Stina Berglund fick välja några bra exempel på modernt byggande och valde bolaget NREP, som i övre raden har ett stadsutvecklingsprojekt i Danmark och hus i Salem, Stockholm, där man med hjälp av bergvärme och solpaneler ska bli självförsörjande. Nedre raden är Siegel, med bostäderna "Det goda vattnet" i Lund och ”Hållbarheten” i Malmö.
År 2018 bestämde regeringen att hela Sverige ska jobba för bättre gestaltad livsmiljö.
Ute i landet har uppdraget spridits på olika aktörer och i Västerbotten driver Regionen frågan genom avdelningen för regional utveckling.
Avdelningens högsta ansvariga politiker är regionrådet Rickard Carstedt (S).
– Vi trycker mycket på miljöfrågan och har en förhoppning att Västerbotten ska vara klimatneutralt före år 2030, säger han.
Avdelningen har ett kontor i Skellefteå med 15 anställda. En av dem är Stina Berglund som leder projektet med gestaltad miljö, det har nu pågått i ett år.
– Vi har samlat drygt 500 personer till dialoger och utbildningar, de är företrädare för kommuner, bostadsbolag, byggbolag och andra aktörer.
– Regionen kan inte bestämma vad som görs, men däremot kan vi sprida kunskap och ge inspiration, säger hon.
Bestämma kan däremot en kommun, exempelvis när det görs detaljplaner och ges bygglov. Kommuner bestämmer förstås också över sitt eget byggande.
– Förr byggdes det mest i Umeå, men nu har vi en gyllene tillfälle i många delar av länet. Inte bara Skellefteå utan även i inlandet pratas det numera om att man behöver nya bostäder, säger Rickard Carstedt.
Vad ska man då passa på att göra när man ändå bygger? Projektet propagerar för byggande i miljövänliga material och att även byggprocessen ska vara miljövänlig. Husen får gärna bli självförsörjande med el genom solpaneler och vindkraft. Dessutom att man anpassar för framtida sätt att resa med laddning av elfordon.
– Tidigare har det mest bara pratats om att hus ska vara energisnåla när de är klara, men nu inkluderas även byggprocessen.
Bostadsområdenas yttre är också viktigt. När det i framtiden väntas fler skyfall måste gården kunna ta hand om allt vatten, och Stina talar om "gröna tak" som har växtlighet för att ta hand om vattnet, men även ger biologisk mångfald.
Bostadsområdenas allmänna utformning är också viktigt. Rickard nämner att man måste kunna åka kollektivt, gå och cykla och det ska då vara smidigt att ta hem mat och annat man har handlat. Gärna småskaliga områden med affärer i närområdet.
Ännu ett exempel från arkitektfirman Siegel; hyresrätter i Höllviken, Skåne.
Till sist nämner de bostädernas utformning och design. Det ska vara trevligt boende med stora gårdar för lek och samvaro. Husen ska vara vackra och det får gärna vara vindlande gator och växlande utseende på husen för att motverka monotoni.
Nu görs många nya bostäder i Skellefteå och frågan är då hur dagens byggande passar in på det hållbara?
– Det är bra att mycket byggs av trä, säger Rickard Carstedt.
Däremot riktar han ett varningens finger kring att det byggs trångt.
– Det är viktigt att det inte går för snabbt nu när man bygger många bostäder. Visst förstår vi att det är tryck på kommunen att ordna fram bostäder för de som jobbar på batterifabriken, men man bör ändå tänka sig för och inte förivra sig. Det får inte bli massproduktion när man staplar lådor på varandra.
Stina Berglund är kritisk mot att det inte jobbas mer med energibesparing.
– Det är så låg teknikhöjd på byggandet, trots att det finns så mycket smart teknik. Bolagen bygger som de gjorde på 80-talet, och det är oacceptabelt.
– Redan på bomässan 2001 i Malmö visades hus som är självförsörjande på ström. Varför kopierar man inte den metoden och använder den? För att klimatmålen ska nås måste alla instanser samverka och ta ansvar för sin del.
Stina Berglund vill att det ska göras intressantare hus nu när Skellefteå växer. Ett bra exempel hon nämner är Sara kulturhus.
Om vi övergår till offentliga byggnader så ger båda ett högt betyg till Sara kulturhus.
– Kommunen var modig som byggde det. Det är av ett miljövänligt material och innehåller mycket smart teknik för värme och ventilation. En kaxig byggnad som är ett bra föredöme, säger Stina, som från fönstret i sitt kontor i "gamla posten" ser rakt in i Saras träväggar.
Ännu ett bra kommunalt exempel hon nämner är Floraskolan.
– Vi behöver bygga intressantare flerfamiljshus än vad som görs i dag. Det behövs också en stor omsorg om offentliga mötesplatser. Det skulle förhindra veckopendling och leda till att även välutbildade kvinnor och barnfamiljer kan hitta en mening i att bo här, säger Stina Berglund.
Hur ser du då på framtiden?
– Än så länge ger inte lagarna så mycket incitament till exempelvis energideklarationer. Därför vill jag att bolagen ska förändra sig av fri vilja, och inte för att det krävs.
FÖLJ SERIEN
Det här är första artikeln i en serie på sju avsnitt när vi skildrar byggandet i Skellefteå. Håll koll efter fler de kommande dagarna, och tyck gärna till i artikelkommentarerna.
Vad tycker du om de åsikter som framförs?