Bygget av den omfattande pålbryggan är det första och största tvisteämnet. Bilden är från maj 2022.
Kommunens projektledning håller fortfarande på att granska det förra tilläggsarbetet, det som handlar om pålbryggan. Det har man gjort av och till i nästan ett år.
Helt färdiga kommer man inte att bli förrän Karlgårdsbron är klar, eftersom även rivningen av bryggan ger extra kostnader.
Granskningen är ytterst viktig för totalekonomin eftersom bygget kostade mycket pengar. Pålbryggan är den arbetsplattform som man ser tydligast på arbetsplatsen. Den är kraftfullt byggd eftersom tunga maskiner ska köra på den, och det ska också transporteras stora brodelar som väger mycket.
– Vi granskar de fakturor som Kauno Tiltai betalade till sina leverantörer och ser om de ger rätt till ersättning. Avgörande är om jobbet berörde pålbryggan. Det pågick ju andra arbeten samtidigt som de ska betala själva, säger Therese Bäckström Zidohli, projektchef på kommunen.
– Dessutom har de bara rätt till mellanskillnaden mellan denna brygga och den pontonbrygga som de hade tänkt bygga från. Så de måste också redovisa vad en pontonbrygga hade kostat.
– Visst innebär det här extra arbete för oss men jag kan inte säga hur många timmar det handlar om. Granskningen görs parallellt med det vanliga arbetet och bland väntar vi på kompletteringar så då händer ingenting.
Här är nästa jobb där Kauno Tiltai begär extra pengar; borrningarna ner i berggrunden. Mitt i borrningen kunde det dyka upp lösare partier, som man var tvungen att ta sig igenom.
Som Norran avslöjade i går kommer nu ytterligare en begäran om extra pengar, denna gång för borrningar som var svårare än väntat och därmed kostade mer.
– Vi kommer att göra på samma vis. De får lämna bevis för att arbetet kostade mer än väntat, och om det godkänns ger vi ersättning för mellanskillnaden.
De två ätorna (ÄTA = ändrings, tilläggs- och avgående arbete) beror på vitt skilda saker.
När det gäller bergets kvalitet säger Therese Bäckström Zidohli att det är rätt vanligt att beställarna måste betala extra. Det beror på att geotekniska undersökningar inte kan visa verkligheten fullt ut, det tas ju bara stickprov.
Därför låter det som att denna ÄTA i princip kan godkännas, och då återstår att utreda hur höga kostnaderna blev.
– Den kommer att ta kortare tid att utreda, och det handlar om lägre kostnader, säger Therese.
Therese Bäckström Zidohli är projektchef för brobygget på Skellefteå kommun, det vill säga hos beställaren.
Den förra stora ÄTA:n, bygget av pålbryggan, är däremot en svårsmält historia för kommunen. Där nyttjade bolaget ett skrivfel i en bilaga till anbudsunderlaget. Där stod fel höjdsystem, medan handlingarna i övrigt beskrev det rätta systemet.
Kauno Tiltai räknade med den förmånligaste höjden, som innebar att man kan bygga från pontoner. Då kunde de lägga ett lägre anbud.
Förhandlingarna om pålbryggan var omfattande och kommunen anlitade särskild expertis som till slut gav rådet att man borde godkänna tillägget. Felet fanns ju de facto i handlingarna, och att diskutera vad byggbolaget borde ha begripit ledde ingen vart.
Vissa fakturor är hittills godkända, men inte alla.
När det gäller pålbryggan finns dock en chans att föra ansvaret vidare. Det diskuteras att kräva pengar från konsultbolaget som hade skrivit felet.
– Den frågan är under utredning.
Det låter som att kommunen drabbas av mycket extraarbete...
– Det är så här det går till när man upphandlar entreprenader. Jag skulle nog säga att granskningarna är rätt normala för att vara ett så här stort och komplext bygge.
Therese Bäckström Zidohli räknar fortfarande med att budget ska hålla, det vill säga att brobygget inte kostar mer än 300 miljoner.