Åtta års slit var över på mindre än 10 minuter.
Men det är det sport handlar om. Små marginaler som lätt kan gå åt ena eller andra hållet. Känslor som glädje, sorg, och besvikelse som kan bli så starka att det inte går att förstå. Men det är också det som är tjusningen och knyter samman människor från hela världen att tillsammans heja fram sitt lag eller sin stjärna.
Och det har varit ett OS med många bra prestationer från Sveriges sida då vi till slut kunde räkna in hela elva medaljer.
Vi kommer aldrig att glömma Sarah Sjöström, som kammade hem hela tre medaljer, eller stämningen på Rios nationalarena Maracana stadion när Sverige vann över Brasilien. Vi får heller inte glömma Stenson som kammade hem ett OS-silver i golf.
Läs också: Krönika: ”OS i Rio – ett minne för livet”
Ja, bragderna var många och mitt idrottshjärta har pumpat hårt på alla tävlingar jag upplevt på plats.
För det var här på OS i Rio jag förstod att alla elitsatsningar har ett pris och då gäller det att kunna tackla både vinst och förlust. Både på mattan och som åskådare.