Therese Kreisel är chef för arbetet med detaljplaner i Skellefteå kommun
När 5 000 nya bostäder ska byggas krävs en mängd nya översiktsplaner och detaljplaner. Avdelningen som gör dem var tidigare underbemannad för att det inte gick få tag i personal. Men det har ändrats.
– Nu har vi många sökande till varje tjänst och under hösten har jag anställt fyra nya. Många vill jobba med utveckling i Skellefteå, staden är het nu.
Två frågor jag har med mig till Therese Kreisel är om planerna medger för tätt byggande, och om det ställs nog höga krav på gestaltning.
Om vi börjar med tätheten så var Strömsör det första täta bostadsområdet. Det var långt före Northvolt, och skälet var att det även då var stor efterfrågan på lägenheter kombinerat med tomtens utmärkta läge.
– Strömsör blev lite för tätt, medger Therese, som med sin personal numera jobbar där.
Näst på tur var byggande på Frigg, som görs i redan bebyggda kvarter och därför inte avviker nämnvärt från omgivningen.
Norr om Kanalgatan har det gjorts flera planer för höghus där det tidigare var småindustri. Några är byggda och fler ska det bli. Att det byggs i dessa kvarter tycks Skellefteborna inte haft något emot. Det har varit få synpunkter, troligen för att det inte är så många grannar som berörts.
Mera kritik har det varit mot täta bostadsbyggen utanför stadskärnan. Det första område som tydligt kom till som följd av batterifabriken var Västra Erikslid. Ett område som känns tydligt anpassat med små hyresrätter. Husen görs av två bolag och de ska ha fasader av trä i olika färger.
Inför fördelningen av Västra Erikslid ordades en tävling som lockade några bolag. Therese Kreisel säger att tävlingarna om att få köpa mark varit viktiga för att få en utveckling av byggandet. Bolagen måste visa att de har idéer och när det finns konkurrens kan man inte föreslå hur enkelt byggande som helst.
Näst på tur blev Getberget där det ska bli mer variation. Där blir det högre andel bostadsrätter än i Västra Erikslid och totalt ska tre byggherrar göra hus. Att olika bolag gör var sin del är bra, menar hon. Varje bolag har sina idéer och det blir mer variation.
På Getberget blir det också fler typer av hus, allt från höga punkthus till radhus.
Nästa område som planerades var Anderstorg, och där har tre bolag nyligen fått löfte om att bygga.
Just nu jobbar planerarna med Södra Sunnanå där det ska bli omfattande bebyggelse ända mot Falkträskvägen.
– Där blir det ännu mer variation, med både höga hus och radhus. Det ska bli ett riktigt spännande område.
Här är ännu en stort område som har fått en detaljplan, det är Anderstorpsstrand, där Heimstaden ska bygga.
Att nya områden ska rymma många bostäder ligger redan i beställningen. Thereses avdelning blir ofta tillfrågad i ett tidigt skede om hur mycket byggande en tomt "tål". I detaljplanen prövas sedan om antalet ryms.
– Det har hänt att vi sagt att det blir för trångt, och då gör vi bara det som anses lämpligt för att det ska bli en god livsmiljö.
Planläggaren gör sedan upplägget på området; var husen ska ligga och hur de ska vara utformade. Två tredjedelar av detaljplanerna beställs av bolag eller privatpersoner som äger en tomt, och då har de redan önskemål.
Hur kan då planen styra att det blir bra gestaltning?
– Vi kan lägga in krav som bör eller ska följas. Inte bara om husens utseende utan även omgivningen. Vi har exempelvis skyddat en del träd från att huggas ner.
Therese Kreisel säger att avdelningen har lärt sig mer för varje ny plan som gjorts. Det görs fler precisa krav som inte kan tolkas bort. Färre kryphål, som exploatören annars kan utnyttja.
En ansökan om bygglov som följer detaljplanen måste nämligen godkännas, därför får man inte glömma något viktigt.
I takt med att Skellefteå blivit hett märker hon att exploatörerna är alltmer intresserade av att bygga miljövänligt och med kvalitet. Inte bara för att få uppdragen utan också för att de vill ha attraktiva hus med bestående värde. Dessutom är det bra för deras varumärken. När det blir fler fastighetsägare blir det ju på sikt också större konkurrens om hyresgästerna.
– Det märks att exploatörerna triggar varandra och de lyssnar på kommunens önskemål.
Visst brukar byggherrarna också hänvisa till kostnader.
– Men billigt behöver inte bli fult.
I debatten brukar det kritiseras att det ska skapas täta öar lite här och där runt stan. Men Therese Kreisel tror inte att Skellefteå kommer att se konstigt ut i framtiden trots stora kontraster mellan högt och lågt, samt mellan tätt och glest.
Följ serien
Det här är tredje avsnittet i en serie som handlar om arkitekturen i Skellefteå. Hur ska det bli nu när det byggs så mycket nytt som både ska gå snabbt att göra och ha rimliga hyror?
Första avsnittet handlar om den arkitekturpolicy som regeringen faktiskt har bestämt för några år sedan. Region Västerbotten driver att den ska efterföljas, och det finns viss oro för hur utvecklingen ska bli i Skellefteå.
I andra avsnittet har vi pratat med exploateringschefen i Skellefteå kommun, som är en maktfaktor när bolag vill köpa kommunal mark och bygga där.