En 36-årig Skelleftepappa häktades förra måndagen misstänkt för upprepade brott mot hustrun, där barnen blev vittnen. Detta efter att en familjemedlam larmat polisen.
Norran har sedan berättat att ytterligare två män häktades på onsdagen för likartad brottslighet – och på torsdagen häktades en fjärde man för ett våldsbrott mot en närstående kvinna efter begäran av åklagare Anna Nilsson.
Att fyra män, i separata rättsfall oberoende av varandra, häktats i Skellefteå inom loppet av tre dygn misstänkta för brott mot närstående person, är ett dystert rekord i Skellefteås kriminalhistoria.
David Nyström, som arbetar vid polisens avdelning för ”brott i nära relation” i Skellefteå, säger till Norran:
– En stor framgångsfaktor vid dessa typer av utredningar är frihetsberövande. Då kollusionsfaran, alltså att på fri fot på olika sätt kunna påverka utredningen, är väldigt stor i dessa fall så skapar det ett nödvändigt andrum för målsägande att bearbeta det som hänt utan risk för påverkan.
Men många frihetsberövade skapar en tuff tidspress på polisen?
– Ja, anhållandetiden är såklart den mest intensiva tiden i utredningen med hög arbetsbelastning, men den är nödvändig för att nå framgång. Den ger polisen möjlighet att snabbt genomföra nödvändiga utredningsåtgärder som till exempel vittnesförhör. Vittnen kan vara allt från närstående till grannar och arbetskollegor.
– Vi vet att just arbetsplatsen är en sådan plats där missförhållanden i hemmet tidigt skiner igenom, så jag vill påpeka att man som medmänniska alltid är välkommen att komma in med tips till polisen när man misstänker våld i nära relation. Vill man kan man vara anonym men det är egentligen ingenting vi föredrar, men det är bättre att man är anonym än att man inte säger någonting alls, tillägger David Nyström.
Åsa Lööv Wesslund vid ”Centrum mot våld”, som är en del av Skellefteå kommuns individ- och familjeomsorg, möter och hjälper såväl brottsoffer som de som utövar våld och barn som far illa.
– Centrum mot våld erbjuder stöd till personer som lever eller har levt i förhållanden där det förekommer våld. Till oss kan man komma om man blivit utsatt av sin partner respektive utsätter sin partner för kränkande, respektlöst och våldsamt bemötande.
Hur ser du på det dystra rekordet att fyra män häktats i närtid för våld, hot och barnfridsbrott i Skellefteå?
– När det gäller just dessa händelser är det svårt att riktigt veta. Frågan är om det skett fler våldsbrott i nära relation eller om det är fler – myndigheter, privatpersoner, de som är utsatta för våldet – som anmäler personer som utövar våld mot närstående. Kunskapen om våld i nära relation har ökat i samhället och myndigheter har blivit bättre på att handlägga ärenden som rör våld. Tilltron till rättsväsendet har eventuellt ökat och de som är utsatta för våld tänker att man kan få hjälp och därför vågar anmäla sin partner som utsätter dem för våld, säger Åsa Lööv Wesslund.
– Det gläder mig också att man ser barns utsatthet i hem där det förekommer våld och att anmälan om barnfridsbrott upprättas. Barn är i högsta grad påverkade av det våld de ser, hör och förstår pågår från en förälder gentemot den andre. Barnfridsbrottslagen från 2021 är mycket viktig för att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar våldshandlingar mellan närstående, tillägger hon.
Går det ens att göra någon tolkning av de många rättsfallen i Skellefteå just nu, trots att det är fyra separata fall?
– Jag har ingen aning om de enskilda fallen. Men vi har ju i samtal hos oss, över lång tid, hört berättelser om grovt våld som anmälts till polisen men som har lagts ned på grund av bristande bevis eller inte anmälts av den utsatta på grund av bristande tillit till rättssystemet. Grovt våld mot närstående är tyvärr ingen nyhet, konstaterar Åsa Lööv Wesslund.
Hur är situationen hos er vid ”Centrum mot våld”, och vilka är dina viktigaste råd?
– Vi har ungefär samma antal personer utsatta för våld som tidigare år. Om man blir utsatt för någon form av våld – fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt eller digitalt – så är det en brottslig handling. Den som använder någon form av våld bär ansvaret för våldet. Alla, både vuxna och barn, har rätt till att leva ett liv fritt från våld och kränkningar. Det finns stöd och hjälp att få.