Översvämning i Boströmsbäcken 7 september 2006. Här syns hur vatten har runnit in i ett garage. Platsen är norr om gågatan/Nygatan.
Historien om trumman för Boströmsbäcken i centrala Skellefteå har varit segdragen. Kommunens ärendenummer börjar med 2014, det vill säga att frågan har bollats i nio år.
Bakgrunden är en händelse som ligger ännu mera bakåt i tiden, 2006, då det blev en stor översvämning vid störtregn och materiella skador i hus som ligger uppströms från gågatan.
Frågan är hur man kan undvika framtida översvämningar. Kommunen har byggt ett effektivare galler där bäcken går in i kulvert som ska förhindra att det blir helt stopp i öppningen.
– Haken vid den stora översvämningen var att det kom en SJ-pall flytande som lade sig som ett lock över öppningen, och sedan byggde det på med bråte, säger Kent Eriksson, ordförande i Bostadsrättsföreningen City.
Men det har också väckts frågor kring dimensionen på rören som ligger under gågatan och Panterplatsen. Det har visat sig att röret under Panterplatsen har något mindre diameter, vilket innebär att det är en trång sektor.
Konflikten är komplex och har många parter inblandade. Kommunens avdelning för gator och dagvatten (regnvatten) med mera hävdar att eftersom bostadsrättsföreningen äger det smalare röret borde de byta till ett tjockare.
Kommunens miljöavdelning utreder frågan, och även länsstyrelsen har varit inblandad.
Frågan har varit i mark- och miljödomstolen, som fastslog bostadsrättsföreningens ansvar. Domen överklagades till mark- och miljööverdomstolen som inte tog upp ärendet.
Rent juridiskt har det alltså kommit till vägs ände.
Ordförande Kent Eriksson säger att bostadsrättsföreningen inte tänker bekosta bytet av rör under Panterplatsen.
Bygg- och miljönämnden i Skellefteå ska nu göra någon form av avslut. De har frågat Brf City om de anser att trumman är rätt dimensionerad och vad de tänker göra om den anses vara för trång.
– Vi föreslog att Panterplatsen rivs och att det istället anläggs en öppen ravin, säger Kent Eriksson.
Men helst önskar han att Skellefteå kommun kunde bekosta ett byte, så att Panterplatsen kan fortsätta vara en allmän plats.
– När Panterplatsen byggdes bekostades den av Skellefteå Stad, och då var villkoret att den skulle vara för allmänheten. Det framgår av ett beslut i Stadsfullmäktige 4 oktober 1950. Inget har ju ändrats på den punkten. Vi låter den närbelägna restaurangen ställa ut bord, men vi har betonat att vem som helst ska få sitta där.
På grund av klimatförändringarna är det större risk för skyfall i framtiden, och kommunen har också byggt bort många ytor på Norrböle där vatten tidigare kunde sjunka ner i marken.
– Det står i plan- och bygglagen att en enskild fastighetsägare bara är ansvarig för sitt eget dagvatten. Därför anser vi att kommunen är ansvarig för vattnet som rinner i bäcken, även genom röret som är på vår mark.
– Ytterst måste det nu bli en politisk fråga, om kommunen tycker att den här platsen ska behållas för allmänheten.
Dagens galler är format som en korg, och ska förhindra att ett enskilt föremål kan täppa till hela öppningen.
Tvisten har redan kostat föreningen pengar då man behövt anlita juridisk hjälp.
– Om vi måste stå för bytet av trumman så vill vi minimera våra kostnader. I så fall vill vi att trumman rivs och att bäckravinen får vara öppen, säger Kent Eriksson.
Hans bedömning i stora drag är att en rivning kan kosta någon halv miljon, medan ett byte av trumma skulle kosta det dubbla.
Bostadsrättsföreningen har ett 50-tal medlemmar i två L-formade hus som ligger längs gågatan på båda sidor om Panterplatsen.