”En stab hjälper oss att ytterligare sätta fokus på att hantera det mycket svåra platsläget som vi befinner oss i. Det vanliga arbetet med att skapa platser fortsätter med oförminskad styrka”, påpekar Susanne Wedin, direktör för avdelningen för häkte, anstalt och frivård, angående bristen på häktesplatser.
I februari gick Kriminalvården upp i stabsläge, att man inrättat en nationell stab som nu arbetar med platsutnyttjande och akut platstillskapande på kort sikt. Beslutet togs av generaldirektör Martin Holmgren.
Redan då påpekades att Kriminalvården under flera år har haft platsbrist, som förvärrats det senaste året. En av följderna är att ett betydande antal häktade tvingas stanna kvar i polisarrester under dagar, veckor eller till och med månader.
Då påpekades också att myndighetens prognos var att platsbristen skulle förvärras, där konsekvensen skulle bli att ”Kriminalvårdens förmåga att ta emot häktade och dömda i närtid kommer att utmanas ytterligare”.
För några dagar sedan slogs en dyster toppnotering för Västerbotten och läget för häktade personer.
Den tisdagen satt elva brottsmisstänkta, häktade män och kvinnor i polisarresten antingen hos polisen i Skellefteå eller Umeå.
Polischef Lars Westermark vid lokalpolisområde Skellefteå, där även Norsjö och Malå ingår, säger till Norran:
– Att Kriminalvården gått upp till stabsläge beror på flera faktorer. Att svensk polis varit framgångsrika på att frihetsberöva personer, som misstänks för grov brottslighet, innebär också månadslånga utredningstider. Dessutom har minimistraffet för obligatorisk häktning sänks från två år till ett och ett halvt år, vilket gör att allt fler häktas. Likaså har det skett en kraftig straffskärpning på flera brott, exempelvis från två till fyra års fängelse för grovt vapenbrott, vilket gör att fler avtjänar längre straff i fängelse. Allt detta har gått betydligt snabbare än att bygga upp nya fängelser och häkten.
Lars Westermark, polischef i Skellefteå, påpekar att det bara finns häkten i Härnösand, Umeå och Luleå längs övre Norrlandskusten: ”Det vore bra om flera orter hade häkten”, anser han.
Han påpekar att polisarresten i Skellefteå nu används delvis på ett felaktigt sätt. En polisarrest ska användas för tillfällig förvarning av brottsmisstänkta eller personer som omhändertagits exempelvis enligt lagen om berusade personer, LOB.
Att polisarresten i Skellefteå nu använts i brist på häktesplatser, har pågått under flera månader. Men på senare tid har polisen i Skellefteå tagit emot brottsmisstänkta från såväl angränsande län som från Stockholmsregionen. Detta har skett efter den överenskommelse som finns mellan polisen och Kriminalvården.
Dessutom saknar poliser själva full bemanning i polisarresterna efter en upphandling med ett nytt vaktbolag som inte kunnat leverera rätt antal vakter i den takt som behövts, vilket Norran berättat om tidigare.
Hur löser polisen i Skellefteå detta med överfulla arrester med häktade personer?
– Vi får det att gå runt, men det är ett ansträngt läge med så många häktade som blir kvar i arresten här i Skellefteå. Det fattats dessutom ordinarie personal av väktarbolag där vi får fylla på med poliser, vi kan ju inte stänga arresten. Detta medför att vi blir resurssvagare i vårt grunduppdrag, såväl vad gäller färre poliser ute på fältet i ingripandeverksamheten som utredande poliser. Det blir helt enkelt en mindre samhällsnytta, påpekar Lars Westermark.
Otaliga är de resor som transportpersonalen gjort mellan Skellefteå tingsrätt och häktena främst i Umeå och Luleå. Men på senare tid har polisarresten i Skellefteå fungerat som tillfälligt häkte på grund av bristen på häktesplatser.
Spelar det någon roll om en häktad sitter i häkte eller i en polisarrest?
– Det finns ett regelverk, varje sådan här händelse är en avvikelse. En häktad person ska vistas på häkte, det handlar om kraven på tid för rastning, likaså att faciliteterna är på en annan nivå i ett häkte. Även om man är brottsmisstänkt finns det regler för hur man ska behandlas, och vi ska komma ihåg att dessa personer bara är misstänkta för brott.
Hur länge klarar svensk polis av krisläget?
– Vi förstår situationen som har uppkommit, vi har inget annat val än att lösa alla problem som uppstår. Personalen ställer också upp på ett fantastiskt sätt. Men det är alldeles för få häktesplatser i dag, och det kommer att ta många år att bygga bort detta med tanke på behovet av detaljplaner, finansiering, byggtider och rekryteringar till en personalintensiv verksamhet.
"Man ska följa det regelverk som finns, att ansvaret ska övergå på kriminalvården efter att en person blivit häktad. Att sitta placerad i en arestcell i flera veckor är inte lämpligt”, säger advokat Linda Sundlöf.
Norran har talat med ett flertal advokater i Skellefteå, alla är upprörda över situationen vid landets häkten.
Linda Sundlöf har haft ett par klienter som drabbats av häktesplatsbristen och tvingats stanna i arresten:
– Jag tror inte gemene man förstår skillnaden mellan att sitta i en arrest eller på häktet. Lokalerna i en arresten är inte anpassade, du har ingen egen toalett eller andra faciliteter, det är helt andra förutsättningar. Det handlar faktiskt om mänskliga rättigheter som inte blir tillgodosedda. Det finns ett regelverk som ska följas.
Vid en nylig häktningsförhandling nämnde hon platsbristen när hon argumenterade för att klienten skulle släppas:
– Jag kan ha förståelse när det handlar om ett allvarligt brott, men denna gång var det en stöld. Jag ville lyfta den för närvarande enorma platsbristen på våra häkten.
Vice åklagare Peter Jonsson påpekar att minimistraffet för obligatorisk häktning sänkts från två till ett och ett halvt år, att straffen skärps för bland annat grovt vapenbrott, grov misshandel och rån, den pågående gängkriminaliteten och de långa utredningstiderna, är flera bidragande faktorer till platskrisen på landets häkten.
Vice chefsåklagare Peter Jonsson: tänker ni åklagare ett extra varv i dag när ni begär någon häktad?
– Det finns ju ett flertal skäl för häktning som vi ska väga in. Där görs inga avvägningar när det gäller platsbristen på landets häkten. Men dessa skäl ska ju sedan vägas mot det som kallas proportionalitetsprincipen, om det är proportionerligt att personen ska sitta frihetsberövad. Där kan det vara aktuellt att väga in att den misstänkte placeras i arrest i stället för i häkte.
– Men hittills under tiden som det här problemet funnits på våra häkten har inte platsbristen, i förhållande till skälen för frihetsberövandet, haft avgörande betydelse i något ärende som jag har hanterat. Det får helt enkelt avgöras från fall till fall, det finns inga generella riktlinjer, tillägger han.
Lagman Christel Lundmark är chef för Skellefteå tingsrätt. ”Det är naturligtvis beklagligt att domstolens beslut om häktning inte kan verkställas på det sätt som gäller enligt lag”, påpekar hon.
Lagman Christel Lundmark är chef vid Skellefteå tingsrätt:
– Den som häktas ska utan dröjsmål föras till häkte. Det framgår av rättegångsbalken. Det är beklagligt att domstolens beslut om häktning inte kan verkställas på det sätt som gäller enligt lag men den platsbrist som råder kan domstolen inte ta hänsyn till vid prövning av frågan om häktning. Domstolen ska enligt lag att hålla förhandling i häktningsfrågan utan dröjsmål om en häktningsframställning har gjorts. När en häktningsförhandling har avslutats ska rätten omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan.
Din reaktion på platsbristen?
– Jag har förståelse för den problematik som uppstår för såväl de häktade som för personalen vid häktena. Men som företrädare för domstolen och som domare är mitt uppdrag att döma och besluta i enlighet med lag och att i övrigt se till att domstolen kan hantera de frågor som domstolen har ansvar för.