Det statliga investeringsstödet för hyresrätter infördes 2016 och skulle leda till rimliga hyror i nyproduktion. För att få stödet skulle man bygga relativt små lägenheter som är mera energieffektiva än normalt byggande.
Lägenheterna måste hyras ut på allmänna marknaden, och en smärre andel ska erbjudas till kommunerna om de behöver förmedla boenden av sociala skäl.
Bidraget betalas främst av staten, men även EU ger stöd.
Länsstyrelserna har beviljat bidragen i takt med att länen har tilldelats pengar. Boverket har hållit i plånboken, och de har haft ett tak på hur mycket som totalt sett får lovas bort.
Därför har bolag tvingats stå i kö och vänta på sin tur, och från och med i natt är det kört. Från och med 1 januari 2023 beviljas inga nya bidrag.
Onsdag 28 december beviljades det sista bidraget i Västerbotten, det var till ett bygge i Umeå.
– Vi hade betydligt fler projekt i kö, men fick inga mer pengar att fördela i länet, säger Sandra Bingebo, handläggare på länsstyrelsen.
– I Skellefteområdet fanns två byggen i kö som missade chansen. Det var Heimstaden på Anderstorpsgården och SBB i Bureå, säger hon.
Bolag i Skellefteå som hann få bidrag blev därmed:
Skebo, till seniorbostäder i Skelleftehamn och Frigghuset.
Heimstaden: 95 miljoner till lägenheter på västra Erikslid (delvis klart och delvis pågående)
Samhällsbyggnadsbolaget: 52 miljoner till lägenheter på västra Erikslid (som är klara) samt 60 miljoner till lägenheter i Skelleftehamn (pågår).
Dessa bolag är Skellefteås tre största hyresvärdar, och frågan är nu hur de ser på framtida byggande när stödet inte längre blir möjligt.
På Samhällsbyggnadsbolaget säger chefen för produktutveckling, Erik Hävermark, att bolaget rent generellt ser stora problem just nu med att dra igång nya byggen. Det handlar om höga byggpriser, höjda räntor och brist på finansiering.
– Men vi jobbar hårt med att få igång projekt i Skellefteå med tanke på det stora behovet av nya bostäder.
Hyrorna blir dock högre i byggen som påbörjas framöver, exempelvis Moröhöjden och Söder Torg. I grova drag säger Erik Hävermark att hyror blir 25 procent högre, jämfört med om man hade fått bidrag.
Även Heimstaden har en positiv syn på Skellefteå trots att kommunikationschef Robin Wilhelmsson lyfter många problem:
– Vår fortsatta investeringsvilja är en kombination av många saker, det handlar om kraftigt ökade priser på byggvaror, hög inflation och stigande räntor.
Robin Wilhelmsson lyfter ytterligare ett problem, och det är möjligheten att höja hyrorna i nyproduktion.
– En dom i Svea hovrätt innebär att man i nyproduktion bara får höja hyran med max hälften av vad bruksvärderade hyror höjs på en ort. Det gäller i 15 år och försämrar kalkylen avsevärt när man bedömer om byggen ska bli lönsamma.
Nästa bygge som Heimstaden skulle ha gjort var Anderstorpsgården intill hälsocentralen. Bolaget hade sökt investeringsstöd men hann inte få det.
Robin Wilhelmsson vill inte säga hur man resonerar nu, men säger att bolaget kontinuerligt utvärderar hur och om de kan bygga i Skellefteå.
Om vi till sist frågar Skebo så låter de sig inte styras av investeringsstödet:
– I alla våra byggen har vi prövat om det ska ansökas om stöd, men vi har bara gjort det för trygghetsboendet Skäret i Skelleftehamn och för trygghetsboendet i Frigg. I övrigt har bidraget inte passat för byggande vi velat göra, säger marknadschef Anna Ersson.
– Att stödet försvinner påverkar därför inte Skebo.
De tre bolagen lyfter alltså inte investeringsstödet som en avgörande faktor för att bygga eller inte, och det är även kommunens exploateringschef Patrik Larsens uppfattning:
– Det som påverkar bostadsbyggandet mest negativt just nu är istället ränteläget, inflationen och de höga materialpriserna, säger han.
– Av dessa skäl är bostadsaktörerna just nu väldigt avvaktande och det gäller även Skellefteå. Men vi anses fortfarande vara högintressanta.
– Däremot innebär det slopade investeringsstödet att nyproduktionen får högre hyror än de annars skulle ha fått. Det blir ett problem när skillnaderna i hyra blir så stor mellan nya bostäder och det gamla lägenhetsbeståndet, tillägger Patrik Larsen.