De två aktuella tomterna i Bureå.
Norran har talat med handläggaren som ansvarade för ärendet. Hen vill vara anonym, men berättar att hela situationen upplevdes som obehaglig.
– Min upplevelse är att man är ganska skör då man jobbar i en organisation då man lyckas påverka på det här sättet, säger handläggaren.
Det var i slutet av oktober 2023 det stod klart att det oberoende kommunala lantmäteriet gett efter för påtryckningar. Något som framgick i en visselblåsarutredning som vi berättat om. Norran har även tagit del av fastighetsärendet och meddelanden som skickats i ärendet. Det har även P4 Västerbotten gjort och var först att berätta om.
Året är 2021. Byggandet ska komma igång i Skellefteå. En investering i Bureå verkar tydligt intressant. En kedja av märkliga händelser blir till ett uppmärksammat snabbt ärende och ett första spadtag tas redan två månader efter att en ansökan kom in.
”Budskapet var att det här ärendet behöver göras klart nu. Det är första och enda gången jag avbröt mitt arbete.”
Handläggaren
Ärendet gällde en fastighetsbildning genom avstyckning av mark ägd av Skellefteå kommun. Det berörde fastighetsreglering för Bureå 4:165, 54:1 och 54:2 samt en avstyckning från Bureå 4:165. Det området kallas kvarteret Lejonet och ligger på andra sidan vägen vid Myggvallas idrottsplats.
Det är företaget Nordic Unit AB som vill bygga bostäder på marken och Landskapsbyggen i Sverige AB som sedan blir ägare av fastigheterna.
Visselblåsarutredning
Revisionsbyrån KPMG konstaterar i sin visselblåsarutredning: ”Utredningen drar slutsatsen att handläggningstiden för ärendet var kortare än både handläggningstiden om ungefär ett år för ärenden generellt och bruklig handläggningstid om ungefär fyra månader för prioriterade ärenden.”
”Den till synes påskyndade handläggningen efterlever enligt utredningen inte de i förväg uppgjorda turordningsreglerna.”
KPMG
Visselblåsarutredning
De skriver också: ”Den till synes påskyndade handläggningen efterlever enligt utredningen inte de i förväg uppgjorda turordningsreglerna som gällde inom ramen för prioriterade ärenden, som särskilt syftade till att säkerställa likabehandlingsprincipen mellan ärenden. I detta avseende synes verksamheten ha låtit sig påverkas av ovidkommande omständigheter.”
Hela historien
Norran kan nu berätta historien bakom den snabba handläggningen.
Från start till mål tog ärendet cirka 1,5 månader att göra klart, själva handläggningen tog en månad.
Ansökan kom in den 12 april 2021. Sedan tog en av företrädarna för Nordic Unit kontakt med det kommunala lantmäteriet den 3 maj. Hen ville att ärendet skulle bli klart före semestern. Som svar fick hen att ”vi har cirka fem månaders handläggningstid på dessa ärenden”.
– Då vi fick in ärendet om fastighetsbildning var de från bolaget ganska snabba med att framföra att de ville ha återkoppling snabbt. Vi hade ju många ärenden som var brådskande, säger handläggaren.
Då, vid första spadtaget, var det glada miner. Nu har sedan en längre tid båda bolagen lämnat området, Johan Blumenthal och Sven Otto Littorin.
Men sedan går det väldigt snabbt. Från första kontakt till att ärendet var helt klart tog det exakt en månad. I dagboksbladet över ärendet kan man bland annat se att Nordic Units representanter var i kontakt med handläggaren 5 maj, 14 maj, 21 maj, 24 maj, 2 juni och 3 juni.
– Johan Blumenthal ringde hela tiden som representant för bolaget. Handläggningen går ju inte göra snabbare då rutinen var runt fyra månader för prioriterade ärenden då det gäller nyproduktion. Här skulle väl ärendet ha vunnit laga kraft i augusti, men det räckte inte riktigt för dem. Jag hade ju många andra ärenden också, berättar handläggaren.
Johan Blumenthal är vd både för Nordic Unit och Landskapsbyggen.
Den 2 juni eskalerade det hela. Sven Otto Littorin, styrelseordförande i Landskapsbyggen, skickade via Facebook (enligt KPMG:s utredningen) ett meddelande till Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå. Sven Otto Littorin var 2006–2010 arbetsmarknadsminister och representerade Moderaterna.
Brådskande meddelande
I KPMG:s utredning står att meddelandet ”skickades vidare som skärmbild på ett Facebookmeddelande i epost, vilket vandrade (vidarebefodrades) genom flera chefsled innan det till sist mottogs av X X (handläggaren)”. Mejlet hade ärenderubriken ”brådskande”. Det var slutligen dåvarande chefen på kommunala lantmäteriet som skickade det till handläggaren med texten: ”Gäller Sven Otto Littorin har hört av sig till Andreas L.”
– Som handläggare står mitt namn i skärmdumpen från Littorin. Ingen chef i hela chefsledet har bromsat det här meddelande, säger handläggaren.
”Deadline är idag 13.30. Det innebär att de ytterligare 28 lägenheter vi skulle bygga på tomt 2 inte blir av.”
Sven Otto Littorin
Ur skickat meddelande
Här är hela meddelandet:
”Hej! Ledsen att behöva ta kontakt igen men jag vet inte vad som händer på kommunen. Det har gått troll i fastighetsbildningen. Vi har i flera veckors tid väntat på ett inskrivning/intyg/fastighetsbildning från X X (handläggarens namn) på Skellefteå kommun. Utan det kan vi inte lyfta byggnadskreditivet och utan det avbokas vår fabriks slotttid. Deadline är idag 13.30. Det innebär att de ytterligare 28 lägenheter vi skulle bygga på tomt 2 inte blir av. Hemskt ledsen att störa dig med detta men det är ett enda dokument som behövs och det finns inget formellt vad jag förstår som stökar. Har du någon möjlighet att kolla vad som pågår? Vi har som sagt jagat i två veckor...”
– Jag reagerade på att man skrivit mitt namn i inlägget, och att man jagat i två veckor. Det stämmer inte, säger handläggaren.
Enligt dagboksbladet i handlingen kring fastighetsbildningen stämmer inte heller tidsaspekten på två veckor. Kontakt skedde både åtta och elva dagar innan meddelandet.
Norran var på plats då moduler lyftes på plats i Bureå den 6 september 2021.
Men skärmdumpen från Littorin fick konsekvenser.
– Jag hade ett annat prio-ärende och var ute och gjorde fältjobb då chefen ringde och sa att man fått meddelande från Littorin. Budskapet var att det här ärendet behöver göras klart nu. Det är första och enda gången jag avbröt mitt arbete, det var märkligt och kändes fel, berättar handläggaren.
I utredningen står: ”KPMG har erhållit ytterligare e-postkorrespondens som visar kommunikation mellan anställda på kommunen. Denna e-postkonversation ägde rum på eftermiddagen samma dag, den 2 juni 2021.”
– Det blev då en slags kriskommission med alla inblandade, en slags kedja för att hitta lösningar. Allt efter de påtryckningar som skedde.
”Min tolkning är ju att lantmäteriet ska vara en ö i den kommunala verksamheten, en självständig organisation. Men här försvann allt vatten mellan oss.”
Handläggaren
Förutom lantmäteriets chef var då planeringschef Lars Hedqvist och ytterligare en chef på avdelningen samt kommundirektör Kristina Sundin Jonsson och dåvarande förvaltningschef på samhällsbyggnad inblandade.
– Min tolkning är ju att lantmäteriet ska vara en ö i den kommunala verksamheten, en självständig organisation. Men här försvann allt vatten mellan oss, säger handläggaren.
Interna mejlet
Det här mejlet har KPMG och Norran kunnat ta del av.
Mejlet har ämnesraden ”brådskande”, Lars Hedqvist skriver till Kristina Sundin Jonsson och en förvaltningschef.
”Och X (avdelningschef) rapport är att Nordic har fått köpekontrakt på första tomten.
X (handläggarens förnamn) skulle göra klar avstyckningen på de två tomterna imorgon. (Hen) får samtidigt göra värdeintyg.
X (avdelningschefen) kan då göra köpebrev på första tomten, kunden måste betala och skriva under. X (avdelningschefen) kan då göra köpekontrakt på andra tomten.
Sen kan de söka lagfart. Med är något som normalt tar några veckor.”
Skissen som lämnades in över de två första fastigheterna.
Förvaltningschefen skickade mejlet vidare till lantmäterichefen som skickade det till handläggaren.
– Jag skulle göra klart. Jag jobbade till midnatt den 2 juni och klev sedan upp vid 05-06 för att göra handlingarna klara till lunch. Många reagerade på att det inte var rätt. Men det fanns inga alternativ, enda lösningen för mig var att göra det klart, berättar handläggaren.
Därmed blev fastighetsärendet klart den 3 juni. Då bildades Bureå 4:268 och Bureå 4:269 vid Strandvägen.
Att ärende anmäldes av en visselblåsare är enligt handläggaren inte överraskande.
– Jag blev inte förvånad, absolut inte.
Sven Otto Littorin, Landskapsbyggen, Evelina Fahlesson (S) kommunalråd, och Johan Blumenthal, Nordic Unit, tar det första spadtaget.
Redan den 14 juni tas första spadtaget i Bureå. På plats fanns Landskapsbyggens vd, Johan Blumenthal, ekonomichefen Eptisem Karlsson samt styrelseordförande Sven Otto Littorin. Blumenthal och Littorin tog första spadtaget med kommunalrådet Evelina Fahlesson (S).
Norrans reporter skriver vid tillfället att: ”Det kan verka lite märkligt att ett Stockholmsföretag, grundat under 2020, hittar till Bureå med sin första satsning.”
– Vi har haft en dialog med kommunen som pekade på områden som de ville att det skulle ske tillväxt på, sa då Sven Otto Littorin.
”Kommunens bemötande har varit tio av tio.”
Johan Blumenthal
Nordic Unit
– Kommunens bemötande har varit tio av tio, fortsatte då Johan Blumenthal.
På plats fanns då också oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) och bygg- och miljönämndens ordförande Felicia Lundmark (S).
Det ska understrykas att handläggaren genomförde sitt arbete på ett korrekt sätt. ”KPMG:s utredningar visar trots den snabba ärendehanteringen, och att handläggaren upplevt stress, att inget visar på att handläggningen skett på ett rättsosäkert sätt eller att beslutet skulle ha blivit något annat om handläggningen hade slutförts enligt den interna tidsplanen.”
Handläggaren har under 2023 slutat sin anställning vid kommunala lantmäteriet.
Fem inblandade vi namngett
”Måna om att vi skulle komma igång eftersom bostadsbristen var så akut.”
Sven Otto Littorin
Landskapsbyggen
Norran har kontaktat de fem som vi har namngett, Johan Blumenthal har inte svarat på de frågor vi vill ställa och ingen av de fyra övriga vi intervjuat anser att de gjort några påtryckningar. Detta trots att handläggaren anser sig pressad och att visselblåsarutredningen om det kommunala lantmäteriet slår fast att det skett.
Enligt Sven Otto Littorin, som väljer att svara i mejl, var det Skellefteå kommun som hade bråttom att få till bygget i Bureå.
– Jag hänvisar till kommunen som var mycket måna om att vi skulle komma igång eftersom bostadsbristen var så akut.
Från Nordic Unit och Landskapsbyggen hörde ni av er flitigt kring ärendet. Varför gjorde ni det?
– Kommunen hade väldigt bråttom att få fram bostäder. Min uppgift var att informera kommunen om sådant som kunde ha försenat färdigställandet med månader eller mer och som stod utanför vår kontroll. Det hade varit väldigt märkligt om jag hade låtit bli att informera om sådant med tanke på hur bråttom både kommunen och Northvolt hade.
Du skickade ett meddelande till Andreas Löwenhöök om att det var väldigt bråttom om att få ärendet klart. Hur tänkte du då du skickade ett sådant meddelande?
– Hur denna information använts internt i kommunen får kommunen svara på.
Beroende på vilka kontakter man har kan man alltså gå före i kön?
– Jag har svårt att se problemet med att informationen gavs och agerades på med tanke på den akuta bostadsbristen.
”Jag känner själv inte att jag har idkat någon påverkan i och med att jag bara vidarebefordrade frågor från en företagare utan att lägga några värderingar i det.”
Andreas Löwenhöök (M)
Oppositionsråd
Andreas Löwenhöök och Sven Otto Littorin var tidigare partikamrater i Moderaterna.
Du fick ett meddelande från Littorin om ärendet. Du skickade det här meddelandet vidare till chefer i kommunen och ärenderubriken du skrev var ”brådskande”. Hur tänkte du då?
– Under den där processen skickade ju han någon fråga till mig som jag bara rakt av vidarebefordrade in i tjänstemannaorganisationen. Och sen är det ju inte min rubriksättning på mejlet. Det är det inte, säger Andreas Löwenhöök.
Littorin skriver att han var ledsen att behöva ta kontakt igen med dig.
– Det här var ett myndighetsärende så jag skickar det bara vidare till tjänstepersonerna. Utan att lägga några värderingar i det. Han ville ju ha svar på några frågor där vill jag minnas.
Varför ansåg du att det här ärendet var så viktigt att man var tvungen att trycka på för att få det genomfört?
– Men nu konstaterar ju utredningen också att det finns ju ingenting i den här kommunikationen från min sida eller från andra chefers sida att det har skett någon påtryckning på det sättet.
Det slås fast i utredningen att verksamheten låtit sig påverkas, hur ser du på det?
– Jag känner själv inte att jag har idkat någon påverkan i och med att jag bara vidarebefordrade frågor från en företagare utan att lägga några värderingar i det. Som jag gör i många andra fall så att säga.
Handläggaren anser sig pressad i den här situationen. Så du ser inget orättvist i den här hanteringen som har lett fram till det här beslutet?
– Inte som jag betraktar det. Jag har ju som sagt endast vidarebefordrat ett antal frågor utan att skriva något ytterligare. Och sen hanteringen därefter det är ju inom tjänstemannaorganisation, säger Andreas Löwenhöök.
Lars Hedqvist, planeringschef i Skellefteå kommun.
Planeringschef Lars Hedqvist hanterande också ärendet.
Det dagarna man pressade fram det här beslutet från handläggaren så skickade du ett mejl till andra kommunchefer med ämnesraden ”brådskande”. Där det stod att man väldigt snabbt skulle få fram ett beslut.
Minns du det?
– Jag har liksom inte fått del i den här utredningen så jag är lite ovetande om det du säger. Jag kan absolut ha skrivit något sådant mejl, absolut.
Du hade inga tankar då på att påpeka att man inte ska göra sådana här påtryckningar i enskilda ärenden för att få igenom någonting mycket snabbare än brukligt?
– Alltså vi säljer ju tomten här till en part som ju har lovat att bygga snabbt. Och du förstår ju också då att vi har drivit ett önskemål om att få till färdiga bostäder helt enkelt. Så fort som möjligt.
Men beroende på vilka kontakter man har då kan man alltså gå före i kön?
– Nej, men gå före i kön innebär det ju inte i sig. Det här är ju liksom ett önskemål från en slags extern part som är utanför myndigheten att det här är brådskande, säger Lars Hedqvist.
Det fanns ju fler brådskande ärenden här på Lantmäteriet just då.
– Det är ju en värdering som de då i sin tur måste stå för. De har ju en verksamhetsplanering för sitt arbete helt enkelt.
Men du blev inblandad. Du skickade ett mejl med ämnesraden ”brådskande” där du skrev till Kristina Sundin Jonsson och en förvaltningschef. Och sen skickades det vidare till lantmäterichefen som skickade till handläggaren.
– Ja, och jag är liksom fortfarande ovetande om att det var jag som var initiatorn.
Kommundirektör Kristina Sundin Jonsson.
Kommundirektör Kristina Sundin Jonsson fick också mejl i ärendet med ämnesraden ”brådskande”.
Vad minns du av detta?
– I min roll och även i politikers roll så får vi ju ofta mejl från olika invånare i olika ärenden. Många gånger så kan det handla om att man tycker: ”vart har det här ärendet tagit vägen”. I det här fallet fick jag också ett vidarebefordrat mejl från en politiker som uttryckte detta. Att det här var ett ärende som man tyckte hade hanteras för långsamt. Men min absoluta syn är att ärenden ska handläggas där de hör hemma. Får jag något inspel, då vidarebefordrar jag bara ärendet dit det ska, vilket gjordes i detta fall.
Du hade inga tankar då på att påpeka att man inte ska göra sådana här påtryckningar i enskilda ärenden för att få igenom det snabbare än brukligt?
– För vår del så handlar det mer om att man från handläggarhåll ska känna till att den här kommunikationen kommer in från olika delar i organisationen. Inte att någon ska pressas att frångå sina vanliga handläggningsrutiner. Och utredningen visar ju i det här fallet också att man hade följt sina checklistor oavsett.
Så här i efterhand, skulle du tänka annorlunda om du fick ett sånt här mejl idag?
– Vi har som rutin att alltid skicka vidare sakfrågor inom organisationen så att de hamnar där de hör hemma, exempelvis rätt förvaltning eller rätt avdelning, och att berörda tjänstemän, oavsett om det är jag eller någon annan, alltid hålls informerade om vilka diskussioner som finns.
Beroende på vilka kontakter man har kan man alltså gå före i kön?
– Nej, men det här handlar ju inte om att någon ska gå före i kön. Det här handlar helt enkelt om att berörda tjänstemän ska hållas informerade.
