Flera män har under hösten suttit häktade i väntan på åtal och rättegång efter misstankar om våldsbrott i Skelleftebygden mot närstående kvinnor.
Norran har de senaste åren under vinjetten ”Mäns hot och våld mot kvinnor” berättat om våld, hot och kränkningar som män utsätter kvinnor för.
Det har handlat om de våldsamma männens olika brott, om kvinnorna som drabbas av de fysiska och verbala attackerna, om samhällets olika insatser, hur polisen arbetar och de viktigaste tipsen till den som utsätts för brotten.
I slutet av september berättade Norran om insatser som görs för barn som blir vittne till våld inom familjen.
De senaste månaderna har det märkts av en ökning av brottsutredningar där bevisningen varit så pass stark att åklagare gått vidare och väckt åtal vid Skellefteå tingsrätt. Norran redogör i dag för några av dessa fall.
Den 11 oktober:
En 50-årig man går till attack mot en närstående kvinna genom att med knytnäven slå henne i ansiktet. Våldet innebär att käket skadas, kvinnan förs till Norrlandsuniversitetssjukhus för vård.
– Han kom i rummet, snubblade och drog ned gardinen. Jag skrek åt honom, tog täcke och kudde och lade mig i soffan. Han slet i täcket, han stod framför mig och plötsligt small det. Sedan låg jag mellan soffan och soffbordet. Slaget träffade min käke. Jag kände direkt att det var något fel i munnen, det var blod munnen, har kvinnan berättat i förhör.
Mannen dömdes den 10 december mot sitt nekande för misshandel till skyddstillsyn och vård mot alkoholmissbruket. Missköts vården väntar tre månaders fängelse. Han ska betala 25 000 kronor i skadestånd.
Den 17 november:
En 40-årig man misstänks bland annat för att ha misshandlat en närstående kvinna genom att putta henne, slita ned henne för en trappa, slå henne i ansiktet och ha strypgrepp runt kvinnans hals. Mannen häktades, rättegången hölls nyligen och domen meddelades i går tisdag. Påföljden blev åtta månaders fängelse.
Nu stundar julen och nyårshelgen där många dricker stora mängder alkohol. Polisens utredningar visar att alkoholen ofta finns med i bakgrunden när det gäller mäns hot och våld mot kvinnor.
Den 25 november:
En 47-årig man misstänks under detta dygn för flera brott mot en närstående kvinna: våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt, olaga hot, misshandel och skadegörelse.
Rättegången avslutades i fredags, mannen har suttit häktad men släpptes efter förhandlingen. Utifrån tingsrättens besked så kommer han att dömas men att sexbrottet bedöms som en oaktsam våldtäkt som har ett betydligt lägre straffvärde än en våldtäkt av normalgraden (två års fängelse).
Den 29 november:
En 25-årig man häktas misstänkt för brott mot en närstående kvinna. Åtal ska preliminärt väckas i dagarna, han misstänks för grov kvinnofridskränkning som ska ha pågått under ett år. Mannen förnekar brott.
Lars-Marthin Markstedt är gruppchef för avdelningen ”brott i nära relation” vid polisen i Skellefteå.
– Det dröjer ju innan vi får exakt statistik för hela året, men vid en översikt av inkomna ärenden så ser jag att vi har hållit fler förhör och hanterat fler ärenden jämfört med år 2019, säger han.
Finns det tidpunkter som är mer riskfyllda?
– Under semestrar och högtider med ledigheter, som är högaktuellt nu med julen och nyårshelgen, konsumeras det mer alkohol än vad det görs vid övriga tidpunkter av året. Alkoholen och dess följder har alltid haft en kraftig påverkan på vår typ av ärenden. Alkohol är inte en bra konfliktlösare.
”Det oerhört viktigt med snabba förstainsatser: hålla förhör med mannen och kvinnan, säkra bevisning, få koll på eventuella vittnen”, påpekar Lars-Marthin Markstedt vid polisen i Skellefteå.
Reflektion över att många ärenden i höst inneburit rättslig prövning?
– Det som kännetecknar dessa utredningar är att vi i dessa fall lyckats bäst med att få fram tillräckligt med bevisning så att åklagaren kunnat väcka åtal och tror på en fällande dom. Då handlar det ofta om att vi kallas till brottsplatsen i direkt anslutning till händelsen. Som alltid är det oerhört viktigt med snabba förstainsatser: hålla förhör med mannen och kvinnan, säkra bevisning, få koll på eventuella vittnen.
– Det tråkiga är att vi många gånger kommer för sent. Det framkommer ofta att det inte är en enskild händelse som kvinnan gjort en anmälan om, hon har ofta levt en lång tid i ett destruktivt förhållande där psykisk och fysisk misshandel förekommit, fortsätter Lars-Marthin Markstedt.
Har följderna av pandemin, där många hållit sig hemma, påverkat brott i nära relation?
– Det är svårt att säga om detta har varit den exakta triggerpunkten. Men vi har ju kunnat läsa om att människor i allmänhet mår psykiskt sämre under pandemin. Vår erfarenhet är att det psykiska måendet många gånger är inblandat i våra ärenden, kombinerat med missbruksproblem, så man kan inte utesluta att det skulle kunna var så i vissa av fallen.
Urban Rönnblom har varit målsägandebiträde i flera ärenden i höst. ”I den rollen är det viktigt att snabbt få kontakt, berätta vad som händer, skapa förtroende och ge stöd så att det blir så bra som möjligt trots allt det påfrestande som ett brottsoffer måste gå igenom”, säger han.
Lars-Marthin Markstedts uppfattning är att polisen har många ärenden som startar med att brottsoffret söker och får hjälp av en annan närstående, kvinnojouren, socialtjänsten eller sjukvården.
– Det är ett första steg för att orka gå vidare och sedan på olika sätt dokumentera vad som har hänt; allt från bilder, sms-meddelanden till att i förtroende prata med någon som man litar på. Jag hoppas att beror på att den som utsatts för brott på olika sätt har fått signaler om att samhället tar dessa brott på allvar – för det gör vi.
Några utredningar i Skellefteå i höst har omfattat såväl misshandel som sexbrott?
– Man måste förstå att de kvinnor som vi träffar, med anledning av att det initialt utreds en misshandel, många gånger levt i ett destruktiv och kränkande förhållande som gjort att självkänslan är väldigt låg. Och i den nya samtyckeslagen är kärnpunkten att man ska förvissa sig så att bägge inblandade vill ha sexuellt umgänge. Därför är det inte helt ovanlig, när brottsoffret förhörs av polisen, att de börjar reflektera över sitt förhållande och att de inser att de utsatts för exempelvis upprepade våldtäkter.
Åsa Lööv Wesslund och hennes kollegor vid ”Centrum mot våld” i Skellefteå möter såväl brottsutsatta kvinnor som de män som utövar våldet och hoten. ”Om man utsätts för våld av sin partner eller om man själv utövar våld mot partnern, så kom ihåg: det finns hjälp att få”, påpekar hon.
Åsa Lööv Wesslund är utvecklingsledare vid Centrum mot våld i Skellefteå. De arbetar med tre inriktningar: kvinnofrid, barnafrid (barn som bevittnat våld) samt behandling för utövare av våld (förkortas BUV).
– Vi har haft ett högt tryck under hösten. Framförallt en ökning av krisbearbetande samtal för barn som upplevt våld. Vi kan inte direkt koppla det till pandemin, men tänker att det spelar in. Det är inte okej att bli utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld, hemmet ska vara en trygg plats. Om man utsätts för våld av sin partner eller om man själv utövar våld mot partner så kom ihåg: det finns hjälp att få, påpekar hon.
Norran i morgon: ”Vi ser en fördubbling”