Frågan om översvämningar i Boströmsbäcken har varit en segdragen fråga som hade sin fysiska upprinnelse år 2006. Vid ett häftigt skyfall i september hann Boströmsbäcken inte ta undan vattnet, och det blev översvämningar i fastigheter norr om Nygatan. Det ledde i sin tur till långvarig tvist om ansvarsfrågan.
Mark- och miljödomstolen har begärt att Skellefteå kommun ska lämna in underlag om vattenflöden. Beräkningarna ska ta hänsyn till att alltmer mark uppströms har blivit bebyggd och asfalterad. Dessutom ska det tas hänsyn till att klimatet numera är oberäkneligt.
En sådan utredning har nu gjorts av en konsultfirma. De kom fram till att en kulvert som ligger under Panterplatsen är den trånga sektorn. Den har diametern en meter, men borde ha diametern två meter för att hinna ta undan extrema skyfall som beräknas inträffa vart 10:e och vart 30:e år.
Enligt normen ska kommuner i sina centrumområden ha dagvattensystem som tar undan så kallade tioårsregn utan att det märks alls. När det inträffar 30-årsregn så får de tränga upp i brunnar, men inte högre än till gatunivå.
Boströmsbäcken har sitt avrinningsområde ända upp till Vitberget och Eriksberg, samt upp bakom Alhem. Den totala ytan är cirka 62 hektar.
Den typ av regn som konsulten Sweco räknat på infaller statistiskt sett vart tionde år, med häftigt regn på maximalt 141 mm per timme. Då kommer 8,6 kubikmeter vatten per sekund forsande i bäcken intill korsningen med Nygatan.
De har även gjort beräkningar med skyfall som ger maximalt 203 millimeter per timme och beräknas uppstå vart 30:e år. Då måste bäcken ta hand om 9,5 kubikmeter vatten per sekund.
Den trånga sektorn är inte stenbron under Nygatan. Istället är problemet den trumma som ligger strax nedströms under den lilla parken Panterplatsen. Den har en diameter om endast en meter.
Längre nedströms, under Strandgatan, finns ytterligare en kulvert, med diameter på 1,4 meter. Vid 30-årsregn kommer den att dämma ända upp till Panterplatsen, men den fungerar fint vid 10-årsregn. Därför anses inte denna kulvert vara något problem.
Båda kulvertarna är försedda med galler så att det inte ska komma in några föremål som bildar proppar.
Samhällsbyggnadsnämnden har nu noterat rapporten och skickar den vidare. De påpekar att den trånga kulverten inte är kommunal, utan det är markägarna som måste åtgärda den.