Grov kvinnofridskränkning handlar om att brottsoffret får utstå exempelvis våld, hot, ofredanden eller kränkande tillmälen under en längre tid.
Sedan 2002 har Marie Kristiansson jobbat som utredare och har de senaste sex åren varit kopplad till Skelleftepolisens avdelning ”Brott i nära relation”. Totalt har hon 30 års erfarenhet som polis.
Hon påpekar att brotten mot kvinnorna kan handla om allt från kränkande och nedsättande uttryck till misshandel och dödshot där det kan förekomma knivar.
Hur ska polisen nå framgång i utredningar om grov kvinnofridskränkning och liknande brott?
– Det är så lätt att säga: ”Gå vid första slaget”, och det är ett viktigt budskap. Men vi vet ju att många kvinnor stannar kvar i förhållanden där de utsätts för upprepade hot, kränkningar och våld.
– Men om man utsätts för misshandel, och just då inte orkar polisanmäla, är det viktigt att besöka läkare och få skadorna dokumenterade. I sin tur kan polisen ta in rättsintyg på journalanteckningarna, och vi får ett specifikt datum på händelsen, tillägger Marie Kristiansson.
Hon tillägger:
– Även om man inte har ork eller mod att göra en anmälan så är det viktigt att man talar med en nära anhörig eller vän, som på olika sätt kan vara ett stöd. I sin tur blir detta ofta stödbevisning vid en rättegång, att man berättat om händelserna. Man kan skriva dagbok eller notera datum för brotten, kanske ta egna bilder på skador och kontakta Centrum mot våld eller Guldstadens kvinnojour.