Undersköterskor på Skärgårdshemmet säger upp sig i protest

Undersköterskor på Skärgårdshemmet har sagt upp sig i protest. De tycker att arbetssituationen har blivit ohållbar. Men de är inte ensamma om att sluta – statistiken visar att allt fler går samma väg. Facket anser att orsaken är solklar: ”Man orkar inte jobba kvar”.

Annica Gimell, Kerstin Lindahl Wikström, Kicki Fredriksson och Towe Andresen på Skärgårdshemmet har tidigare berättat i Norran om den frustration de känner.

Annica Gimell, Kerstin Lindahl Wikström, Kicki Fredriksson och Towe Andresen på Skärgårdshemmet har tidigare berättat i Norran om den frustration de känner.

Foto: Karin Israelsson

Skelleftehamn2024-05-20 05:00

Nyheten i korthet

  • Tre undersköterskor på Skärgårdshemmet i Skelleftehamn har sagt upp sig i protest. De anser att deras arbetssituationen är ohållbar.
  • Inom vård och omsorg i Skellefteå kommun har allt fler sagt upp sig de senaste två åren och facket Kommunal menar att ökningen beror på försämrade arbetsvillkor.
  • Från kommunens håll menar man däremot att man arbetar för att förbättra arbetsvillkoren och säger att ökningen av uppsägningar beror på den breda arbetsmarknaden.

Ungefär hundra fler sade upp sig från vård och omsorg i Skellefteå kommun under 2022 jämfört med tidigare år. 2023 var det något färre som sade upp sig, men fortfarande fler än 2020–2021.

Kommunal menar att anledningen till att allt fler slutar är på grund av tuffa arbetsvillkor, och medarbetare vittnar om samma sak. Den 31 juli gör tre undersköterskor sin sista arbetsdag på Skärgårdshemmet i Skelleftehamn. De vill helst stanna kvar, men arbetssituationen gör det omöjligt menar de.

– Jag känner mig frustrerad, säger Kicki Fredriksson, en av dem.

I mitten av april berättade hon och flera andra medarbetare på Skärgårdshemmet om den hårda arbetsbelastning de haft under lång tid. De hade då lämnat in en kravlista till arbetsgivaren på tre konkreta punkter:

Bort med delade turer, färre helgpass samt färre antal arbetspass för de som inte jobbar heltid.

undefined
Under 2020 och 2021 var det drygt 130 personer per år som sade upp sig från vård och omsorg inom Skellefteå kommun. År 2022 var det drygt 230 personer.

– Vi fick ingen som helst återkoppling från våra högsta chefer förrän den 29 april, säger Kicki Fredriksson.

– De högsta cheferna blev inbjudna till dialog, men de tackade nej. Vi fick ett långt mejl, men inga svar på våra frågor.

I skrivelsen hotade de undertecknade med att säga upp sig – och nu har tre också gjort det.

Vad tänker du om arbetsgivarens agerande?

– Man kan väl inte påstå att det är särskilt engagerat. Som vi ser det så har vi inte fått någonting tillbaka överhuvudtaget. De har inte ens valt att sätta sig ner med oss utan skickar mejl, säger Kicki Fredriksson och fortsätter:

– Det är sorgligt att ingen lyssnar, de kan börja med att ge oss budget så att vi har chansen att visa att fler stannar och fler kommer att vilja jobba med oss. Istället fortsätter de med sina teorier genom att försämra arbetsförhållandena i samma takt som folk väljer att lämna. Det kommer att sluta i katastrof. Undrar hur många tjänstemän som skulle söka tjänster om de blev erbjudna samma schema som oss?

undefined
Anki Pettersson, sektionsordförande på Kommunal i Skellefteå, är säker på att det är arbetsvillkoren som ligger bakom att allt fler väljer att säga upp sig.

Hon får medhåll från Anki Pettersson, sektionsordförande på Kommunal i Skellefteå.

– Jag tycker det är jättetråkigt att man inte lyssnar på personalen. Det här är signalerna som börjar komma utifrån arbetsplatserna. Att vi inte orkar längre. Någonstans måste man börja se över hur vi kan förbättra villkoren.

– Det är 2024 men villkoren försämras hela tiden. Det blir en ond cirkel. Ingen vill utbildas inom vård och omsorg, och det får konsekvenser. Har vi någon äldrevård om 15 till 20 år, eller hamnar vi tillbaka på 1920-talet? Blir det fattighus och generationsboenden för att omsorgen inte fungerar längre?

undefined
Linda Dehlin, vård- och omsorgschef i Skellefteå kommun, säger att det är tråkigt att flera personer från Skärgårdshemmet valt att sluta. ”Vi vill självklart inte förlora en enda medarbetare.”

Linda Dehlin, vård- och omsorgschef, svarar på Norrans frågor via mejl:

Tre undersköterskor på Skärgårdshemmet har sagt upp sig. Hur ser du på det? 

– Vi vill självklart inte förlora en enda medarbetare, så när personer väljer att sluta hos oss är det så klart tråkigt. I övrigt vill jag inte kommentera enskilda personalärenden.

Det dröjde två veckor innan era medarbetare fick respons på sin skrivelse. Varför?

– Medarbetarna hade önskat svar inom en viss tid vilket de också fick. Vi är en stor organisation med 2 200 medarbetare och försöker räcka till så gott det går, men självklart kan det ibland ta tid innan vi hinner besvara olika ärenden eftersom akuta saker kommer mellan.

Förstår du deras besvikelse? Dels för att ni inte försöker förbättra deras arbetsbelastning men också för att ni inte fört muntlig dialog med dem?

– Vi har samverkansträffar med Kommunal på alla nivåer inbokade ungefär varje månad och det är olyckligt att de inte lyfter frågor där för en dialog. Vi arbetar ständigt med arbetsmiljön. Enhetschefer träffar sina medarbetare på arbetsplatsträffar och jag har tillit till att de lyfter arbetsmiljöfrågor där.

På Kommunal tycker man det är jättetråkigt att ni inte tycks lyssna på era medarbetare. De säger också att signaler från arbetsplatserna är att orken börjar ta slut och att det känns viktigt att man behöver se över hur deras villkor kan förbättras.

– Vi strävar efter en kultur som bygger på dialoger och jag delar inte uppfattningen att vi inte lyssnar på våra medarbetare. Vi har flera mötesplatser för dialoger; arbetsplatsträffar, samverkansmöten, medarbetarundersökningar bland annat. Vi vill vara nära medarbetarna och där har alla ett ansvar att lyfta upp viktiga frågor. Just nu genomgår vård och omsorg i hela landet stora förändringar. Färre anställda måste ta hand om fler äldre, vilket är en följd av hur befolkningsutvecklingen ser ut, skriver Linda Dehlin.

undefined
Enligt Camilla Lindström, HR-chef, har en del av de som valde att sluta 2022 återvänt.

Under 2020 och 2021 var det drygt 130 personer per år som sade upp sig från vård och omsorg inom Skellefteå kommun, men 2022 stack siffran i väg till drygt 230 personer. Även förra årets siffror låg kvar på en högre nivå då nästan 220 personer sade upp sig.

Anki Pettersson på Kommunal är säker på att det är arbetsvillkoren som ligger bakom att fler väljer att sluta.

– Vi vet att det är på grund av försämrade villkor, säger hon.

– Det blir mer helgtjänstgöring, du kan inte påverka schemat, det är oerhört tungt ute på arbetsplatserna. Vårdtyngden har ju blivit så otroligt mycket högre bara på de sista tio åren. Man far illa av att man inte hinner göra det som är tänkt att man ska hinna, och då orkar man inte med det till slut.

undefined
Camilla Lindström, HR-chef vid socialkontoret, säger att fler väljer att sluta på grund av den breda arbetsmarknaden. ”Jag tror att vi får vänja oss vid en viss omsättning.”

Camilla Lindström, HR-chef vid socialkontoret, delar däremot inte bilden.

– 2022 var det en topp (att folk sade upp sig). Det var stiltje under pandemiåren, då jobbade man kvar. Men när man pustade ut efter pandemin var det fler som rörde på sig. Vi märker av konkurrensen som finns här i Skellefteå just nu. Arbetsmarknaden är het och det finns många jobb att söka. 

Hon tillägger dock att en del som valde att sluta 2022 nu har kommit tillbaka.

– Jag tror att vi får vänja oss vid en viss omsättning. Det kommer fortsätta att vara så här.

Facket menar att fler slutar på grund av försämrade arbetsvillkor. Vad tänker ni om det?

– Vi delar inte bilden. Det är inte fler som sa upp sig 2023 jämfört med 2022. Jag känner inte riktigt igen att villkoren skulle ha försämrats. Vi har försökt att förbättra dem, säger Camilla Lindström och fortsätter:

– Vi ser bland annat att det har förbättrats genom att allt fler blir tillsvidareanställda och att man får 20 procent högre ersättning för obekväm arbetstid på helgerna.

Under 2023 gjordes 665 nya tillsvidareanställningar i förvaltningens tre avdelningar – vård och omsorg, stöd och service samt individ- och familjeomsorgen. Då inkluderar det även personal som slutat och blivit nyanställda igen.

Camilla Lindström menar vidare att vissa delar som tidigare personal varit missnöjda med är svåra att komma ifrån, exempelvis att en del upplever att de jobbar för mycket på obekväm arbetstid.

– De brukare som bor hos oss behöver stöd alla dagar i veckan, oavsett om det är vardag eller helg.

Att flera upplever det svårare att påverka schemat, menar hon är svårt att påverka, eftersom det har att göra med att EU skärpte reglerna kring dygnsvilan.

undefined
År 2022 lämnade totalt 232 personer vård och omsorgen på egen begäran. 178 av dem vad kvinnor och 54 var män.
undefined
I Skellefteå kommuns avgångsenkät framgår en del saker som personal önskar ska bli bättre. Exempelvis att kommunen behöver bli bättre på att tillvarata kompetens.

På senare år har Skellefteå kommun infört att man får fylla i en enkät i samband med att man slutar. Enligt Camilla Lindström kunde man utifrån drygt hundra svar utläsa att de som slutar ändå trivts med sina arbetsuppgifter, kollegor och chef. Däremot finns det också förbättringsområden. Bland annat vill de som svarat på enkäten ha bättre karriärmöjligheter. De vill också att kommunen ska bli bättre på att ta vara på medarbetarnas olika kompetenser.

De förbättringsområden som framkom är sådant kommunen nu jobbar på, enligt Camilla Lindström.

– Vi försöker göra många saker. Till exempel det här med kompetens. Inom vård och omsorg jobbar man nu med att då dela upp arbetsuppgifterna. Så är du undersköterska får du göra mer arbetsuppgifter som kopplas till din kompetens, och så kan man anställa servicepersonal för att jobba mer med städning, tvätt och sådant.

Hon nämner också lärcentra där man kan boka olika utbildare och att man även satsar på språkutveckling och arbetsmiljön för att minska sjukfrånvaron.

– Under 2024 ska vi jobba mer med friskfaktorerna på arbetsplatserna. Vi kommer ha ett samarbete med Suntarbetsliv på två arbetsställen. Då ska vi hitta vad har vi för styrkor i arbetsgrupperna och se hur vi kan utveckla och behålla dem.

Suntarbetsliv är en ideell förening som drivs av de fackliga organisationerna samt Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona.

undefined
Anki Pettersson på Kommunal i Skellefteå säger att det kommer signaler från arbetsplatserna att man inte orkar mer.

Anki Pettersson säger att man från Kommunals håll gärna ser att det skjuts till pengar för att kunna satsa mer på vård och omsorg.

– För att rädda det som räddas kan, bör man kanske fundera på om det går att ta ut någon halv procent mer från Skellefteå krafts vinst för att satsa på vård och omsorg. För att vi ska behålla kompetensen. Vi måste vara rädda om dem vi har. 

Hon fortsätter:

– Vi kommer alltid att ha en ruljans på folk som byter jobb. Men börjar alla byta jobb så tappar vi stabiliteten. Men det här är ju både en lokal och en nationell fråga, säger hon och syftar på att staten borde betala mer till vården.                                                                                                                 

Så många har sagt upp sig

Uppsägningar på egen begäran inom vård och omsorg:
2020: 107 kvinnor och 26 män (totalt 133)
2021: 111 kvinnor och 26 män (totalt 137)
2022: 178 kvinnor och 54 män (totalt 232)
2023: 148 kvinnor och 70 män (totalt 218)

Källa: Skellefteå kommun

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!