Caroline Lundqvist är före detta huvudskyddsombud på Vårdförbundet i Skellefteå.
Skellefteå lasarett har ökat sina kostnader för hyrsjuksköterskor från 4 miljoner 2021 till nära 11 miljoner 2022. Det är främst på medicinkliniken ökningen sker.
–Vi ser att det blivit svårare att rekrytera i Skellefteå nu när vi inte har någon egen sjuksköterskeutbildning i stan, säger Caroline Lundqvist.
Det politiska målet för Region Västerbotten är att minska kostnaderna för hyrpersonal, men vårdavdelningarnas brist på sjuksköterskor syns tydligt i siffrorna. I Umeå är det obstetriken och operation/iva som toppar, och den totala kostnaden på universitetssjukhuset är drygt 13 miljoner kronor. I Lycksele står BB för större delen av kostnaden på 11 miljoner.
Antalet regionanställda sjuksköterskor på sjukhusen i Umeå och Skellefteå har minskat under 2022, dessutom finns ett bortfall till följd av sjukskrivningar efter pandemin. Caroline Lundqvist säger att det är en negativ spiral som är svår att bryta.
–Fler behöver utbildas och fler behöver anställas. Många fler. Men just nu är det moment 22, för det finns inga att anställa.
Regionen betalar mer än dubbelt så mycket för hyrsjuksköterskan som för den egna sjuksköterskan. Löneskillnaden står i liknande proportion: medellönen för hyrsjuksköterskan är 73 600 kronor i månaden för en heltid. Dessutom kan hyrsjuksköterskan välja sina arbetstider.
–Det blir problem för akutsjukvården om alla går till bemanningsföretag och väljer att inte jobba på julafton. Då blir det jättesvårt, säger Caroline Lundqvist.
Vårdförbundet har bemanningsföretagens sjuksköterskor som medlemmar, och Caroline Lundqvist ser både för- och nackdelar med systemet.
–Många börjar i bemanning på grund av arbetsgivarens dåliga villkor, och för dem är det bra att få bättre löner och villkor. Men alla företag har inte kollektivavtal, så det är mer osäkert.
Även på golvet finns det två sidor av myntet. Hyrsjuksköterskorna har ofta stor erfarenhet och bidrar med bred kompetens och nya infallsvinklar. Men, de är aldrig tvingade att ta på sig extrauppgifter eller jobba extrapass, trots att de har högre lön.
–Det blir en frustration för avdelningspersonalen.
När det gäller ansvarsbiten kan det råda tveksamheter om vem som ansvarar för hyrsjuksköterskans kompetens. I avtalen står det ofta att specialistsjuksköterskor krävs, men enligt Caroline Lundqvist blir det inte alltid så.
Så hur påverkas patienterna av bemanningssystemet?
–Det är svårt att säga, det blir så individuellt och anekdotiskt. Det finns exempel på när hyrsjuksköterskan inte kan rutiner och då blir det ju inte lika bra vård. Det är chefen på avdelningen som ska ta tag i sådana bitar. Men som sjuksköterska ska man kunna stå för sin legitimation, så på det sättet ansvarar man själv för sin kompetens.
"Regionen måste ge förutsättningar att stanna", säger Caroline Lundqvist.
Regionerna försöker göra gemensamma upphandlingar och förlänga den så kallade karenstiden, som styr hur lång tid det måste det gå mellan en regionanställning och ett hyruppdrag i regionen. Men Caroline Lundqvist tror inte att hårdare regler för bemanningsbranschen är rätt väg att gå för att behålla sjuksköterskor.
–Regionen borde jobba från andra hållet i stället och ge förutsättningar att stanna.
Då handlar det om att erbjuda sänkt veckoarbetstid mot heltidslön utan krav på bufferttid, högre löner och högre ob. Bland annat.
–Mycket måste bli bättre, till exempel löneprocessen. Politikerna lämnar påsen med pengar men efter det fungerar inte fördelningen. Avdelningscheferna har otillräckliga mandat och vågar inte gå emot HR:s rekommendationer. Det saknas tillit.
Hon tar upp Robertsfors kommun som ett exempel på hur det borde vara.
–När det fattades sjuksköterskor där höjde kommunen lönen med tolv procent för att lösa problemet.
Regionens beslut om ett lönetillägg för vårdpersonal inom dygnetruntvården togs utan fackets inblandning, och enligt Vårdförbundet hade det varit bättre att prioritera höjda löner för alla.
Men vad hjälper en hög lön om det är stressigt på arbetsplatsen? Är inte arbetsmiljön viktigare?
–Det viktigaste är att bli fler, och 20-åringar väljer inte jobb på obekväm arbetstid om de får dålig lön. De måste lockas med hög lön, god löneutveckling och bra karriärmöjligheter. Då blir vi fler, och då kan vi göra bättre scheman och få en bättre arbetsmiljö.