Norran har i flera artiklar berättat om oroligheterna kring den eritreanska festen som anordnades på Sörböleskolan för två veckor sedan, lördagen den 20 maj.
Flera bedömare som Norran pratat med anser att festen arrangerades av regimtrogna eritreaner, i samarbete med den eritreanska ambassaden. Detta är dock något som arrangörsföreningen Eri-United med bestämdhet förnekar.
Nasser Nuru, ordförande i Eritreanska föreningen i Skellefteå, var orolig för att den regimkritiska gruppen Berged Nhamedu skulle resa upp och skapa våldsamheter vid festen.
I slutändan blev det en lugnare tillställning än befarat. Ett antal personer fördes bort av polis men de stora bråken uteblev.
Men nu bekräftar Skelleftebon Sami Temesegen, som säger sig vara ordförande för Berged Nhamedu i Norrland, att gruppen faktiskt hade långt gångna planer på att organisera en stor motaktion vid festen.
– Vi planerade att skicka 150 medlemmar för att demonstrera. Vi är inte våldsamma och vi vill inte bråka, men vi har samtidigt en skyldighet att försvara oss om vi blir attackerade av diktaturens långa arm i Europa, säger han.
Gruppen Berged Nhamedu har tidigare varit inblandad i våldsamheter i samband med ett flertal olika eritreanska fester, både i Sverige och utomlands, senast i höstas vid en eritreansk fest i Husby. Sami Temesegen beskriver Berged Nhamedu som en slags "folkrörelse" bestående av regimkritiker. Han säger att rörelsen har över 200 medlemmar bara i Norrland. Den finns dock inte med i Skellefteå kommuns föreningsregister.
Den eritreanske journalisten Khaled Abdu har tidigare sagt så här till Norran:
– Gruppen består av unga som provoceras av regimtrogna. De blir anklagade för allt möjligt, att var spioner och så vidare. Då blir de lätt arga. Många unga har varit med om hemska saker på flykt och skulle behöva rehabilitering. När de blir förolämpade av regimen kan de inte acceptera det, sa han till Norran för två veckor sedan.
Sami Temesegen säger att rörelsens mål aldrig är att bråka, men samtidigt förnekar han inte att medlemmarna brukar använda våld.
Temesegen opponerar sig också mot den tolkning av gruppens namn som andra eritreaner gjort på Norrans förfrågan, nämligen att det skulle betyda ”Brigaden till graven”. Rätt översättning är, enligt honom, ”Brigaden de modiga”.
– Vi är i grunden en fredlig grupp som kämpar mot den eritreanska diktaturen. Vi använder våld, men bara i självförsvar. Det är alltid de andra som börjar. När vi väl försvarar oss är vi ofta starkare, de har inte lika mycket kraft som oss, säger han.
Ni vill inte bråka, men ändå brukar ni våld?
– Vi måste försvara oss själva. Jag kan inte bara se på när någon slår mig.
Han säger att det var Norrans rapportering som satte stopp för gruppens motaktion i Skellefteå.
– När ni skrev era artiklar fick vi helt plötsligt hela samhället emot oss, vi var tvungna att ändra vår insats. Det var massor av poliser där vid festen, säger Sami Temesegen.
Var det inte bra att polisen var där och förhindrade bråk?
– Polisen hade fått fel bild av oss, de var emot oss och skulle ha attackerat oss direkt. Det hade blivit liknande som i Husby, då blev det bråk med polisen direkt eftersom de hade fel uppfattning om oss.
I tidningen The Economists demokratiindex för 2022 kommer Eritrea på plats 152 av 167 jämförda länder. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har slagit fast att festivaler är en vanlig metod som den eritreanska staten använder sig av för att påverka och utöva kontroll över eritreaner utomlands. Regimen kräver att eritreaner i Sverige ska betala 2 procent av sina svenska inkomster i extraskatt, och dessa fester är ett tillfälle att driva in pengarna.
Det är svårt att slå fast att just festen i Skellefteå skulle vara en sådan typ av fest med koppling till regimen. Däremot har Sirak Bahlbi, en högt uppsatt tjänsteman vid ambassaden, gjort reklam för festen i sociala medier. Nasser Nuru vid Eritreanska föreningen hade fått information om att ambassadpersonal planerade att vara på plats för att driva in pengar.
Sami Temesegen hade nåtts av samma information.
– Vi hade hört att ambassaden skulle vara på plats. Det var därför vi tänkte åka dit, vi ville ställa frågor till dem, säger Sami Temesegen.
Enligt honom var trots allt ett antal personer från Berged Nhamedu närvarande vid festen.
– Typ tio stycken var på plats utanför festen, och så hade vi ytterligare tjugo personer i närheten som förstärkning. Vi vet ju att vi alltid blir attackerade. Vi hade också några medlemmar inne på själva festen, säger han.
Själv blev Sami Temesegen dock bortförd av polis.
– Jag ansåg mig ha rätt att kliva in och vara med på festen, så det var det jag gjorde. Den skulle ju vara till för alla eritreaner! Men polisen ville inte ha mig där. Det kändes orättvist, säger han.