Anders Eriksson, arbetsförmedlingschef för Norra Västerbotten: ”Vi har varit noggranna att påpeka att då vi går in i en extratjänst, då är det arbetsuppgifter som rör tjänster internt inom kommunen.”
Norran har tittat på omfattningen av stödet för extratjänster, en kraftigt subventionerad anställningsform. I Västerbotten har det totalt delats ut drygt en halv miljard kronor sedan 2016, via beslut från Arbetsförmedlingen. Skellefteå sticker ut som den kommun som fått överlägset mest: 180 miljoner av totalsumman. 2021 fick Skellefteå 47,9 miljoner, i jämförelse med exempelvis Umeå kommun som fick 14,2 miljoner.
Tjänsterna är förenade med specifika villkor och krav – de får exempelvis inte förekomma i privata företag, inte heller i kommunal verksamhet som erbjuder varor eller tjänster på en marknad. Ändå har det inom den kommunala rehabverksamheten Solkraft Öst, där många extratjänster funnits, förekommit en omfattande försäljningsverksamhet. Den totala försäljningsintäkten uppgår till 75 miljoner kronor för de senaste tre åren. Norrans granskning visar att försäljningen, av bland annat ved och snickerier, riktat sig till alltifrån enskilda till privata företag och föreningar, vilket alltså står i strid med extratjänstens regler.
Anders Eriksson är arbetsförmedlingschef i norra Västerbotten.
Hur går det ihop med att ni beviljat så många extratjänster?
– Vi har varit noggranna att påpeka att då vi går in i en extratjänst, då är det arbetsuppgifter som rör tjänster internt inom kommunen. Sedan har vi förstått att det finns en risk att det kan glida över. När vi fick signaler om att det kunde ha inträffat, agerade vi direkt, säger han.
Men det rör ju enorma belopp ni stöttat med – hur ser du på att bidraget delvis använts fel?
– Det vi beviljade stöd till för flera år sedan är inte detsamma som i dag. Verksamhet kan förändras, ingenting står still. Och det måste följas upp, säger han.
Det var i oktober i fjol som Arbetsförmedlingen fick signaler om att allt kanske inte stod rätt till, berättar Anders Eriksson. En visselblåsare hörde av sig med information om att vissa som hade extratjänster tycktes arbeta med varor som går ut till försäljning.
Men några beslut om extratjänster togs inte längre vid det tillfället, fortsätter han. Det berodde på att Arbetsförmedlingen ville rikta ett tydligare erbjudande till andra delar av Sverige, där långtidsarbetslösheten var högre. I december antogs sedan den statsbudget som satte stopp för ytterligare anvisningar till extratjänster.
– Men vi kommunicerade det här med kommunen ändå, eftersom det vid den tidpunkten kunde bli aktuellt att åter börja anvisa till extratjänster. Det är en grannlaga uppgift att säkerställa att det blir rätt, och det måste vi jobba med, tilliten och tron att det ska fungera bra.
Ytterligare ett villkor för extratjänsterna är att det tas hänsyn till individernas specifika utmaningar, det som orsakar långtidsarbetslöshet, exempelvis kompetensbrist, språkkunskaper och funktionsnedsättningar. Den externa utredningen visade att även detta hade brustit.
Med tanke på att extratjänsterna vänder sig till utsatta individer. Hur tänker du kring att det brustit även här?
– Det är klart att man blir ledsen, det är inte så det ska fungera och det är inte den bild vi haft tidigare. Men vi fick signaler även om detta då vi samverkade med kommunen och de fackliga parterna om hur vi skulle fortsätta, säger Anders Eriksson.
Det rör sig om enorma summor till Skellefteå. Är de rimliga, sett till att andra kommuner har större problem med arbetslöshet?
– Skellefteå har nyttjat möjligheten med extratjänster väl, som du kan se i statistiken. Och varje kommun är suverän, vi bestämmer inte hur många en kommun kan ta emot. Syftet med extratjänster och Solkraft speglar varandra väl. Vi kan också se att det haft god inverkan på långtidsarbetslösheten. Många av de i extratjänster går vidare till andra anställningsformer.
Men behov finns ju på andra ställen också – borde ni inte ha försökt jämna ut siffrorna?
– Men ingen kommun har fått stå tillbaka på grund av de stora bidragen till Skellefteå. Det är viktigt att påpeka, för 2021 fanns till och med statliga medel kvar.
Men naturligtvis ska regelverken följas, fortsätter han.
– Det är en grannlaga uppgift att säkerställa det, och det måste vi jobba med.
Är du trygg med att det kommer fungera bra framöver?
– Jag känner mig trygg med det jag fått veta här och nu av kommunen. Men det är ju något som vi måste återkomma till, kanske årligen. All verksamhet kan förändras, och det gäller alla arbetsgivare, inte bara Solkraft.
Det var i januari kommunen meddelade att Solkraft Öst skulle utredas internt. Det handlade om eventuella felaktigheter rörande rutiner och arbetssätt. Utredningen blev klar i mars, och visade på alltifrån arbetsmiljöproblem till brister i redovisningen, vilket också ledde till en polisanmälan från kommunen. Ett flertal chefer har slutat, inklusive den dåvarande verksamhetschefen.
Christopher Wangson, ny verksamhetschef för Solkraft, säger att arbetet med att säkra arbetsmiljön för de anställda varit ett av hans primära uppdrag.
– Vi har gjort, och gör, ett jättearbete här. Det har även samverkats med facket och Arbetsförmedlingen. Min upplevelse är att de varit nöjda med informationen de fått. Det är så klart viktigt att vi får till det här bra, säger han.