Soptunnornas utformning har varit en het fråga på senare tid för Agneta Lantto-Forsgren, verksamhetschef avfall.
Kommunens renhållningsordning var ute för samråd under april. Det görs en del smärre justeringar, men också ändringar som är anpassade till det nya sopsystem som ska införas och som Norran har berättat om vid flera tillfällen.
Den kritiska förvaltningen är support och lokaler, de var kritiska även förra gången renhållningsordningen gjordes om. De anser att det saknas medborgarperspektiv.
Ett exempel är kravet att soptunnorna ska vara fria från snö och is när sopbilen kommer, vilket kan vara helt omöjligt om man förvärvsarbetar och är på jobbet då det snöar.
På förvaltningen arbetar lokalvårdare, fastighetstekniker och kökspersonal så kritiken kan också ha med deras jobb att göra.
Kravet att avfallspåsarna inte ska ha frusit fast i kärlen kan också vara svårt att efterleva, anses det.
Verksamhetschefen Agneta Lantto-Forsgren säger att man följt en mall från branschorganisationen Avfall Sverige, som de flesta kommuner i landet följer.
– Givetvis får det vara dagsgammal snö på soptunnorna. Men det finns enstaka fall när tunnor har stått i meterhög snö och då måste vi ha regler som innebär att de kan lämnas utan tömning. Det är en arbetsmiljöfråga för vår personal.
Att ingen privatperson hörde av sig är hon inte förvånad över.
– Renhållningsordningen och de lokala föreskrifterna ses nog som ganska byråkratiska. Jag hoppas att folk litar på att det mesta fungerar bra, och att man därför inte behöver engagera sig.
Samrådet var väldigt svårt att hitta på kommunens hemsida. Det låg långt bakom flera flikar...
– Det är beklagligt om det var svårt att hitta. Den kritiken får vi ta till oss, säger Agneta Lantto-Forsgren.
När det gäller förpackningsinsamlingen så ska kommunerna ta över den 1 januari 2024 och innan 2027 ha infört fastighetsnära insamling.
När Norran senast skrev om det nya systemet gav 28 läsare tummen upp och 105 tummen ner. I kommentarer klagas det på att kärlen ska bli större. Det verkar relativt vanligt att man byggt en bod för att ha dem i.
– De befintliga är 48 centimeter breda och de nya blir 75 centimeter, berättar Agneta.
– En fördel om man lämnar dem vid gatan hela tiden är att de kan stå nära varandra. Med dagens tunnor måste man ju ha en halvmeters mellanrum.
Kommer då folk att strunta i att dra hem kärlen och helt enkelt låta dem stå vid tomtgränsen för jämnan? Då slipper man dessutom hålla ordning på tömningsdagarna...
– Jag tror att den som är van att dra upp dem på gården fortsätter med det.
Folk klagar på att de är fula och därför vill man inte att de står framme...
– En fördel med de nya kärlen att båda får samma färg. De blir mörkgrå och ska förhoppningsvis smälta väl in mot naturen.
Agneta Lantto-Forsgren säger att man i veckan ska lägga ut anbudsförfrågan för tunnorna. I sommar ska det också tas in anbud för de fyra nya sopbilar som ska köpas.
– Det kommer att ta rätt lång tid innan vi får sopbilarna. Jag tror att det blir höst 2024 innan de första rullar här i Skellefteå och sedan införs den nya sophämtningen successivt.
I ytterområdena är det entreprenörer som kör och de ska ha skaffat nya bilar senast 2026.
Frågan är då hur det ska fungera med de nya tunnorna i snön. En nyhet blir nämligen att chauffören måste gå ut ur sopbilen vid varje fastighet, öppna locket på tunnan, och haka fast den mot sopbilen. Massor av klivande ut och in i bilen, alltså.
– Den närmaste kommun som har detta systemen är Härnösand och våra förare har varit där på arbetspraktik. De var ute och jobbade en dag nu i februari när det var snö, och de hade inga invändningar mot systemet, säger Agneta Lantto-Forsgren.