I slutet av november 2023 drog den romska föreningen Unga Rimon tillbaka en ansökan om bidrag från Skellefteå kommun för att starta ett kulturcentrum för romer, RIKKC. Orsaken uppgavs vara flera fall av jäv. Men Norrans granskning visar att företrädarnas agerande är betydligt värre än så och att fusk kan ha pågått i flera år.
Under Norrans granskning har det framkommit flera fall av bedrägligt beteende kopplat till romska föreningar med säte och företrädare i Skellefteå. Samtidigt har stora summor pengar, utan någon noggrann kontroll, betalats ut från olika myndigheter till föreningarna som säger sig jobba för att stärka romerna som grupp.
I maj 2023 publicerade DN en granskning av romska föreningar i Malmö. DN kunde visa att föreningar tagit emot mångmiljonbelopp i bidrag till projekt kring bland annat hälsa, demokrati och hjälp till romska flyktingar.
Men myndigheternas granskning visade att det var svårt att veta var projektpengarna hamnade. Vid närmare kontroll upptäcktes att bidragen gått till hotell, restauranger och bilhyror bland annat. Ibland saknades underlag. Det förekom även jävsförhållanden. Bidrag slussades mellan föreningar och bokföringen hade brister.
Bland medlemmar i register fanns dessutom personer utan anknytning till föreningen eller vetskap om att de var medlemmar, bland annat en sex månader gammal bebis. Det framgår att myndigheterna länge varit godtrogna.
Norran beslutade sig för att granska de romska föreningarna Roma Institutet, Roma International och Unga Rimon med kopplingar till Skellefteå. Föreningen Roma International uppges ha en adress i Stockholm, men enligt Ratsit är de inte registrerade där – bara på ett boxnummer. Däremot har föreningen samma telefonnummer som Roma Institutet, med riktnummer Skellefteå enligt Ratsit. Numret är dock inte i bruk.
Samma personer från Skellefteå florerar i ledningsposition, eller som kontaktpersoner, inom framför allt Roma Institutet och Unga Rimon och i många år har de ansökt om pengar från olika myndigheter.
Det handlar bland andra om länsstyrelsen i Stockholm, Skellefteå kommun, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF, Kulturrådet, Institutet för språk och folkminnen, ISOF, samt Region Västerbotten.
Norran begärde ut dokumentation kring ansökningar, redovisningar och beslut samt mejlkonversationer från myndigheterna och kunde snart se flera märkliga saker.
Ett projekt som florerat de senaste åren är ansökningar från Unga Rimon som handlar om att skapa ett romskt informations-, kunskaps- och kompetenscentrum, RIKKC, i Skellefteå. Tidigare har projektet fått pengar till en förstudie. Kulturrådet betalade ut 266 000 kronor. Skellefteå kommun beviljade 100 000 kronor och Region Västerbotten bidrog med 16 000 kronor för projektet, som pågick under 2017–2019.
I förstudien ingick bland annat en enkät om behovet av ett centrum. Norran har tittat på enkäten, som florerar i två olika exemplar. Enligt den ena är det cirka 900 romer från de fyra norra länen som ska deltagit i enkäten, i den andra anges att över 3 000 romer deltagit. Det framgår inte i handlingarna varför det figurerar olika siffror, men enkäten tycks ha godkänts vid redovisningen.
Företrädare för de romska föreningarna säger att skillnaden beror på om man i den ena enkäten även räknat in romer från andra län, men detta kan inte styrkas av de som analyserat enkäten.
Förra året ansökte föreningen åter om pengar för vidare arbete med RIKKC. De ville ha sammanlagt 693 000 kronor för att komma vidare, mest från Kulturrådet, 500 000 kronor. Från Skellefteå kommun ville de ha 80 000 kronor.
Men ansökan drogs tillbaka innan den skulle upp för beslut. I ett mejl till ansvariga på kommunen från Maggie Zingmark skriver hon att det upptäckts flera fall av jäv i samband med ansökan.
Det hon inte nämner i mejlet är att det är hon själv som är jävig. Hon är nämligen vice ordförande i kommunrevisionen – den instans som granskar kommunstyrelsen som tar beslut om stöd. Hon är själv delaktig i ansökan från Unga Rimon och ska enligt den jobba som konsult i projektet och för den halvtidstjänsten söks 150 000 kronor i bidrag.
I ansökan står det även att föreningen kommer att ha samarbeten med bland annat kommunen, Skellefteå museum och Visit Skellefteå. Det ska även bli aktiviteter i Skellefteå kommuns lokaler samt i Sara kulturhus.
Men mejlkonversationer visar att det inte stämmer. Fem chefer nekar till att något samarbete med Unga Rimon är planerat. Det kan tilläggas att Maggie Zingmark även har revisorsuppdrag i de nämnda kommunala bolagen som nekar till samarbete. Det har även kommit till Norrans kännedom att Maggie Zingmark ska ha övertalats av partikamrater i Socialdemokraterna att återta ansökan på grund av att det ”såg illa ut”, vilket hon själv förnekar till Norran.
Norran bestämmer sig nu för att ta ett bredare grepp och titta på ansökningar och redovisningar till andra myndigheter.
Via en mejlkonversation får vi nys om att Skellefteå kommun har larmat om oegentligheter i ansökningarna till andra myndigheter. De har begärt ut årsmötesprotokoll, som skickats till olika myndigheter, och jämfört dessa. I ett par fall har olika versioner av årsmötesprotokoll skickats till olika myndigheter.
Datum, antal deltagare och underskrifter skiljer sig bland annat åt, liksom information under olika paragrafer. I ett protokoll till MUCF trycker man på hälsofrämjande arbete. Det saknas i samma protokoll till länsstyrelsen i Stockholm. Detta trots att det ska gälla samma möte.
Norran har även tittat på verksamhetsberättelser. I en verksamhetsberättelse som skickats till länsstyrelsen i Stockholm – som beviljar statsbidrag – finns bilder redovisade från olika tillställningar som ska ha genomförts. Exakt samma bilder finns publicerade på hemsidor och medier i bland annat Finland. När Norrans reportrar för muspekaren över en del bilder visas länkar till bland annat Yle och Latso Diives, en finsk tidskrift för romer.
Vi kan även se att namn som förekommer i diverse dokument, exempelvis årsmötesprotokoll, i många fall inte tycks vara personer folkbokförda i Sverige. Namnen finns inte i några offentliga register. Personer som uppges bo på adresser dyker inte upp när Norran söker på adresserna. Några personnummer anges inte i protokoll, exempelvis för firmatecknare.
Redovisningarna av projekten och verksamheten framstår som mycket svepande i sina beskrivningar. Någon detaljerad redovisning begärs inte in vad Norran kan utläsa och det går inte heller att se hur många medlemmar föreningarna har.
Enligt en revisionsberättelse, som gjorts av en auktoriserad revisor, fick Roma Institutet ett år nästan 760 000 kronor av länsstyrelsen i Stockholm. Pengarna skulle gå till att bedriva verksamhet som syftar till att stärka inflytandet för den nationella minoriteten och främja deras identitet, språk, kultur, motverka diskriminering och sprida kunskap om gruppen.
Den ekonomiska rapporten samma år visar att 118 000 kronor gått till kost och logi, 110 000 kronor till lokalhyra, 50 000 kronor till kontorsmaterial, lika mycket till IT och övrigt samt 32 000 kronor till resor.
Sammantaget är det svårt att bedöma vad satsningarna lett till. Verksamhetsberättelsen som skickats in vittnar om en extremt stor mängd aktiviteter beskrivna i mycket svepande ordalag. Det anges inte datum, var de genomförts eller antal deltagare exempelvis. Någon djupare granskning av utfallet tycks inte ha gjorts av myndigheten.
Skellefteå kommun har betalat ut över 575 000 kronor i bidrag till två av de romska föreningarna i Skellefteå de senaste fem åren. I mejl framgår även att kommunen betalar ut lönebidragstillägg till Roma International samt bidrag till en föreningslokal för Unga Rimon. Detta styrks med hyresavier. En person med anknytning till föreningen fanns skriven på adressen. Personen ska alltså ha bott där vilket kommunen reagerat på:
”Detta är anmält till Skatteverkets underrättelsetjänst för felaktiga folkbokföringar”, skriver en tjänsteperson vid Skellefteå kommun i maj 2023.
Andreas Löwenhöök (M) är en politiker som reagerat starkt på föreningarnas agerande. Han ber i början av november 2023 om att få diskutera det faktum att en i kommunrevisionen, som granskar kommunstyrelsen, också är mottagare av pengar vid ansökan om bidrag.
Men redan i juni 2023 larmar Löwenhöök om problem han fått information om:
”Angående de bidrags-/föreningsärenden som vi har diskuterat tidigare, kopplat till mitt uppdrag i samråden, så har jag fått ytterligare information. Jag kan konstatera att de är så vida komna att det ligger utanför kommunens ansvar att utreda dessa vidare. Jag tycker därför att kommunen ska gå vidare med en polisanmälan”, skriver han till kommundirektör Kristina Sundin Jonsson.
När politikerna får information om att Unga Rimon i ansökan 2023 har skrivit in samarbetsparters som inte stämmer skriver Andreas Löwenhöök till tjänstemän och politiker:
”Detta är ju ett bedrägligt beteende, nära nog försök till bedrägeri i mina ögon.”
Agneta Hansson (V) svarar:
”Detta utvecklas till något alltmer obehagligt.”
Norran har varit i kontakt med företrädare för föreningarna, som inte anser att de gjort något fel. Men vi får inte svar på alla frågor, trots flera försök. Istället anklagas vår för reporter för diskriminering. Läs hela intervjun här.
En person på en myndighet, som vill vara anonym, påpekar att de finska romerna, som föreningarna utgör sig för att representera, tillhör en av de svagaste grupperna i samhället.
– De drabbas av att detta sker och går miste om behövliga stödåtgärder. Men för att romers tillit till myndigheter av historiska skäl är lågt vill romer inte blanda sig i detta utan håller tyst, säger en person.
En annan person pekar på att systemet är lätt att utnyttja.
– Man kontrollerar inte verksamhetsberättelserna och bilderna noga. De behöver inte skicka in kvitton eller ens personnummer i samband med att det söks pengar.
– Man vill stärka den romska gruppen och vill ge pengar men det borde vara bättre kontroller. Men det verkar nu som om flera myndigheter börjar dra öronen åt sig när man upptäckt att man blivit blåsta i någon mån, säger en tredje person.
En tjänsteperson påpekar att myndigheter har mycket svårt att agera i sådana här fall av rädsla för att uppfattas som rasistiska.
– Men om en person misstänks vara kriminell så är det så oavsett etnicitet.
Flera myndigheter tycks ha blivit mer restriktiva de senaste åren.
Anna Gezelius, enhetschef på ISOF, berättar att de fick in ansökningar gällande Unga Rimon för några år sedan som var alldeles för omfattande och svepande för att godkännas.
– De var svåra att bedöma. Vi sade då att om de inte kortades ned och blev mer precisa kunde vi inte behandla ansökningarna. De återkom inte med någon ansökan då.
MUCF fick in ett tips i maj 2023 angående misstänkta oegentligheter inom Roma Institutet, enligt Marie Pettersson Hallberg, vid avdelningen för statsbidrag. Hon meddelar att det inte utrett något ärende eftersom Roma Institutet senast fick bidrag 2018 och 2019. När de senast ansökte om pengar 2020 fick de inget stöd då ansökan var för dålig.
Kulturrådet fick in ett anonymt tips kring Unga Rimon som först ledde till en utredning. I samband med utredningen var de i kontakt med Skellefteå kommun och när förningen drog tillbaka sin ansökan så avslutade Kulturrådet sin utredning, meddelar Helene Oljons, pressekreterare på Kulturrådet.
Men det är också tydligt att kontrollen har varit dålig. Joakim Sandberg, regionkulturchef på Region Västerbotten säger att de inte granskat föreningarna men att de vet att Skellefteå kommun jobbat med frågan.
– Det har inte varit aktuellt med en stor granskning från vår sida, men vi följer det kommunerna och andra myndigheter kommer fram till. Det är klart att får vi information så kan vi göra en tillsyn.
Han tillägger att de senaste ansökningarna från Unga Rimon till regionen har återtagits.
Enligt Anna Gezelius på ISOF har de inte ställt krav på personnummer eller gjort fördjupade kontroller.
– Det kanske vi borde ha gjort, men vi har inte tidigare fått signaler om att det förekommit oegentligheter. Vi ställer alltid krav på internrevisor och över fem basbelopp har vi ställt krav på en auktoriserad revisor som granskar ekonomin. Vi kontrollerar också organisationsnumret på föreningen.
Hon påpekar att 95 procent av föreningarna de ger stöd till är seriösa och trovärdiga. Men det finns en liten andel där de också gjorts kontroller. Föreningar som sedan stoppats av dem och även av Kulturrådet.
Hon tillägger:
– Det här är intressant och svårt. Bidrag ska gå till att göra nytta. Vi säger nej till föreningar när vi får signaler om att något är fel. Vi gör vad vi kan för att få fram sanningen. Ibland lutar vi oss också på andra myndigheter som gör utredningar.
Länsstyrelsen i Stockholm beviljar statsbidrag till nationella minoriteter och har beviljat över tio miljoner kronor till Roma International och Roma Institutet sedan 2013. De har även beviljat statsbidrag för 2024 till föreningarna, trots information som de fått från Skellefteå kommun kring misstänkta oegentligheter.
Therése Jernberg, enhetschef vid enheten för förvaltning, svarar i ett mejl att verksamhetsbidragen har en bred inriktning – det handlar inte om projektbidrag. Hon skriver att det då inte uppställs några särskilda krav kring användandet av verksamhetsbidrag.
”Länsstyrelsen har inte möjlighet att närmare ange hur medlen ska användas så länge som de används inom verksamheten”, svarar hon i mejl.
Men 2023 startade de för första gången en granskning av Roma Institutet, som fortfarande pågår.
När det gäller bidraget för 2024 har de kontrollerat att organisationen inte har skulder för skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller om de är i likvidation eller försatta i konkurs.
”Det har inte funnits skäl att stoppa utbetalningen av statsbidrag för i år givet hur förordningen är formulerad men också de redovisningsunderlag som givits in”, skriver hon.
Har kontrollen varit för dålig?
”Riksrevisionen har pekat på brister i uppföljningen av statsbidrag generellt. Länsstyrelsen tar såklart till sig av den kritik som finns gällande hanteringen kring uppföljningen av statsbidragen, en översyn av länsstyrelsens handläggning av statsbidrag har påbörjats”, skriver hon.
Vad ska ni göra bättre nu?
”Vi har sedan förra året sett över handläggningen av statsbidragen och kommer inför årets ansökningsperiod bli tydligare med vad vi förväntar oss för underlag inför ansökan och vid återredovisning av tilldelat statsbidrag. Vi planerar att mer regelbundet starta upp granskning på ett antal organisationer som tilldelas bidrag.”
Skellefteå kommun valde att polisanmäla de romska föreningarna innan jul efter granskning, vilket SVT var först med att berätta.
– Vi har sett en mängd oegentligheter i de dokument som inkommit, säger en tjänsteperson som vill vara anonym.
Rubriceringen är grovt bedrägeri och urkundsförfalskning. Tjänstepersonen säger att hen inte kan gå in på detaljer då det råder förundersökningssekretess.
– Jag vill inte meddela vilka uppgifter vi lämnat över till polisen.
Har kontrollerna varit för dåliga?
– Föreningsbidrag har historiskt präglats av högt förtroende. Men det sker en förändringsvåg nationellt där man ser en ökad mängd oegentligheter.
Har fusket ökat eller har ni varit naiva?
– Nu uttalar jag mig om läget nationellt. Flera myndigheter har stärkt sina kontroller vilket leder till att fusk och brott upptäcks i högre grad. Om detta beror på att mängden oegentligheter ökar är svårt att säga.
Hen berättar att kommunen har styrt upp sina riktlinjer för föreningsbidrag till nationella minoriteter, samt att man beslutat om nya instruktioner för uppföljningar och kontroller av föreningsbidrag.
Namnpublicering
Maggie Zingmark har en roll som förtroendevald inom Skellefteå kommun inom revisionen. Hon ska därmed vara en garant för att saker och ting går rätt till samt att hon är en makthavare då hon granskar kommunstyrelsen. Kontakten mellan henne och föreningsföreträdaren har varit långvarig och hon förekommer i ansökningar från de romska föreningarna.