Interiör från 60-talet, när husets utbyggnad gjordes. Då installerades de två materialhissarna.
Vid gårdagens möte i kommunstyrelsen beviljades driftsstöd. Det är pengar som kommunen betalar enligt en särskild mall, vare sig trygghetsboenden drivs av kommunala Skebo eller privata aktörer.
Pengarna ska finansiera en trygghetsvärd som ska jobba där på deltid och skapa meningsfull fritid.
Sedan tidigare har Fred Brännström klart med det statliga bidrag som man också kan få. De ska täcka upp för att trygghetsboenden har högre krav på tillgänglighet, vilket ger större ytor som kan vara svåra att få betalt för.
Köpte i september
Detaljplanen fick laga kraft i september och då köpte han huset. Bygglov finns också, och igångsättningstillstånd beviljades förra veckan.
Nu talar det mesta för att projektet han drivit i två års tid ska bli verklighet.
- Nu finns bara en hake, och det är om hyresnämnden ska acceptera mina hyresnivåer. Förutom hyran för lägenheten ska varje gäst betala för 13 kvadratmeter vardera i de allmänna ytorna, och jag vill ha ett skriftligt besked att det ska anses okay.
Gym och biljardrum
- Det här boendet får mycket större allmänna ytor än de övriga trygghetsboenden som finns i Skellefteå.
Huset ska ha ett gemensamt samlingsrum med kök. Dessutom blir det gym med sex träningsmaskiner, snickeri, datarum och biljardrum i källaren. Det blir också tre gästrum där de boende kan inkvartera gäster.
Redan nu i december räknar Fred Brännström med att byggandet ska komma igång, och det väntas ta drygt ett år.
- Det har varit stort intresse för att få hyra, säger han.
I en första etapp tänker han bygga om och äga fastigheten i sitt bolag Trysem AB.
- Detaljplanen gör det möjligt att bygga på med tre våningar, men det är inget jag planerar för i dag.
Doftar vård
Vi går en runda i de mörka och ödsliga korridorerna. Det finns en svag doft av vårdinrättning kvar. Många skyltar sitter kvar med upplysningar om reception, väntrum, toaletter och utgång. Prickar på golven ledde besökare till rätt avdelning.
Det ser ut som att lokalerna senast renoverades på 80-talet, då de fick rosa eller aprikosfärgade boaseringar och matchande bårder.
Hål i golven
Tandläkarstolar och annan utrustning är borta men hålen i golven visar var de stod.
- En särskild firma har varit här och spolat rent avloppsledningar där det kan ha funnits amalgam.
Den äldre delen av byggnaden (närmast Seminariet) byggdes i början av 1950-talet. Det var folktandvård redan från början, fast med två lägenheter på övre våningen där tandläkarna troligen bodde med sina familjer.
Huset fick en tillbyggnad 1965.
En investering
Fred Brännström är teknisk konsult i eget företag och arbetar numera halvtid.
- Jag har gjort uppdrag åt många industrier och ritat deras produktionslokaler.
På senare år har han planerat många vindkraftsparker och en av dem är han ägare till.
Han säger att han letade en större fastighet som en trygg investering. I och med att han var kund på folktandvården hörde han att byggnaden skulle säljas.
- Jag kontaktade landstinget och de bjöd ut den på öppna marknaden.
När budgivningen var klar var huset hans för 10,6 miljoner.
Lindra ensamhet
Första tanken var att skapa kontor och bostäder.
- Men jag såg ett teveprogram om att äldre människor är så ensamma och bestämde mig för att kolla möjligheterna att göra ett trygghetsboende för aktiva pensionärer.
Turerna har sedan varit många. När det gäller detaljplanen handlade det bland annat om buller från Kanalgatan.
Bakgrund: Här är mer om bullerfrågan.
Sedan kom han in på trygghetsboende och då blev det ökade krav på möjligheter att ta ut en bår, plats för rullstolar, ramper med mera.
- Kraven hade varit ännu större om det varit nybyggnad, men nu är det ju en ombyggnad och då har det medgetts en del mindre avsteg.
Dålig lönsamhet
Han säger att det är svårt att få trygghetsboenden lönsamma.
- Det är därför så få byggs. Vinsten kommer inte att vara hög, men däremot räknar jag med att den blir jämn, och att jag aldrig behöver ha vakanser. Efterfrågan känns trygg, säger Fred Brännström.
När huset står klart räknar han med att ha investerat 35-40 miljoner.
Varmhyrorna för de mindre lägenheterna kan bli cirka 6 500 kronor i månaden, då ingår de allmänna ytorna.
Gränsen för att bo på trygghetsboende är 70 år, och själv är han 73. Men i nuläget har han inga planer på att flytta in.
- Nej, inte så länge jag är så pigg som nu. Men på sikt skulle jag vilja bo i precis ett sådant här hus.
Bakgrund: Här berättade vi första gången om Fred Brännströms planer.
Här stod tidigare en tandläkarstol, men all sådan utrustning är nu borttagen ur huset. Foto: Yvonne Rönngren.
Än är skylten kvar på huset, och Fred Brännström säger att landstinget ska ta bort den. Själv laddar han och hans företag för att bygga om till trygghetsboende. Foto: Yvonne Rönngren.
Så här är huset tänkt att se ut. Lägenheter mot väster, söder och öster får balkonger. Däremot inte de som är mot Kanalgatan, de föreslås istället få små burspråk. Foto: VAB .
Om drygt ett år öppnar Fred Brännström dörren för pigga pensionärer. Foto: Yvonne Rönngren.