Flera i personalen tänker sluta om kravlistan inte uppfylls. På bilden syns Annica Gimell, Kerstin Lindahl Wikström, Kicki Fredriksson och Towe Andresen.
Nio undersköterskor på Skärgårdshemmet säger upp sig om arbetsgivaren, Skellefteå kommun, inte uppfyller deras krav på tre konkreta punkter:
Bort med delade turer. Delad tur innebär att man arbetar förmiddag samt kväll med flera timmars håltimme mitt på dagen.
Tjänstgöring var tredje helg. På Skärgårdshemmet arbetar de fem helger under schemacykeln på 12 veckor. Det innebär nära nog arbete varannan helg.
De kräver även färre antal arbetspass för de som har lägre tjänstgöringsgrad än heltid.
– Vi har skickat in skrivelsen till Socialnämnden, politiker och vår verksamhetschef, säger Kicki Fredriksson och tillägger att förutom de nio som skrivit under, söker flera andra medarbetare på boendet andra jobb.
Det finns 30 boendeplatser på Skärgårdshemmet. De fyra medarbetare som Norran träffar säger att det under många år varit väldigt ansträngt. Orsaker är att vårdtyngden ökar, alla vikarier inte har adekvat utbildning och att det ligger på de ordinarie att arbetsleda och fördela arbetsuppgifter. Dessutom är schemat oerhört tufft. I flera år har de påtalat detta, men ingenting har hänt.
Vi har skolat in så mycket folk, men de slutar
Towe Andresen
undersköterska, Skärgårdshemmet
– Vi har skolat in så mycket folk, men de slutar. De säger att arbetet och schemat inte fungerar i deras livssituation, säger Towe Andresen.
De nio som skrivit under har mellan 16 och 43 års tjänstgöring som undersköterskor.
– Vi är så sorgsna över att behöva lämna en så fantastiskt arbetsplats med så fina medarbetare och chef. Det här var inget lätt beslut att ta men vi känner att det drivits till ett måste, för vi vill inget annat än vara kvar, säger Kicki Fredriksson och får medhåll av sina kollegor.
Kräver svar av arbetsgivaren
Om de inte får svar innan den första maj, tänker de lämna in sina uppsägningar.
– Vi kan säga upp oss och arbeta på timmar. Då kan vi själva välja vilka pass vi vill ta, säger Kicki Fredriksson.
Axplock ur skrivelsen
Det är med sorg i hjärtat som vi nått gränsen som vi orkar med. Under många år har vi larmat med bättre arbetsförhållanden inom vården för att vi ska mäkta med och behålla personal och nyrekrytera. Något som vi länge har påtalat är delade turer som fullkomligt dränerar oss, en annan är att var tredje helg borde räcka så vi hinner umgås med familj och vänner, men istället har helgerna blivit fler och delade turer blivit kvar. Det finns mycket som behöver göras men en till relevant försämring är att om man jobbar lägre tjänstgöringsgrad borde man få fler lediga dagar.
Om vi fick ett hälsosammare schema skulle fler stanna och fler skulle också söka till vården.
Vi har ett fantastiskt arbetslag, helt underbar chef och vi vill att de äldre ska få bästa möjliga vård så vi ser inget hellre än att ni verkligen lyssnar så vi kan vända den negativa trenden och planera långsiktigt framåt, då når vi målen.
Det har gått så långt att vi inte ser någon annan lösning än att säga upp våra fasta tjänster och vikariera på timtid för att få en rimlig arbetsmiljö.
Vi vill ha skriftligt på att ni kan öka anslag för vår verksamhet före den 1 maj annars blir vi tvungna att lämna in våra avskedsansökningar!
Något som skulle lätta upp är att öka grundbemanningen, men där har de i många år talat för döva öron, menar de.
De är också väldigt kritiska till att sommarvikarier erbjuds 10 000 kronor för åtta veckors tjänstgöring under sommarperioderna.
– Vi får ingenting och vi har också fått veta att det finns planer på att alla ordinarie ska arbeta två hela helger under sommarperioden, sedan hotas det med fyradagars-helger för oss också, säger Kicki Fredriksson.
Det sticker i ögonen och de känner sig förfördelade, utnyttjade och säger att de är helt slutkörda.
Vi vill inget hellre än att stanna kvar
Kicki Fredriksson
undersköterska, Skärgårdshemmet
Towe Andresen säger också att arbetet, som det har utvecklat sig, dränerar både fysiskt och psykiskt, inte minst delade turer.
– Jag är bara trött när jag kommer från jobbet och orkar ingenting, säger hon och fortsätter:
– Många mår dåligt inför en helg med delade turer och det finns de som söker semester inför en sådan helg.
– Vi tycker vi ställer rimliga krav. I och med skrivelsen lägger vi ut en vädjan till vår arbetsgivare, säger Kicki Fredriksson och Towe Andresen fortsätter:
– Nu står vi så på gränsen för vad vi orkar. Vi behöver folk som är vårdutbildade med goda språkkunskaper.
Det är ju inte heller patientsäkert eftersom vi är så slutkörda
Kerstin Lindahl Wikström
undersköterska, Skärgårdshemmet
De vill göra ett bra jobb och värnar de boende och även deras anhöriga.
– Det är ju inte heller patientsäkert eftersom vi är så slutkörda, säger Kerstin Lindahl Wikström och tillägger:
– Frustrationen finns också på andra boenden och vi hoppas anhöriga reagerar på det här.
Det nya regelverket från EU som reglerar dygnsvila gör att det blir skörare under vissa tider.
Annica Gimell säger att det även är stor oro att arbeta med ovana vikarier. Det är så mycket som kan gå fel.
– Vi behöver vikarier som har lite medicinsk kunskap och förståelse för vad arbetet på ett boende innebär, inte minst i ansvar, säger hon.
Det är inte patientsäkert
Kerstin Lindahl Wikström
undersköterska, Skärgårdshemmet
De håller på att tappa gnistan för sitt arbete, som de brinner för, och tycker själva att de drar ner varandra. Delvis genom att de aldrig får gehör för önskemål, att det bara blir tuffare och tuffare och att de inte orkar hålla humöret uppe.
Efterlyser förbättringar på sikt
Men de vill understryka att de inte kräver omedelbar förändring. De förstår att det kan ta tid att förändra scheman, exempelvis. Deras intention är att arbetsgivaren ger löfte om att tillmötesgå kraven på sikt. De efterlyser en god dialog med sina högsta chefer och politiker för att råda bot på den ansträngda situationen inom vård- och omsorg.
– Vi gör det här för att vi vill ge dem en möjlighet att förbättra situationen, säger Kicki Fredriksson.
De säger också att boendechefen på Skärgårdshemmet är väl insatt i situationen och att hon försöker göra så gott hon kan. Med den budget hon har.
– Det som också känns hårt är den administrativa överbyggnaden, tjänster som känns onödiga hos kommunen, när vi behöver folk i verksamheterna, säger Towe Andresen.
Av 22 medarbetare och fem som tjänstgör nattetid kommer nio undersköterskor på Skärgårdshemmet att säga upp sig. Det betyder nära nog hälften av styrkan på boendet.
Svar på kritiken
Linda Dehlin, vård- och omsorgschef i Skellefteå kommun, tog del av skrivelsen i början av april.
– Vi delar bilden att vi står inför en jättestor utmaning – hur vi ska fördela kompetensen och hur vi ska säkra vården och omsorgen. Vi delar också bilden om att vi är för få medarbetare. Vi kan inte fullt ut erbjuda den vård och omsorg som vi gjorde för ett antal år sedan utifrån att kompetensen är mycket lägre och att antalet medarbetare som söker sig till oss är lägre.
Linda Dehlin, vård- och omsorgschef i Skellefteå kommun, menar att en högre grundbemanning skulle kunna lösa mycket men då är budgeten en utmaning.
Hur känns det att läsa skrivelsen?
– Det är tufft att ta till sig. Jag vill så klart att våra medarbetare ska ha en god arbetsmiljö och att man ska ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. Här beskriver de att det nu är omöjligt. Vi behöver ha dialog med alla medarbetare. Man ska kunna vara stolt över sitt arbete.
”Vi vill inte tappa en enda”
Dehlin tar upp kompetensbristen som råder.
– De som skriver är enorma kompetensbärare. Vi vill inte tappa en enda. Men matematiken i att anställa fler personer, som de föreslår, när jag vet att det inte finns personer som söker jobb... Att glesa ut helgerna när vi vet att vi behöver personer för att klara av bemanningen. Det går inte ihop, säger hon och tillägger:
– Tidigare har vi haft möjlighet att vara generösa med antalet lediga dagar, men idag är det ett annat läge. Förut behövde man inte arbeta alla sina dagar fullt ut för att vi hade personal. Idag har vi inte det och vi måste följa de regler och avtal som finns. Då blir det en justering som vi behöver göra som gör ont hos medarbetare, jag förstår det, men samtidigt är det för att klara vården.
Jag vill så klart att våra medarbetare ska ha en god arbetsmiljö
Linda Dehlin
vård- och omsorgschef, Skellefteå kommun
Är det möjligt att öka grundbemanningen?
– Nej, inte utifrån rådande kompetensbrist. På vissa enheter har man en hög andel utbildad personal och en del vikarier, där skulle man kanske kunna göra det ”lite bättre”, men vi måste också titta på helheten. Vi måste se till att vi har en jämn och en jämställd vård och omsorg.
Dehlin menar att en högre grundbemanning skulle kunna lösa mycket, men då är budgeten en utmaning.
– Vi tilldelas en ram att förhålla oss till och vi har redan idag ett stort underskott.
Hon hänvisar till övertid och höga sjuktal. Man behöver börja i änden att rekrytera fler medarbetare, menar hon.
Skrivelsen är ju ett hot om uppsägning. Har ni råd att förlora nio undersköterskor?
– Nej, inte en enda. Jag hoppas verkligen att vi genom dialog med de här personerna kan motivera dem att stanna kvar. Men jag tror också att det handlar om att skapa en samsyn kring det läge vi har och vad vi kan förändra och inte.
Undersköterskornas arbetsbörda blir tyngre när oerfarna kommer in. Tar ni höjd för det?
– Det är därför vi vill ha mer pengar. Vi behöver en mer fördjupad introduktion och måste kunna skicka våra ordinarie på utbildningar. Vi kan inte bara satsa på de som kommer in utan vi måste satsa på ”stannafaktorer”. Ska man bara ägna sig åt att introducera andra så finns det litet utrymme att själv få en kompetensutveckling, säger Linda Dehlin.
Jag hoppas verkligen att vi genom dialog med de här personerna kan hitta saker som motiverar dem att stanna kvar
Linda Dehlin
vård- och omsorgschef, Skellefteå kommun
Hon berättar att kommunen just nu jobbar på en kompetenssatsning riktad till ordinarie personal.
– Varje chef ska göra en typ av inventering av alla medarbetare kring var man är idag och vad man skulle behöva fylla på med.
Efter det är gjort ska en flerårig plan göras för att utbilda personalen inom det kompetensområde de behöver fylla på.
Men håller du med om att det läggs för mycket på de ordinarie idag?
– Ja, och vi behöver göra någonting åt det.
Undersköterskorna menar att de har försökt förbättra arbetsvillkoren i flera år men vad görs rent konkret?
– Det vi tycker är viktigt och verkligen försöker jobba med är arbetsmiljöfrågorna och att chefer ska vara närvarande på arbetsplatsen, vi ser att det är jätteviktigt att man har mötesplatser för att föra dialog med varandra. Sen har vi samverkan med medarbetare och fackförbund på alla nivåer. Vi ska också göra den här kompetensinventeringen och se hur vi ska satsa om vi nu får medel, för det handlar om jättemycket pengar.
Motivation och acceptans
Dehlin nämner också att det är viktigt att stärka yrkesstoltheten.
– Man får ingen energi av att tänka på det som inte fungerar. Man behöver naturligtvis ha en nyansering. Det finns saker som är tuffa men det finns väldigt mycket som fungerar bra också. Man måste känna att man gör skillnad.
Är det tillräckligt?
– För en del, ja, men inte för alla. Då behöver vi titta på hur vi når alla. Hur vi ska motivera de här personerna men också få en acceptans kring vad vi kan påverka och inte.
Undersköterskor på Skärgårdshemmet säger att det är ett ansträngt läge. De har lämnat in en kravlista till arbetsgivaren, Skellefteå kommun.
De menar att patientsäkerheten hotas. Vad vill du säga till anhöriga?
– Det är klart att det kan kännas oroligt. Men säger man upp sig, om nu ett antal av de här personerna väljer att göra det, så har vi en uppsägningstid på tre månader. Under den tiden så hoppas vi ju att chefen hinner rekrytera och omfördela personal så att man säkrar kompetensen hos de som finns kvar.
En del känner att det bara satsas på att få in ny personal istället för att få den ordinarie personalen att känna sig trygg. De känner sig utnyttjade. Vad tänker du om det?
– Jag håller med. Allt det här skedde under pandemin då vi hade restriktioner. Vi hade jättestora utbrott i nästan alla hus och medarbetare sa upp sig. Vi hade svårt att rekrytera och var tvungna att säkra upp på något sätt. Vi har varit tvungna att prioritera att få in personer i verksamheten, säger hon och fortsätter:
– Idag är det färre som slutar. Nu måste vi tänka hur vi behåller och hur vi satsar på våra befintliga medarbetare. I efterhand kan man tänka att vi kunnat göra det parallellt.
”Ryggraden i vår verksamhet”
Iosif Karambotis (S) är socialnämndens ordförande. Han har också tagit del av skrivelsen.
– Det är naturligtvis beklagligt. Vår ambition är alltid att personalen ska trivas på jobbet. De är ryggraden för vår verksamhet – utan personal kan vi inte bedriva den verksamhet av hög kvalitet som vi alla vill ha. Så när det kommer sådana här synpunkter från personalen så tar vi det på allra största allvar. Självklart ser vi till att ha en dialog med de personerna, men det kanske inte är jag som ska ha den dialogen, säger han och fortsätter:
– De nämner att grundbemanningen behöver öka och den ambitionen finns också i nämnden. Så fort vi får tag på lämpligt folk ska vi anställa dem. Vi har också sagt att vi försöker på sikt, eller så fort som möjligt, ta bort delade turer, men det ligger också i bemanningsproblematiken.
Inte möjligt
Han menar att undersköterskornas önskan att jobba var tredje helg också landar i bemanningsfrågan.
Vi kan inte stänga eller underbemanna för att personalen ska få längre ledigheter
Iosif Karambotis (S)
ordförande socialnämnden, Skellefteå kommun
– Om det vore möjligt skulle vi naturligtvis göra så, men idag har vi inte de förutsättningarna. Vår ambition är alltid att ge bästa service till våra brukare. Vi kan inte stänga eller underbemanna för att personalen ska få längre ledigheter. Men naturligtvis – för att vi ska kunna klara det måste vi ha personal som trivs.
Iosif Karambotis (S), socialnämndens ordförande i Skellefteå kommun, håller inte med om kritiken att man inte satsat på befintlig personal.
Vad vill du säga till undersköterskorna?
– Man måste föra en dialog med närmaste chef i första hand och kontakta sina fackliga ombud. Man måste hitta ett respektfullt sätt att kommunicera. Ambitionen och viljan finns från alla håll.
Karambotis håller inte med om kritiken att man inte satsat på befintlig personal. Bland annat har lönerna höjts, höjd OB-ersättning och införandet av servicepersonal som ska avlasta.
– Vi gör allt vi kan för att utbilda och anställa personer med kompetens. Vi försöker också att göra arbetsmiljön så bra som möjligt för personalen så de ska trivas och stanna.
FAKTA
Medarbetare på boenden i Skellefteå kommun:
Vårdbiträde/undersköterska/specialistundersköterska: 965 st
Övriga: 87 st
Totalt: 1052 st
