Hög höjd. Skyliften tar brandmännen till höga höjder vid en insats. Foto: Karin Israelsson.
Han har arbetat som brandman i mer än 30 år och tillägger:
– Vi ska kunna litegrann om jättemycket och ett larm kan se ut lite hur som helst.
Arbetsgivaren: ”Ingångslönen har höjts”
Lars Nilsson och Thure Jonsson har också passerat 30-strecket i antalet tjänsteår.
– När vi får ett larm så åker vi ut och förväntas att lösa uppgiften oavsett vad som har hänt, säger Lars Nilsson.
– Vi säger ju inte ”det där kan vi inte lösa, ni får skicka någon annan”, tillägger Thure Jonsson.
Facket: ”Uppgradera brandmännen, annars avtar intresset för yrket”
När det gäller kompetens, arbetsuppgifter och krav på bredd i deras kunskapsbank, säger de att utvecklingen skenat.
– Men löneutvecklingen ligger inte i paritet med vad vi ska klara av i dag, säger Thure Jonsson.
Lars Nilsson har i dag en grundlön på 24 850 kronor och Thure Jonsson tjänar 26 350. Båda har 42 timmars arbetsvecka.
Dagens brandmän har en mängd olika uppdrag. Förutom bränder och olyckor kan ett larm innefatta utsläpp av hälsovådliga ämnen med risk för explosioner och/eller förgiftning, olyckor och bränder i gruvor, räddningsuppdrag i oländig terräng, rökdykning och annat där det krävs styrka, kunskap, uthållighet och tajt samarbete. Dessutom riskerar de att bli smittade, bland annat via blod vid exempelvis olyckor.
– Kraven på digitala färdigheter med ny programvara har också ökat, säger Thure Jonsson.
För ett par veckor sedan förolyckades en brandman i tjänsten. Han blev påkörd under räddningsarbete vid en olycksplats. Olyckan inträffade i södra Sverige.
– Vi har haft flera incidenter vid bland annat trafikolyckor. Häromåret var det ytterst nära att en av oss blev påkörd av en bil och riskerade att få benen avklippta vid en räddningsinsats på en olycksplats, säger Thure Jonsson.
Att räddningstjänsten ligger under det kommunala paraplyet tror de påverkar lönen.
– Vi tävlar med alla andra om de kommunala pengarna. Men det handlar inte om att vi anser att vi ska ha mer än andra grupper, utan om att få en skälig betalning utifrån de risker vi tar och den kompetens som krävs för att utföra våra arbetsuppgifter, säger Lars Nilsson.
En vanlig brandman har grundlön och ob-ersättning. För att komma ifråga för högre tillägg, ska man upp på arbetsledarnivå som till exempel insatsledare eller räddningsledare.
– En insatsledare har störst mandat och ansvar vid exempelvis en trafikolycka, säger Åke Dahlqvist som innehar den titeln.
Varför tror ni att brandmannayrket är så pass populärt, trots löneutvecklingen, som ni anser är dålig?
– Kamratskapet. Vi är ett sammansvetsat gäng som backar upp varandra, säger Thure Jonsson.
Joel Andersson som arbetat vid räddningstjänsten i Skellefteå i nio år fyller i:
– Yrket är så glorifierat så jag tror att lönen kommer i andra hand.
Han har gått en 2-årig eftergymnasial brandmanna-utbildning, som är relativt ny.
Thure Jonsson är också engagerad i POSOM-gruppen. Då handlar det bland annat om att möta anhöriga i chock och sorg. Det innebär också en anspänning och stor professionalitet i bemötande.
Förutom de kunskaper som krävs för att bli brandman i dag ingår även fysiska krav. Tester genomförs varje år och alla måste bli godkända. Om någon fallerar, görs testet om. Det ställer höga krav på att hålla kroppen i trim.
– Det är ett lagkrav att alla ska testas en gång per år och träning på arbetstid finns också i vårt regelverk, säger Thure Jonsson.
Vad tycker du är skälig ingångslön för en brandman?
– Ja, 30 000 kronor skulle vara skäligt med tanke på alla risker och krav, säger han.
Vi anser inte att vi ska ha mer än andra grupper, men en skälig lön utifrån de risker vi tar.
Medhörning. Insatsledare Åke Dahlqvist har medhörning med larmoperatören vid SOS Alarm via kommunikationssystemet Rakel. Foto: Karin Israelsson.
Tyst minut. Thure Jonsson planerar en tyst minut tillsammans med ambulanspersonal för den brandman som omkom i tjänsten vid en trafikolycka i södra Sverige. Foto: Karin Israelsson.
Lämnar maten. Insatsledare Åke Dahlqvist checkar av larmet som går mitt i lunchen. Lars Nilsson står beredd. Efter en minut, lite drygt, börjar bilarna rulla. Den här gången är det en husbrand. Foto: Karin Israelsson.
Samarbete. Lars Nilsson och praktikanten Peter Israelsson övar ihop. Foto: Karin Israelsson.