Det handlar om ett bostadshus med gårdshus som för tillfället är rosa. Fastigheten finns i hörnet Nygatan/Nordlandergatan, strax intill Västerbottensteatern.
Där byggdes husen på 1920-talet när hela kvarteret Björnen exploaterades. De stod i godan ro ända till i vintras, när hotet helt plötsligt seglade upp. Ägaren, som hade fått huset i arv några år tidigare, ville få riva huset och sälja tomten. Orsaken sades vara att såväl bostadsbyggnad som gårdshus var i bedrövligt skick. I långa inlagor var det beskrivet vad som var fel på husen, vilket två besiktningsföretag hade kommit fram till.
Fastigheten ansågs hopplös att sälja på grund av alla fel.
Men bygg- och miljönämnden lyssnade inte på det örat, och gav inte rivningslov.
Det rosa huset bjöds så ut på öppna marknaden. En som upptäckte annonsen var Johan Oskarsson på fastighetsbolaget Skefast AB. Det ägs av fem kompisar och äger sedan tidigare tre hyreshus med cirka 25 lägenheter.
– Vi var på visning och gillade det vi såg. Visst stämmer det att byggnaden är i dåligt skick, men inte värre än andra hus som är så gamla. Det är i grunden välbyggt och det är inte sönderrenoverat utan har många välbevarade detaljer.
Skefast gav sig in i budgivningen tillsammans med ytterligare ett bolag och en privatperson. Till sist var fastigheten deras för 2,8 miljoner.
– Vi skulle inte ha köpt hur dyrt som helst, men detta blev rätt pris, tillägger Robin Hedström.
Den 20 april började renoveringen som ska bli både omfattande och varsam. Tack vare att det inte fanns några hyresgäster kan den ske på alla våningar samtidigt.
– Vi byter el, vatten- och avloppsledningar samt förbättrar värmesystemet. På så vis blir det en grundlig genomgång, säger Robin Westling.
– Men vi bevarar det mesta av inredningen, ändrar inte planlösningen och byter inga fönster. Så huset ska vara sig likt, säger Johan.
Hur det blir med färgen återstår att se. Skellefteå museum ska komma för rådgivning, och det ska skrapas i de många lager som finns på fasaden och bland annat är vita och gröna.
Att huset är klassat som bevarandevärt tycker inte killarna är något problem, eftersom de ändå tänker renovera varsamt.
De ägnar nu allt fokus åt huvudbyggnaden, där det finns tre lägenheter. Det är tänkt att så klart i augusti. Sedan tar de sig an gårdshuset som rymmer två lägenheter.
Jobbet görs av anlitade företag, men de fem delägarna jobbar också själva en kväll i veckan.
– Vi driver företaget på fritiden och har andra jobb, men flera av oss är i byggbranschen, säger Robin Grefve.
Det är en sådan arbetskväll Norran kommer för husesyn. Vi tittar runt i de två lägenheterna på våning ett och två i huvudbyggnaden. De har samma planlösning med fyra rum och kök.
Det fanns sedvanlig pigkammare strax intill köken, och särskilda köksingångar från trapphuset. Kanske var det denna uppdelning av herrskap och tjänstefolk som krävde en liten emaljskylt med texten "kök".
Intill köken finns små skafferier, och där ska det installeras tvättmaskin med torktumlare ovanpå.
Toaletten var i miniformat som alltid vid den här tiden när vattenklosett var nytt och man inte ville avsätta mer ytor än nödvändigt. Men det fanns också modernare badrum, byggda på 40-talet, som nu renoveras.
Några av fönstren är igensatta och det pratas om att öppna dem igen, dock inte nu. Det skulle ge bättre symmetri från utsidan, men ger också ökad insyn.
Husens läge är ju numera i centrum, men när de byggdes var det i Skellefteå Stads alla yttersta kant, den trädgårdsstad som enligt kommunens bygginventering ska bevaras.
Den tidigare ägaren säger att hon är glad att huset nu rustas upp.
– Det betyder mycket för mig, men jag har inte möjlighet att rusta själv och jag bor ju inte i Skellefteå, säger hon.
Hon betonar att rivning inte var hennes idé från början.
– Jag fick råd från flera håll att begära rivningslov, och blev ledsen när jag hörde det förslaget. Men jag gjorde ändå det i slutänden.
– Jag fick ett högre bud vid försäljningen, men valde att sälja till killarna eftersom de bor i Skellefteå, har ett bolag och jobbar i byggbranschen. Det känns som att huset är i trygga händer och jag är mycket glad för det, avslutar hon.