Mirjam Abrahamsson: ”Det handlar ju också om att detta är en patientsäkerhetsrisk.”
Utskrivningsklara patienter är de som egentligen är färdigbehandlade, men blir kvar på sjukhus i väntan på kommunala insatser: Exempelvis äldre som väntar på hemtjänst eller äldreboendeplats.
De allvarliga konsekvenserna är många: Planerade operationer tvingas ställas in, patienter får ligga i korridorer och badrum, vid något tillfälle har en patient övernattat på akutmottagningen, medarbetare får ta extrapass, även på lediga helger och/eller jobba övertid. En annan effekt är att länets andra sjukhus, i Umeå och Lycksele, i sin tur drabbas av överbeläggningar.
Vid Skellefteå lasarett är situationen ansträngd. Det berättar Mirjam Abramhamsson, Marie Brännström, avdelningschef vid ortopeden, Katrin Lundmark, biträdande verksamhetschef vid medicin- och geriatriska kliniken och Maria Karlsson, sjuksköterska vid kirurgavdelningen och facklig representant för Vårdförbundet.
– I november i år var snittet utskrivningsklara patienter per dag 19,7. Skellefteå kommun tog hem i snitt 3,7 patienter per dag, säger Mirjam Abrahamsson och visar statistiken hon tagit fram på papper.
– Iosif Karambotis sa i kommunfullmäktige i tisdags att de tar hem sina patienter på ett och ett halvt dygn. Men det är ren lögn, säger Maria Karlsson.
Iosif Karambotis (S) är socialnämndens ordförande, Skellefteå kommun och det var den 28 november som frågan om utskrivningsklara patienter debatterades i kommunfullmäktige.
Utskrivningsklara patienter är de som, av olika orsaker, vårdats på sjukhus och är medicinskt färdigbehandlade. Men Skellefteå kommun, å sin sida, kan inte erbjuda platser på boende i tillräcklig utsträckning, menar de. Konsekvensen är att patienterna blir kvar på sjukhuset.
Vad får ni för besked från kommunen?
– Vi har möten varje vecka och telefonsamtal dagligen med dem och de har problem med att ta fram platser på boenden, säger Katrin Lundmark och fortsätter:
– Kommunen lyfter som en orsak att vi på sjukhuset har dragit ner vårdplatser och genom åren är det minskat men oberoende av antal vårdplatser så är vårdnivån fel när det ligger medicinskt färdigbehandlade patienter på akuta vårdplatser.
När Umeå universitetsjukhus (NUS) vill skicka tillbaka patienter till hemorten Skellefteå, kan Skellefteå lasarett inte alltid ta emot dem.
– Vi får trycka in patienter för vi kan ju inte neka och vi har enorma problem med att klara vårt uppdrag på sjukhuset. Det är jättetungt, vi får överbeläggningar och många av våra medarbetare får jobba övertid. Det har inneburit att många signalerar att de har en ohållbar situation och uppvisar symtom på stressrelaterad ohälsa och riskerar att bli sjukskrivna, säger Mirjam Abrahamsson och tillägger:
– Det är också en patientsäkerhetsrisk.
Siffrorna talar sitt tydliga språk.
En annan mycket allvarlig aspekt är oron hos medarbetare för att göra fel. Det ökar deras stresspåslag.
Samma dag som Norran träffar dem, den 1 december, har man 23 utskrivningsklara som väntar på att få komma hem eller till ett av kommunens boenden. Av dessa 23 kommer endast fem att lämna sjukhuset.
– Arton blir kvar här över hela helgen, säger Maria Karlsson och Katrin Lundmark tillägger:
– Sedan kommer det in nya patienter. Varje dygn har vi mellan tio till femton inläggningar. Det betyder att vi börjar den här helgen med överbeläggningar.
Ekvationen går inte ihop. De säger också att den patient som väntat längst har väntat sedan den 30 oktober.
– Det blir ju konsekvenser för patienterna också, de får ju inte komma hem, säger Maria Karlsson.
Katrin Lundmark säger att det fungerade bättre under ett antal år när det var betalningsansvar för kommunen. Då var situationen med utskrivningsklara patienter en annan. Nu räknar man ut ett genomsnitt.
Vad kan Vårdförbundet göra?
– Vi kan inte göra särskilt mycket. Det låter bra med 11-timmarsregeln, men det fungerar inte för oss, säger Maria Karlsson.
11-timmarsregeln började gälla den 1 oktober 2023 och innebär att varje medarbetare inom Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar.
Även om Maria Karlsson säger att det finns för- och nackdelar med det och att det anses positivt av vissa medarbetare, skapar det problem vid schemaläggning. Inte minst med tanke på överbeläggningarna vid Skellefteå lasarett.
Alla fyra vill ända lyfta en positiv aspekt i sammanhanget: Samarbetet mellan alla avdelningar vid Skellefteå lasarett som de säger fungerar bra.
– Men det går jättemycket tid åt att få ihop det här pusslet, säger Marie Brännström och Mirjam Abrahamsson fortsätter:
– Vi får lägga oerhört mycket tid på att släcka bränder, tid som jag hellre skulle vilja lägga tid på kompetensutveckling och arbetsmiljö för mina medarbetare.
Iosif Karambotis (S), socialnämndens ordförande om vårdchefernas kritik: ”Jag blir lite förvånad när jag hör att de uttalar sig på det här sättet,”
Iosif Karambotis (S) är socialnämndens ordförande, Skellefteå kommun. Han säger:
– Jag förstår att de har det tufft. De har ju minskat antal vårdplatser på lasarettet och det sätter ju press både på lasarettet och på kommunen. Kravet är att vi ska ta hem patienter som är medicinskt färdigbehandlade, men det krävs också säker och trygg hemgång och en genomförandeplan hos kommunen.
Han säger också att för kommunen handlar det om många bitar som ska planeras för vissa patienter, så då kan det bli en fördröjning.
Du sa i kommunfullmäktige förra tisdagen att ni tar hem patienter efter ett och ett halvt dygn. Statistik från november visar att det rör sig om drygt 3,7 dygn?
– Det kan stämma för just i november men vi tittar på snittet i statistik från hela året.
Den första december hade de 23 utskrivningsklara patienter och fem väntades skickas hem den dagen. Det betyder att 18 skulle tvingas bli kvar på sjukhuset?
– Återigen det är svårt att säga att alla kan åka hem direkt. Det finns tillfälliga toppar, så är det men det beror också på vilka behov patienterna har. Sedan måste också se till så vi har personal, säger Iosif Karombotis.
Har ni tillräckligt med medarbetare?
– Bemanningsproblematiken finns, men det är inte bara det som försvårar för oss, säger han och tillägger att det kan bli fördröjningar på grund av det eller vårdbehov.
Hur jobbar ni med att lösa problemet med utskrivningsklara patienter på lång sikt?
– Vi kommer att ha fler korttidsplatser, vi jobbar med bemanningen och vi har jättebra samarbete med ledningen på Skellefteå lasarett. Jag blir lite förvånad när jag hör att de uttalar sig på det här sättet, säger Iosif Karambotis och fortsätter:
– Jag tycker att vi ska vara konstruktiva och försöka samarbeta istället. Om det finns kritik är det bästa att föra en dialog med varandra och vara lösningsfokuserade. Vi alla gör vårt bästa för att patienter ska få den bästa möjliga vård.