Kryptovalutan SDAX har störtdykt i värde med 88,65 procent sedan den 22 januari.
Norran har i flera artiklar granskat kryptoföretaget Daxio, som fått starkt fäste i Skellefteå. Enligt bolaget finns ungefär 140 medlemmar i stan. Myndigheter och experter varnar dock för Daxio och flera bedömare menar att det verkar vara ett pyramidspel.
Sedan en dryg vecka har värdet på Daxios egen kryptovaluta SDAX störtdykt med 88,65 procent. Totte Löfström, som är en av Sveriges ledande experter på kryptovalutor och var med och grundade kryptobörsen Trijo, säger att de pengar som Skelleftebor har investerat i företaget knappt har något värde alls längre.
– Det är väldigt, väldigt sorgligt, säger han.
Den mest troliga anledningen till att valutan gått ned i värde är att någon eller några i Daxios ledning tagit ut väldigt mycket pengar, säger Totte Löfström.
– I mina ögon ser det ut som att Frode Jørgensen och hans gäng själva har sålt av en liten del av sitt innehav av SDAX. Totalt såldes 55 miljoner SDAX när kursen kraschade, vilket är ungefär en procent av alla SDAX som Daxio har skapat. Det totala värdet av alla SDAX ligger nu på drygt sex miljoner kronor, säger han.
– Den som sålde fick ut omkring 250 000 kronor, så kanske förstod man att Norrans granskning skulle kunna påverka Daxio negativt och valde därför att sälja medan man kunde.
Daxios medgrundare och utvecklingschef Frode Jørgensen
Exakt vad som orsakat att kursen på Daxios kryptovaluta störtdykt är ännu oklart, men investeringsbedrägerier fungerar i allmänhet så att offren pumpar in pengar under lång tid. När bedragarna sedan anser sig ha fått in tillräckligt så "kollapsar" de hela systemet – det vill säga försvinner med pengarna.
Nyhetssidan Behind MLM, som granskar den här typen av verksamheter, drog nyligen slutsatsen att Daxio har kollapsat. De grundar detta på att det under en längre tid har varit problem för medlemmar i Daxio att ta ut sina pengar.
Totte Löfström delar den bedömningen.
– Det ser ut som att det har kollapsat. Det brukar fungera så att företaget liksom ”fejdar ut”. De slutar svara när folk skickar supportmeddelanden, och så hittar de på någon ursäkt. Till exempel kan de säga att de har problem med utbetalningar, eller att det är strul med en myndighet i något land, säger han.
Samtidigt hävdar Daxio att utbetalningarna har börjat fungera igen. Men enligt Totte Löfström spelar det mindre roll, eftersom pengarna i praktiken inte är värda någonting längre.
– Om du bestämmer dig för att gå ut på torget och sälja rosor, så spelar det ingen roll att du tycker dina rosor har ett visst värde om ingen kommer och köper dem. Det är lite den situationen som Daxios medlemmar befinner sig i nu. På pappret har valutans värde sjunkit med nästan 90 procent, men i praktiken är den inte värd någonting alls. För det finns absolut ingen som vill köpa den här valutan nu, säger han.
Vad innebär detta för de Skelleftebor som har gått in med pengar i företaget?
– De kommer tyvärr inte att se röken av sina pengar. Det är nattsvart. Många kommer nog fortfarande tänka att de inte alls har blivit lurade, vilket är väldigt sorgligt. Det blir någon form av försvarsmekanism för ingen vill ju erkänna att man blivit lurad.
– Den totala så kallade dagliga handelsvolymen för SDAX är just nu 54 dollar, vilket innebär att den är helt död. Om en person har gått in med säg 100 000 kronor i Daxio så bedömer jag att de inte ens kommer få tillbaka de sista 10 000 kronorna som är kvar efter kraschen. Pengarna är borta.
Finns det någonting man kan göra?
– Man ska alltid polisanmäla. Nu vet vi ju vilka som ligger bakom företaget, vilket är ganska unikt. Hypotetiskt skulle Norge kunna göra en internationell efterlysning och begära att Thailand lämnar ut Frode Jørgensen. Problemet är att sådant inte görs särskilt ofta, och anmälningar brukar läggas ned ifall det gäller internationell brottslighet. Polisen bedömer oftast att de inte har möjlighet att utreda eller lösa sådana brott.
Totte Löfström säger också att det finns en stor risk att personer som förlorat pengar i Daxio kan bli lurade igen.
– Det är vanligt att någon hör av sig och lovar att pengarna har hittats. Haken är att man måste betala en "skatt" för att få ut pengarna. Det är mer regel än undantag att folk råkar ut för den typen av grejer i efterhand, säger han.
Norran har kontaktat Daxios medgrundare Frode Jørgensen, som inte har återkommit. En lokal Daxiomedlem skriver till Norran att systemet inte alls har kollapsat.