De olika turerna med dubbla budskap har upprört anhöriga. Arkivbild.
I februari tog socialnämnden i Skellefteå ett beslut om att samlokalisera 28 boendeplatser. Det betyder att man samlar tomma boendeplatser på en och samma plats istället för att ha dem utspridda på flera boenden.
Nämnden landade i att Klockarhöjdens våning fem och sex var det mest lämpliga stället att göra det på, men beslutet har mött kritik från anhöriga. Bland annat har politikerna och verksamhetens budskap gått isär när det kommit till tidplanen, vilket skapat förvirring.
Efter flera turer träffades verksamhetschef, boendechef på Klockarhöjden, socialnämndens arbetsutskott och socialkontorets ledningsgrupp. Verksamheten redogjorde för hur tömningen av Klockarhöjden ska gå till och hur det är kommunicerat.
– Det har varit brister i kommunikationen kring budskapet. Nämndbeslutet gäller fortfarande. Varken förvaltningen eller någon annan har haft som avsikt att misstolka det där, säger Iosif Karambotis (S), socialnämndens ordförande.
Vad är det som gäller rent praktiskt?
– Det finns inget tvång. Jag måste betona det. Och det finns ingen tidsbegränsning. Flytten ska ske i samråd med anhöriga och brukare. Det tar den tid det behöver ta. Alltifrån en dag till oändligheten. Är det så att brukarna och deras anhöriga väljer att stanna kvar på Klockarhöjden så kommer de att stanna kvar. Det gäller för både våning fem och sex.
Han menar att missförstånden uppstod tidigt efter att beslutet fattats i februari.
– Det var rätt många (boende och anhöriga) som nappade direkt, så vi blev lite överraskade. De som redan hade bestämt sig för att flytta ville veta ungefär när det kommer att ske och då uppstod förvirringen när att vi sa ”helst före sommaren”. Det var för att hinna planera och bemanna i god tid. Det misstolkades som att vi på något sätt försökte tvinga dem att flytta ut före sommaren.
Så det är där det har brustit?
– Ja, precis.
Iosif Karambotis ser att det finns förbättringsområden kring kommunikationen. ”Vi måste uppdatera våra rutiner”, säger han.
Tidigare besked från verksamheten var att våning fem ska vara tomt innan sommaren.
– Det var utifrån den informationen som de (verksamheten) fick genom samtal med anhöriga och brukare, att de ville flytta. Planeringen gick ut på att en del av dem som redan önskat flytta skulle vi försöka att flytta före sommaren. Det för att få en mer stabil sommar, säger Iosif Karambotis och fortsätter:
– Det är inte lämpligt att göra någonting under sommaren, för då finns ingen möjlighet för personalen att hjälpa till med flytten. Därför gick avdelningen ut efter nämndes beslut och sa att det är före sommaren som vi måste genomföra flyttning. Att det är det bästa tillfället. Men tanken är att det gäller för dem som redan bestämt sig att de vill flytta.
De som jag pratat med tidigare var väldigt upprörda, för de upplevde det som att de blev tillsagda att ”det är nu det händer”. Har det inte att göra med hur man har lagt fram informationen? Har det lagts fram som att det varit ett val?
– Det är svårt att förstå hur andra tänker när de tar emot informationen. Många som kanske inte hade tänkt flytta överhuvudtaget kan ha uppfattat det som en slags tvång. Men det var absolut inte meningen. Att flytta innan sommaren gäller bara de som redan bestämt sig, så där gick hela kommunikationen i stöpet. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt för att det blivit så här. Att budskapet missuppfattades och att skapa oro var varken förvaltningens eller politikernas mening. För det finns egentligen ingen grund till oro.
Kan man ångra sig om man tänkt flytta ut?
– Ja.
Fyra personer kommer att bo kvar på Klockarhöjdens sjätte våning.
Iosif Karambotis säger att det är fyra boende på våning sex som valt att stanna – resten flyttar.
– De får vara kvar så länge de vill. Det är ingen diskussion om det. Vi bemannar utifrån de behov de har. De kommer få precis samma hjälp som de fick tidigare.
Blir det inte dyrt att hålla igång en våning för bara fyra boende?
– Nej, det blir ingen extra kostnad för personal finns redan på plats på våningarna under och vi har också personal som kommer stanna kvar. Men även för dessa fyra så ser vi att det finns möjligheter att hitta plats för dem på andra våningar i huset.
Iosif Karambotis menar att även om endast en person blir kvar på avdelningen så kommer kommunen att hålla den platsen öppen.
Men blir inte det en onödig kostnad att ha personal för en person på en hela avdelning?
– Samlokaliseringen av tomma platser görs för att effektivisera verksamheten. Vi räknade med att det kommer ta tid, så våra planer var att stegvis genomföra det här under 2024 och 2025. Vi trodde att vi skulle se effekterna av effektiviseringen i slutet av året, men nu kommer vi kanske att se effekterna redan i september. Så att vi har personal på plats blir ingen extra kostnad, för vi hade räknat med att ha personal där.
Enligt Iosif Karambotis uppstod förvirringen när anhöriga frågade om när boende skulle flytta ut. ”Vi sa 'helst före sommaren'. Det misstolkades som att vi på något sätt försökte tvinga dem att flytta ut.”
Vad hade man kunnat göra bättre för att det inte skulle bli brist i kommunikationen?
– Vi måste uppdatera våra rutiner om hur vi kommer ut med budskapet. Lite ”basics”. Vad är det egentligen för syfte med förändringen? Vi skulle kunna vara tydligare där. Det är framförallt nämndes uppdrag att vara tydliga. Sedan skulle vi som nämnd kunna ha en tydligare dialog med förvaltningen och cheferna. Så det handlar helt enkelt om en kommunikationsmiss. Det blev missförstånd både i förvaltningen och politiken, helt utan anledning.
”Jag upplever att det har varit en bra kommunikation, men man får granska i efterhand och se vad man förbättra”, säger Anette Lindgren (M), andra vice ordförande i socialnämnden.
Anette Lindgren (M) är andra vice ordförande i socialnämnden.
Hur tycker du att kommunikationen har skötts kring det här?
– Det är ju olyckligt när anhöriga upplever att de har fått olika information. Så ska det inte vara. Men jag tycker att vi från politiskt håll har varit jättetydliga med vad vi har velat, säger hon och fortsätter:
– Det handlar om att erbjuda människor olika alternativ. Man har ju besittningsrätt, så den enskilde bestämmer själv om man vill flytta eller inte. Jag tycker inte att vi varit otydliga i våra politiska beslut.
Vad hade kunnat göras för att det skulle bli tydligare kommunikation?
– Det måste man titta på i efterhand. Jag tänker att vi alla får vara självkritiska om vi hade kunnat sköta det på ett annat sätt. Utifrån den information vi har fått så upplever jag att det har varit en bra kommunikation, men man får granska i efterhand och se vad som kan förbättras.