Måndag den 19 juni: Sommaren kunde inte vara skönare utomhus, men inne i sal 1 i Skellefteå tingsrätt kommer det under sex dagar att råda ett iskallt mörker.
Klockan slår nio på morgonen och en efter en leds de in i en mycket varm och luftfuktig rättssal; de fyra personer som åtalats för mord. Ett stort antal åhörare, inte minst från Malå med omnejd, finns på plats.
Enligt åklagaren ingår de åtalade i en ”familjekonstellation”, vilket framgår med all önskvärd tydlighet för den som granskar den drygt 2 000 sidor stora förundersökningen.
Det är ett unikt rättsfall för lokalpolisområde Skellefteå där Malå och Norsjö ingår.
• Fyra personer som står åtalade för mord.
• Fyra personer med olika starka kopplingar till varandra.
• Fyra personer som givit olika svar i polisförhör i skuldfrågan: Tonårspojken har gjort erkännanden och pratat väldigt mycket, de tre andra förnekar brott där 20-åringen upprepat några hundra gånger: ”Det vill jag inte svara på”.
Inledningsvis sammanfattar åklagarna Andreas Nyberg och Linnea Hedström den misstänkta brottsligheten, advokaterna svarar kort om klienternas inställning, målsägandebiträdet framför skadeståndskrav – och sedan går allt tillbaka till åklagaren som presenterar den skriftliga bevisningen.
Norran har tidigare berättat om bevisningen och de försvårande omständigheterna som arbetats fram under de senaste fyra månaderna.
Åklagarna lyfte fram vad de anser är den viktigaste bevisningen. Det handlar bland annat om dna-fynd vid brottsplatsen från den 40-åriga kvinnan och 20-årige mannen. Enligt åtalet har deras dna hittats på en kniv som hittades vid platsen.
Bevisning som lyftes fram var även blodspår från offret som hittats i kvinnan bil och i hennes bostad. Det lades också stort fokus på att 40-åringen och 50-åringen enligt åklagarna ska ha åkt och eldat upp bevisning efter mordet, bland annat två knivar och textilier.
En annan bevisning som åklagarna tycker är viktig är ett skospår som hittades vid brottsplatsen. Enligt åklagarna kommer skospåret från 20-åringen. Vid husrannsakan har polisen inte hittat några sådana skor. ”Jag menar att anledningen till det är att skorna eldats upp”, sa åklagare Andreas Nyberg vid rättegången.
Vad säger du de fyra mordåtalade om brottsmisstankarna?
Tonårspojken: Erkänner grov misshandel. Tonårspojken säger att han, 20-åringen och den 40-åriga kvinnan begav sig till 30-åringens bostad, där 30-åringen först blev slagen och sedan knivhuggen 20 gånger främst mot baksidan av kroppen. Tonårspojken erkänner ett knivhugg, sedan säger han att han och kvinnan lämnade bostaden först och därefter lämnade 20-åringen.
Den 20-årige mannen: Förnekar all inblandning i mordet, han säger sig ha varit på hemadressen hela kvällen och natten.
Den 40-åriga kvinnan: Förnekar brott, hävdar att hon har varit hemma på kvällen och natten och lämnar förklaringar till varför hennes dna påträffats på en kniv på brottsplatsen, blod från offret i hennes tvättstuga samt varför de besökte en fiske- och stugområde utanför Malå där polisen hittade uppeldade knivar och textilier.
Den 50-årige mannen: Förnekar brott. Säger att han inte suttit i någon bil när de andra genomfört våldsdådet, utan han har varit hemma. Ett nytt alibi-vittne, som Norran tidigare avslöjat, lyftes fram av advokat Jens Nyström i sakframställan.
Men sedan är det nästan som att tiden står stilla och åhörare slutar andas inne i rättssalen vid Skellefteå tingsrätt.
Då börjar åklagarens uppspelning av 30-åringens larmsamtal strax efter midnatt den 13 februari.
För den som läst larmsamtalet i utskrift är det omskakande. Men att höra den svårt plågade 30-åringen kämpa för sitt liv, när han har kontakt med SOS Alarm-operatören under 40 minuter, är ett av de mörkaste, uppspelade och autentiska samtal som gått att lyssna på i en rättssal i Skellefteå.
30-åringen vädjar upprepade gånger att han måste få hjälp, operatören försöker få honom att förstå att ambulanspersonalen inte kan gå in i lägenheten eftersom det finns en risk att en eller flera gärningsmän är kvar.
Och för den dödligt sårade 30-åringens mamma, som sitter i rättssalen i Skellefteå och lyssnar, tar tårarna aldrig slut.
Hon hör sonen bland annat säga meningar som ”Jag är inte redo att dö”, ”Jag tror inte att ni kommer att hinna” och ”Jag har ingen känsel i kroppen”.
Målsägandebiträdet Linda Sundlöf ägnar en dryg halvtimme till att, samtidigt som en bild på mannen finns upplagd på en stor projektorskärm i rättssalen, sammanfatta 30-åringens liv och bakgrund. Det handlade om att han gladde sig åt att han fått ett arbete, om den nära kontakten med mamman som han besökte varje dag.
Linda Sundlöf tar upp den tänkbara motivbilden till knivdådet. Hon ifrågasätter starkt påståenden om eventuella kränkningar som 30-åringen skulle ha utfört mot några personer, som i så fall skulle vara minst 15 år gamla och som aldrig blivit en polisärende.
– Och det han utsattes för i sin bostad var en ren avrättning, ett besinningslöst våld – och det är så fruktansvärt hemskt att lyssna på detta larmsamtal, understryker Linda Sundlöf.
Flera av advokaterna tar också inledningsvis upp, när det är dags att bemöta åklagarnas sakframställan, det faktum att larmsamtalet skakat om samtliga som befinner sig i rättssalen denna rekordsoliga måndag.
– Man kan inte låta bli att beröras, orden räcker inte till, säger Erik von Ahn, som företräder den 20-årige man som förnekar all delaktighet i knivmordet.
– Det är alldeles fruktansvärt att lyssna på detta SOS-larmsamtal, ingen ska behöva genomleva någonting sådant, tillägger den mordåtalade kvinnans advokat Ulf Holst.
Tanken är sedan att rättegången ska fortsätta med förhör med offrets mamma och uppspelning av tidigare polisförhör med den tonårspojke som erkänt att han angrep offret med en kniv i bostaden. Pojken tog själv kontakt med polisen och erkände, något som Norran var först att avslöja i tidigare artiklar.
Men förhandlingsschemat är kraftigt försenat, därför blir dessa punkter genomföras under tisdagsförmiddagen.
Och den här måndagen är det två saker som lyser i eldskrift i sal 1 vid Skellefteå tingsrätt:
- Den långa, sakliga och bitvis kliniska genomgången av fyra månaders utredningsarbete.
- Den bottenlösa sorgen och förtvivlan hos en mamma som förlorat sin son.