Enligt Staffan Berglund, överläkare och medicinsk chef på barn- och ungdomscentrum, Region Västerbotten, har många barn som drabbats av det här allvarliga sjukdomstillståndet inte ens märkt att de har haft covid-19. Det skriver Västerbottens-Kuriren.
– Barn har oftast så lindriga infektioner så vissa gånger har de haft covid-19 utan att ha märkt det. När de några veckor senare drabbas av det här tillståndet så har många av dem inte längre ett positivt corona-test, däremot antikroppar, säger han till VK.
Sjukdomssyndromet är en form av hyperinflammation som liknar den tidigare välkända Kawasakis sjukdom. Hyperinflammationen som uppstår efter en genomgången corona-infektion har fått namnet MIS-C, multisystem inflammatory syndrome in children associated with covid-19.
Den slår till omkring tre–sex veckor efter en genomgången corona-infektion och har drabbat tidigare fullt friska barn runt om i världen. Barnen som har drabbats har varit i blandade åldrar, med en snittålder på cirka åtta år.
– Man vet inte vad mekanismen är som utlöser det, men på något sätt så hamnar immunförsvaret fel efter corona-infektionen och i stället för att försvara kroppen så angriper det den egna kroppen, säger Staffan Berglund.
Han berättar att det har konstaterats två fall i Region Västerbotten, och inom vården förväntar de sig att det kan tillkomma fler enstaka fall, med tanke på att pandemin fortfarande pågår.
Finns det något sätt att förebygga det här, för att slippa drabbas?
– Nej, vi känner inte till någon förebyggande behandling.
Vilka symtom ska man vara uppmärksam på?
– Det som händer är att barnen får hög feber i över tre dagar, samtidigt brukar de få utslag och ibland röda ögon. De blir trötta och allmänpåverkade, man kan även få mag-tarmbesvär. Det här är symtom som även kan vara förenade med en vanlig förkylning, men är det en tydlig påverkan på allmäntillståndet så bör man misstänka och inte utesluta att det är MIS-C.
Vad ska en förälder göra om man misstänker att ens barn har drabbats?
– Vi tycker alltid att om man har ihållande hög feber och verkar allmänpåverkad ska man söka sjukvård så att vi kan ta prover. I det här läget ska man speciellt reagera på om man får hög feber utan att ha andra typiska förkylningssymtom.
Hur vården för ett barn som diagnostiserats med MIS-C ser ut är olika från fall till fall. Av de hundratal fall som har konstaterats i Sverige har omkring 30 barn varit livshotande sjuka och behövt intensivvård. Vissa kan få så lindriga symtom att de knappt märks, men de som upptäcks och inte behöver intensivvård läggs in på sjukhusets barnavdelning.
– Vårdmetoden beror på hur kraftig inflammationen är, men alla får behandling med inflammationsdämpande medicin. Vi lägger in barnen tills vi vet hur kroppen har reagerat. Det vi framför allt vill hålla koll på och studera är hur hyperinflammationen påverkar hjärtat. Den allvarligaste risken är att hjärtmuskeln påverkas och får sämre funktion, säger Staffan Berglund, och fortsätter:
– Men det bör tilläggas att det här är en väldigt ovanlig inflammation som bara en bråkdel av barnen som får covid-19 drabbas av, och av dem som drabbas är det bara en liten andel som blir svårt sjuka. Vi har dessutom en bra behandling, med goda chanser att hjälpa den lilla andel som drabbas.
LÄS MER: 11-åriga Tove drabbades av livshotande inflammation efter covid-19