Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå.
Norran har i flera omgångar skrivit om lärarbehörigheten i Skellefteå. Skellefteå har relativt hög behörighet jämfört med rikssnittet, men det är samtidigt mycket stora skillnader mellan olika skolor i kommunen. I centrala Skellefteå är det generellt hög behörighet, medan skolor utanför centralorten har betydligt svårare att locka behörig personal.
Den senaste statistiken från Skolverket visar att lärarbehörigheten i Skellefteå kommun fortsätter att sjunka. År 2022 hade 75 procent av lärarna i grundskolan lärarlegitimation. Det är den sämsta siffran på åtta år.
– Den stora bristen på behöriga lärare är oerhört allvarlig. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.
Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå, håller med.
– När Skellefteå växer är risken att utvecklingen fortsätter åt samma håll om man inte tar krafttag och ökar resurserna till skolan. Detta visar hur viktigt det är att lärare i Skellefteå ges rätt förutsättningar, god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner.
Allra lägst behörighet år 2022 var det på Furuskolan i Jörn. Där var bara en femtedel av lärarna behöriga – ett stort tapp från året innan då ungefär hälften av lärarna hade behörighet. Bäst var å andra sidan Norrhammarskolan, där hade 86,7 procent av lärarna behörighet.
Henrik Bolin är avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun. Han tror, precis som Mikael Johansson, att lärarbehörigheten kan fortsätta att sjunka framöver.
– Det är en väntad utveckling. Skellefteå växer och vi får inte nya lärare i den omfattning som krävs, konstaterar han.
En försvårande faktor är att det inte finns någon platsförlagd lärarutbildning i Skellefteå.
– Vi bedriver ett aktivt påverkansarbete gentemot lärarutbildningarna i närheten. Vi ska också jobba ännu mer proaktivt mot studenter som gör sin praktik i Skellefteå för att få dem att vilja stanna kvar här, säger Henrik Bolin.
Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun.
Det är också viktigt att satsa på andra resurser i skolmiljön, anser Henrik Bolin. Det kan till exempel handla om lärarassistenter som tar över administrativa uppgifter från lärare, eller pedagogiska assistenter som fokuserar på det sociala arbetet med elever.
– Lärarna ska få ägna sig mer åt undervisning. De har för mycket administrativt arbete, säger han.
I november i fjol rapporterade Norran om personalkrisen på Byskeskolans högstadium. Situationen gick då så långt att kommunen vädjade till lärare på andra skolor om att lånas ut till skolan under resten av läsåret.
Statistiken avser antalet heltidstjänster.
I slutändan löstes situationen främst genom fjärrundervisning i vissa ämnen. Förutsatt att lärarbehörigheten fortsätter att sjunka tror Henrik Bolin att det kan bli aktuellt med ännu mer fjärrundervisning i kommunens skolor framöver. Behovet är just nu störst i spanska, tyska och franska.
– Vi vill ju helst ha undervisning på plats. Men kan man inte få det så får man ibland gå på det näst bästa alternativet.
I början av året fick lärarna i de kommunala grundskolorna möjlighet att lyfta synpunkter och förslag på förändringar. Saker som diskuterades var bland annat möjligheten till differentierad ersättning i kommunens ytterområden samt gratis parkering för anställda.
– Det är sådant vi tittar på just nu. Det tar tid att genomföra, men det pågår ett arbete, säger Henrik Bolin.