Så här är ser sopbilarna ut inuti, med indelning i fyra fack. Bilden syns från baksidan av fordonet, och det är där som soptunnan ska lyftas upp och tömmas.
Som Norran tidigare berättat stundar stora förändringar när insamlingen av förpackningar ska ske vid bostäderna. Det blir alltså slut med att åka till återvinningsstationen.
Vid måndagens möte beslöt Samhällsbyggnadsnämnden hur det blir i Skellefteå kommun.
En arbetsgrupp på avdelningen för avfall har noga övervägt vilket system som ska användas. I slutänden stod valet mellan att ha fyra "små" kärl, ungefär som dagens gröna och bruna, eller två stora kärl som rymmer mer.
Gruppen ansåg att det är bättre med två stora än fyra små, och det blev också politikernas beslut.
Kärlen blir 370 liter stora. De har delad vägg och dessutom två mindre insatsbehållare. Totalt ryms alltså fyra materialslag per tunna.
Tömning ska ske med olika intervall. Sådant som man måste bli av med ofta ska ligga i den ena tunnan, och den ska tömmas var 14:e dag.
Den andra tunnan ska innehålla fyra materialslag som man blir av med mera sällan. Där är tanken att man tömmer var fjärde vecka.
Kärlen är stora och tunga, vilket är sämre för både villaägaren om kärlet måste dras en bit, och för personalen ifall de måste flytta kärlet. Men fördelen är att det inte blåser omkull.
Ännu en nackdel är att man inte kan ha en taxa som baseras på vikt.
Det alternativ som nobbades innebär fyra mindre kärl med två fack per styck. De skulle tömmas i en orgelbunden ordning; var 14:e dag, en gång i månaden och en gång i kvartalet.
Då vore risken stor att folk glömmer bort tömningen, kärlen kan också lätt blåsa omkull. Arbetsmiljön hade dock blivit bättre, och det hade gått att ha viktbaserad taxa.
En nackdel hade varit att antalet körningar totalt blir fler, vilket är sämre för miljön.
Avgörande för valet av de stora tunnorna är enkelheten för befolkningen att minnas när det är tömning, samt att körningarna blir färre.
Samhällsbyggnad vill nu börja upphandla kärl och bilar. Bilarna måste vara specialbyggda, vilket innebär att leveransen tar tid.
När det gäller hyreshus så ska de fortsätta att ha vanliga kärl, fast fler till antalet. De kan också ha nedgrävda behållare.
Sedan börjar man med insamlingen successivt i det egna området från 1 januari 2024 och framåt. Efter några år involverar man de ytterområden där det i dag är externa företag som kör.
1 januari 2027 ska systemet vara helt genomfört.
Skellefteå kommun väntas få 32 miljoner per år från Naturvårdsverket för att de sköter insamlingen. Pengarna kommer från förpackningsbranschen, de som i dag ansvarar för insamlingen. Ersättningen ska täcka kostnaderna.
Vad ska då hända med de befintliga återvinningsstationerna? Avfallschefen Agneta Lantto-Forsgren säger att kommunen förmodligen tar över dem 1 januari 2024.
– Sedan ska de avvecklas successivt, men bara i den takt vi ser att det är möjligt. Några blir nog kvar, så att man alltid ska kunna fara någonstans med förpackningar, ifall de egna tunnorna blir för fulla. Det finns ju också stora och skrymmande förpackningar som blir helt omöjligt att få ner i kärlen.
Hon säger att kommunens återvinningscentraler även fortsättningsvis ska ha en avdelning där man lämnar förpackningar.
Soptunnor är vardagsfrågor för Agneta Lantto Forsgren, avfallschef i Skellefteå kommun.
Agneta Lantto-Forsgren är glad för det nya systemet.
– Det ska vara lätt att göra rätt. Förutom att det blir bra för miljön blir det också bra för vår ekonomi om mängderna restavfall minskar.