Dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard tog emot ett betänkande med förslag på nya regler för arbetskraftsinvandring från utredaren Ann-Jeanette Eriksson i februari i år. Nu har samma utredning varit ute på remissrunda och där har flera aktörer lämnat kritiska svar. (Arkivbild)
Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa kraven för arbetskraftsinvandringen och har presenterat flera förslag som en utredare sedan fått i uppdrag att se över. Ett av förslagen handlar om ett högre lönekrav på arbetstagarna. I direktiven till utredningen skriver Tidö-partierna att de bland annat vill att "kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft".
Utredningen blev klar i februari och har namnet: "Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m."
När dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) tog emot utredningen vid en presskonferens sa hon att det pågår "en stor reform" av regelverket för arbetskraftsinvandringen där man bland annat vill skärpa kraven för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen.
– Men också att främja invandring till kvalificerade och högkvalificerade jobb, sa hon.
Av de olika förslagen som utreds är lönekravet nog det som har som väckt starkast reaktioner. Kort kan det sammanfattas med att en person som kommer från ett land utanför EU måste kunna uppvisa en grundlön som motsvarar den svenska medianlönen. I dag innebär det 35 600 kronor.
– I grunden är det mycket positivt att folk vill komma och jobba i Sverige. Vi har en stor kompetensbrist, i Norrland skriker företag efter arbetskraft och vi har helt enkelt inte tillräckligt många ingenjörer i Sverige för att klara den gröna omställningen, sa dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Pehrson i ett citat på regeringens hemsida med anledning av utredningen.
I utredningen konstateras att det finns stora utmaningar i norra Sverige kopplat till behovet av arbetskraft både inom industrin och flera andra sektorer i samhället. Dåvarande arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har tidigare uttryckt att det är positivt att personer vill jobba i Sverige eftersom det råder stor kompetensbrist. (Arkivbild)
Lågavlönade jobb kan utföras av personer som redan bor i Sverige, skriver Tidö-partierna i utredningens direktiv:
"Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sveriges bättre kan tas tillvara".
Men personer vid de stora industrijättarna säger till Norran att förslagen inte kommer att gynna deras verksamheter. Snarare tvärtom.
– Om jag var politiker skulle jag närma mig den här situationen med stor försiktighet, säger Mohsen Oliaei, BIM coordinator consultant vid Northvolt i en kommentar till Norran.
Mohsen Oliaei, BIM coordinator consultant vid Northvolt, är orolig att regler som ytterligare förvårar för arbetskraftinvandringen kan få stora konekvenser.
Han tror att det kommer bli svårare för företaget att locka personal till Sverige om förslaget drivs igenom.
– Från ett socialt perspektiv erbjuder Sverige inga betydande incitament jämfört med andra EU-länder, speciellt med obefintliga möjligheter till integration för utlänningar. Alla hinder för migrationen eller de ekonomiska förhållandena i området skulle kunna utlösa en dominoeffekt med omfattande konsekvenser, menar han.
I Norrbotten pågår en storskalig satsning på stålproduktion, och även företaget H2 Green Steel har reagerat.
– Det är en extremt dålig policy för privata aktörer såväl som den offentliga sektorn i Sverige, säger Mikael Lindström, ansvarig för samhällskontakter i Sverige vid Stegra (H2 Green Steel).
Utredningen har varit ute på remissrunda och bland remissvaren och kommentarerna till Norran är det flera liknande teman som återkommer; förslagen krockar med den svenska modellen där löner förhandlas mellan fack och arbetsgivare och en oro för att det kommer att bli svårare att rekrytera personal till både industrierna och till den offentliga sektorn.
Mikael Lindström, ansvarig för samhällskontakter i Sverige på Stegra, är kritisk till regeringens förslag. "Framför allt är vi oroliga för hela ekosystemet som omger vår fabrik. I en region med väldigt låg arbetslöshet och med utmaningar att attrahera personer från södra Sverige, måste den offentliga sektorn fungera. Men den sektorn har redan extrema svårigheter att rekrytera personal", säger han. (Arkivbild)
Mikael Lindström besväras av den dubbla budskapen som lönekravet kan få på arbetsmarknaden.
– Den politikerstyrda minimilönen för utländska medborgare kommer att vara betydligt högre än det som gäller inom de flesta kollektivavtal för svenska och EU-medborgare inom både den privata- och offentliga sektorn.
Under remissrundan fick 75 aktörer, däribland kommuner, företag och myndigheter, svara på hur de ser på förslagen i utredningen. Northvolt skriver i sitt svar att lönekravet skulle få allvarliga konsekvenser för verksamheten i Skellefteå. Dels handlar det om möjligheten att anställa maskinoperatörer och tekniker, men de oroas också för samhället i stort.
"Utöver direkt påverkan på företaget ser Northvolt stora risker för att bemanning av sjukvård, service och infrastruktur i norra Sverige påverkas negativt av lönekravet, vilket indirekt påverkar Northvolts möjligheter att expandera vår verksamhet".
De är inte ensamma om att oroa sig för hur sjukvården kan komma att drabbas. I sina svar ställer sig Region Västerbotten och SKR, Sveriges kommuner och regioner, också kritiska till delar av utredningens förslag. Regionen är kritisk mot att lagar ska reglera vissa löner, samt att medianlönen är för hög.
"Nivån som föreslås är i de flesta fall väsentligen högre än lägsta nivån som regleras i vissa centrala kollektivavtal och även högre än lägsta lönenivå för många yrken där högskoleutbildad personal anställs inom hälso- och sjukvård".
Dessutom kommer kommunerna få ännu större problem med att ta emot utskrivningsklara patienter, menar regionen.
SKR, som utgörs av politiska företrädare från hela Sverige, menar att det kommer bli ännu svårare att rekrytera personal i de norra regionerna om förslagen antas.
"Det gäller även med det krav som redan i dag ställs", skriver de.
Sverigedemokraterna reserverade sig mot skrivelsen med hänvisning till eget yrkande om att SKR bör avstå från att besvara remissen.
Utredningen ska nu skickas till Lagrådet.
Mikael Lindström, vid H2 Green Steel, säger att han förstår regeringens avsikter, men menar att om förslagen går ut på att förhindra att oseriösa arbetsgivare utnyttjar arbetskraft så kommer de personerna bara att hitta nya vägar att göra det på.
– Det är ett bakvänt sätt att lösa det faktiska problemet på. Förslaget borde omarbetas omedelbart.
Försörjningskrav
Fram tills nyligen krävdes att arbetstagaren skulle kunna försörja sig själv, vilket enligt praxis innebar en inkomst på 13 000 kronor i månaden.
Under 2023 höjde regeringen ribban för vad arbetstagaren måste tjäna. I dag ska de sökande ha en "god försörjning" och det innebär en lön på minst 80 procent av medianlönen i Sverige.
När beslutet togs betydde det 27 360 kronor i månaden. Men medianlönen har höjts och skrivande stund motsvarar 80 procent 28 480 kronor i månaden
Men regeringen och Sverigedemokraterna vill att den utländska arbetstagarens grundlön ska motsvara den exakta medianlönen i Sverige, vilket idag är 35 600 kronor.