Enligt förundersökningen, som blev offentlig vid åtalet, misstänkte polis och åklagare att det var med den här kniven som Skelleftebon hotade den närstående kvinnan vid det nattliga dramat. 30-åringen menade att han enbart använt kniven i samband med att han gjorde klar efterrätten.
Norran kunde i slutet av augusti berätta om ett omfattande åtal mot 30-åringen.
Efter dubbla förundersökningar – brotten inträffade i Skellefteå och på en annan ort – väckte åklagaren åtal för sammanlagt nio brott, främst mot en närstående kvinna men även två andra nära anhöriga.
Nu döms Skelleftebon för brotten till fyra månaders fängelse. Han ska också avtjäna knappt två månader efter att han tidigare blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff.
Det blev dramatiskt i rättssalen när målsäganden gav följande besked (ur domen):
”Hon har inför tingsrätten i stora delar inte velat berätta något om de påstådda gärningarna. Hon har dock på frågor förklarat att hon inte lämnat felaktiga uppgifter i förhör. Hennes berättelse i förhören har varit detaljerade och tingsrätten bedömer att de uppgifter hon lämnat har ett betydande bevisvärde. Vad hon säger vinner också i flera delar stöd av den bevisning som åklagaren lagt fram.”
Det innebar alltså att åklagaren med rättens tillåtelse vid rättegången spelade upp förhören med kvinnan, vilket inte tillhör vanligheterna.
Advokat Fredrik Elveros:
– Min klient döms mot sitt nekande på några punkter, i några delar har han gjort medgivanden. Vi ansåg att skyddstillsyn kombinerat med en månads fängelse var lämpligaste påföljden.
Vice chefsåklagare Peter Jonsson påpekar att ny lagstiftning ger åklagaren ett större utrymme – ifall ett brottsoffer vid rättegången inte vill berätta om brottet – att i så fall hänvisa till tidigare polisförhör och spela upp dessa för rättens ledamöter.
Att åklagaren spelade upp tidigare förhör med målsäganden, kan det inte ha försvagat bevisvärdet?
– Så kan det absolut vara, en viktig fråga blir ju varför en förhörsperson inte vill berätta i rättssalen. Men numera spelar polisen in de flesta förhören och här spelades förhören avseende händelserna den tredje augusti upp för domstolen, sedan hölls ett kortare tilläggsförhör.
Vice chefsåklagare Peter Jonsson:
– Om en brottslig gärning inte står under det som kallas för allmänt åtal, exempelvis stöldbrott inom familjen eller förtal, kan det vara svårare för en åklagare att ibland fullfölja ett åtal eller en rättegång om målsäganden tar tillbaka sina uppgifter, inte vill svara på frågor i rättssalen eller inte vill medverka till att personen lagförs. Men detta gäller inte brott som står under allmänt åtal, vilket omfattar de allra flesta brotten. I de fallen spelar målsägandens inställning ingen roll, utan åklagaren ser istället enbart till bevisläget.
Vad blir konsekvenserna om ett brottsoffer plötsligt inte vill medverka eller tar tillbaka uppgifter?
– Om brottet lyder under allmänt åtal spelar detta i princip ingen roll då man som åklagare ser till den bevisning som finns. Ny lagstiftning ger nu en större möjlighet att, under rättegången, spela upp målsägandeförhör som hållits i ett tidigt skede. Detta är ju nästan alltid den bästa bevisningen.
Åsa Lööv Wesslund på ”Centrum mot våld” i Skellefteå har i flera Norran-artiklar berättat om vikten av att både orka och våga bryta upp från en relation som är fylld av våld, hot och kränkningar.
Att inte fullfölja en polisanmälan, när är det vanligast?
– Det kanske vanligaste är brott i nära relation, men vi kan också se det i kriminella miljöer.
När det gäller mekanismer bakom våld och hot mot kvinnor finns den så kallade normaliseringsprocessen.
Det har Åsa Lööv Wesslund, ”Centrum mot våld” i Skellefteå, berättat om i tidigare Norran-intervjuer:
– Ofta kommer inte allt på en gång, först är man kär och kanske förlåtande över de första slagen. Men våldet och hoten kommer smygande och till sist är det en normal del av relationen. Risken finns att vissa kvinnor tar på sig delar av ansvaret, men det är alltid den utövar våldet som är ansvarig.