När Skellefteå kommun säljer biogas är priset kopplat till dieselpriset. Så har det varit hela tiden, och beror på att det var diesel som ersattes när det nya drivmedlet blev möjligt.
Redan från början bestämde kommunen att man skulle göra biogasen till en intern affär, och använda den till de egna fordonen, främst då sopbilar, andra tunga fordon samt bussar.
– Men efter några år kom krav att vi borde sälja biogas externt också, säger Stefan Johansson.
På den tiden fanns inte elbilar och folk som ville köra miljövänligt valde gas- eller etanoldrivna bilar.
I dag finns 296 registrerade gasbilar i kommunen, varav kommunen själv har 241. Övriga 55 ägs alltså av privata kunder som helt eller delvis kör på biogas.
De privata kunderna köper 46 300 kilo biogas per år, vilket är fyra procent av produktionen.
Dessa kunder har nu drabbats av att dieselpriset blivit högt, till följd av Rysslands krig i Ukraina. Trots att de inte kör med diesel så har det blivit allt dyrare att fylla tanken.
Detta har fordonsägare varit kritiska mot i flera insändare. De tycker att kopplingen till dieselpriset är orättvist när biogas inte har blivit påtagligt dyrare att tillverka.
Men det ser inte ut att bli någon ändring. Stefan Johansson säger att det inte finns några politiska förslag om ändrad prismodell. Själv är han nöjd med att intäkterna nu har ökat eftersom även kostnaderna har ökat på grund av kriget.
Under 2022 hade biogasverket intäkter på 26 miljoner och kostnader på 36 miljoner. Det gick alltså med 10 miljoner i underskott!
Det kan jämföras med 2020 då intäkterna var 14 miljoner, kostnaderna 29 miljoner och underskottet 15 miljoner.
Biogasverket går alltså ständigt med förlust.
Ännu en enhet som påverkas är Tuvans avloppsreningsverk eftersom bajset som blir kvar efter reningen (kallas slam) omvandlas till biogas. De får därför en tredjedel av biogasintäkterna. Deras underskott under 2022 blev 15 miljoner.
Båda enheterna fick högre intäkter tack vare ökat biogaspris, men även ökade kostnader. Båda går med underskott.
– Förlusterna täcks av taxor som hushållen måste betala, säger Stefan Johansson.
Kommunens vatten, avlopp och avfall ska gå jämnt upp, åtminstone sett över tid. Allt som inte kan tjänas med intäkter måste tas ut som taxor.
– Nu vid nyår höjde vi vatten- och avloppstaxorna rätt mycket, och det är för att komma i fas med kostnaderna, bland annat sedan vi byggde vattenverket i Medle. Att vi fått mer pengar för biogasen hjälper till, men inte fullt ut.
Kritiker vill alltså att kommunen tar mindre betalt för biogas, men Stefan Johansson ser inte den möjligheten.
– Syftet med att vi driver biogasverket är att ta hand om matavfall och göra något bra. Om vi inte rötade materialet måste vi göra något annat, och även det kostar pengar. Skulle vi exempelvis ha skickat det till Umeå i de vanliga soporna för att brännas hade det kostat oss fyra miljoner per år.
– Kommunfullmäktige bestämde för många år sedan att Skellefteå ska göra en miljövänlig lösning och biogasen ersätter årligen 1,5 miljoner liter diesel. Det blir en stor hjälp nu när kommunens verksamhet ska bli fossilfri.
Stefan Johansson anser att eftersom fullmäktige bestämt att det i första hand är kommunala fordon som ska köra med drivmedlet, så är det den uppgiften som ska fullföljas.
Han påpekar att taxan för biogas innehåller en rabatt på sex procent jämfört med inköpspris på diesel.
– Det innebär att alla som annars skulle ha kört på diesel får ett billigare drivmedel.
Haken är då de privatbilister som annars skulle ha haft en vanlig bensinbil.
Om kommunen skulle sätta ett lägre pris för privata kunder vore det ingen större förlust rent ekonomiskt eftersom antalet är få.
– Men jag ser ändå inget skäl till att anpassa systemet till privatpersonerna. Dels är det tveksamt med tanke på lagstiftningen, och dels är det inte vårt uppdrag att ha kommersiell drivmedelsförsäljning.
Biogasverksamheten tar alltså inte ut full kostnadstäckning, trots det jämförelsevis höga priset.
Frågan är då varför andra kommuner kan ha lägre pris?
– Det kan finnas flera förklaringar. Östersund tar bara hand om avloppsslam och har en enklare anläggning.
– Övriga kommuner kan ha valt att ligga under självkostnad för att kunna sälja. Det krävs ju hela tiden kunder, eftersom gasen inte kan lagras i några stora mängder. Där skulle jag säga att Skellefteå kommun har valt en bra lösning när det är kommunen själv som förbrukar gasen. Vi är inte beroende av en privatmarknad.
– Till sist ska det nämnas att våra avskrivningar är höga, nio miljoner per år, och det beror på att vi de senaste åren har investerat mycket pengar för att förnya utrustningen.
Resultaträkning
Intäkter 2022:
Såld biogas: 18 miljoner
Ta emot avfall från kommuner och slakterier: 5 ,5 miljoner
Bidrag från staten: 1,5 miljon
Övrigt: En miljon
Kostnader 2022:
Avskrivningar: 9 miljoner
Värmekostnader: 5 miljoner
Personal: 3,5 miljoner
Skicka slam till Luleå kommun: 3,5 miljoner
Transport av slam: 2,5 miljoner
Naturgas: 3 miljoner (Finns i reserv vid driftstopp eller för låg produktion)
El: 2 milj
Reparationer: 1,5 miljoner
Övrigt: 6 milj (kemikalier, försäkringar, kapitalkostnader mm)
När man ser resultaträkningen undrar man varför ni inte tar mer betalt för att ta emot avfall. Ni har ju monopol i Västerbotten...
– Det är en komplex fråga. Affären är på anbud och skulle vi vara för dyra kan kommunerna skicka avfallet till någon annan, även om fraktkostnaden då blir högre. Det finns en slags maxnivå som inte kan överstigas, marknaden är ju fri.
– Matavfallet är ju också insatsvaran för vår produkt. Vi har avtal med långsiktiga användare och kan inte sätta Skellefteå Buss i klistret.
Sammanfattningsvis menar Stefan Johansson att den förbrukning som sker inom kommunens verksamhet är ett slags nollsummespel. Antingen sänker man biogaspriset och då måste de som bor i kommunen betala mer på räkningen för vatten och avlopp samt sophämtning. Det påverkar i sin tur hyran om man bor i lägenhet. Eller också håller man en rätt hög nivå, och då påverkas den skattefinansierade verksamheten mer (se särskild artikel).
I vilket fall som helst är medborgare med och betalar, fast på olika sätt.
Länk: Här finns ett reportage från biogasverket. Så går processen till.