Två av de aktuella objekten är planerade i Skellefteå kommun.
Regeringen gör den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet och ökar försvarsinvesteringar, vilket presenterades på en pressträff i veckan.
– I grunden handlar de här budgetförstärkningarna om att ge möjligheten att genomföra det försvarsbeslut som fattades 2020 och det blir betydande satsningar också på infrastruktur, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Norran.
Nu kan Norran avslöja att två hemliga objekt knutna till totalförsvaret är aktuella i Skellefteå kommun, samt ett i Bjurholms kommun. Därutöver finns ett i Lycksele kommun, vilket VK tidigare berättat om.
Norran har tagit del av de offentliga handlingar som rör alla fyra objekt. Vilken art dessa objekt har och var de är belägna i respektive kommuner är sekretessbelagt och framgår därför inte i de utlämnade handlingarna.
I länsstyrelsens yttrande till Fortifikationsverket daterat den 2 maj står att läsa att plan- och bygglagen gällande bygglov, rivningslov och marklov inte gäller för åtgärder med byggnader eller andra anläggningar "som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur".
Vid sådana åtgärder ska i stället samråd med länsstyrelsen ske, vilket innefattar dessa ärenden. Ett muntligt samråd om åtgärder för totalförsvaret ägde rum den 11 april gällande samtliga fyra objekt i länet.
De omnämns i mejl som skickats från länsstyrelsen i Västerbotten till de berörda kommunerna den 12 maj. Där framgår att ett ärende om lovbefriade åtgärder för totalförsvaret varit föremål för samråd i kommunerna.
Handlingarna innefattar fyra olika objekt i Västerbotten som ska byggas och byggas om under år 2023 och 2024.
Anton Brännvall, samhällsplanerare på länsstyrelsen i Västerbotten, säger till Norran att de handlingar som lämnats ut är offentliga. Det gäller alltså även uppgifterna om vilka kommuner som är aktuella. Men där tar det stopp och gällande övrig information i ärendena tar försvarssekretessen över.
– Med hänvisning till att information i dessa ärenden omfattas av försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), uppger han i ett mejl till Norran.
Enar Nordvik, bygglovschef på Skellefteå kommun, berättar att mejlet från länsstyrelsen är en underrättelse men att de inte får veta vad det handlar om.
– Staten har meddelat oss att detta är ett ärende där vi bara får veta att vi inte har med det att göra, säger han.
– Det kan vara en jättesmaskig försvarshemlighet men det kan också vara en fasadändring. Det är egentligen konstigt att vi ens får veta det, men det är alltså en offentlig handling som säger att ingen får veta något om något.
Fortifikationsverket behöver inte söka bygglov i ärendet eftersom annan lagstiftning träder in, och därför lämnar kommunen det utan åtgärd, förklarar han.
– Annan lagstiftning triumferar över vår i detta ärende, men de måste däremot tala om att det är någon åtgärd som utförs. Det verkar vara en nybyggnad och en om- eller tillbyggnad.
Länsstyrelsen har meddelat Skellefteå kommun om de två objekten som planeras för totalförsvaret.
När Norran ställer frågor till Försvarsmakten om objekten hänvisar myndigheten till Fortifikationsverket:
– Vi hänvisar dig till Fortifikationsverket (FortV), som är den myndighet som utför nybyggnadsentreprenad, uppger kommunikatör Marie Tisäter i ett mejl.
Fortifikationsverket lägger också locket på, även vad gäller uppgifterna som finns att ta del av i de offentliga handlingarna genom myndighetens mejlkorrespondens med länsstyrelsen.
– Det är inga kommentarer från oss, säger kommunikationschef Greta Stridsman.
Försvarsminister Pål Jonson (M) kan inte gå in på enskilda objekt och säger att det inte är kopplat till budgetpropositionen. Detsamma gäller för Gunnarns flygplats, som nyligen köpts av Fortifikationsverket.
Gällande de fyra aktuella ärendena i Västerbotten är han inte helt säker på hur de enskilda objekten påverkas.
– Jag kan inte bedöma och värdera det riktigt utan det ligger ofta på myndighetsnivå.
Satsningen från regeringens sida handlar om ett försvarsanslag för det militära försvaret på 119 miljarder kronor, fortsätter han.
– Det som specifikt kan påverka Västerbotten är FOI:s verksamhet i Umeå, säger han.
Hur är Västerbotten intressant ur ett totalförsvarsperpektiv?
– Ni har kompetens och myndigheter i regionen. Det finns några områden som naturligtvis har ökad militärstrategisk vikt.
Försvarsminister Pål Jonson (M) och Sven-Olof Sällström, försvarspolitisk talesperson (SD), på pressträffen om satsningen på totalförsvaret.
Han säger att Norrbotten och hela norra Sverige är viktigt och att förutsättningarna i samband med Nato-inträdet kommer ge förutsättningar till att fördjupa samverkan mellan Finland, Sverige och Norge, vilket kommer att öka.
– Det påverkar Norrbotten men också kanske Västerbotten. Det är klart att allt som är kopplat till gränsöverskridande samarbete i den regionen och den förmågan som Sverige har att kunna bedriva krig och övningsverksamhet i subarktisk förmåga är strategisk viktig.
Det är en unik förmåga som Sverige har tillsammans med Finland och Norge, fortsätter han.
– Genom Nato är det en viktig resurs för oss naturligtvis. Det handlar om att i svåra och krävande miljöer inte bara kunna överleva utan också att man kan strida.
Det finns tunga och samhällsviktiga bolag i Norrland, däribland Boliden, SSAB och LKAB, samt älvarna och elkraften.
Hur involveras dessa i totalförsvaret?
– Ur ett totalförsvarsperspektiv pratar vi om vikten av ökad försörjningssäkerhet av olika typer av flöden på energi, el, livsmedel, transport och kommunikation, som är viktiga.
– Vi har precis installerat ett näringslivsråd för att stärka dialogen mellan staten och företag.
Det är ett arbete som fungerar inom ramen för militärregionerna, och som en grund över totalförsvarsplaneringen är den viktig, klargör han vidare.
– Sedan handlar det om företag som bedriver säkerhetskänslig information, men också samhällsviktig verksamhet som gör att samhället ska fungera både i fred och krig.
Sven-Olof Sällström, försvarspolitisk talesperson för SD, var också med på pressträffen. Han säger till Norran att det i år finns ett beställningsbemyndigande som ger Försvaret rätt att teckna långsiktiga avtal vad gäller material och anläggningar om 144 miljarder. Nu har det utökats med 25 procent till 177 miljarder.
– Vilka satsningar som kommer att göras i ert område framgent är lite svårt att svara på förrän man tagit det nya försvarsbeslutet nästa höst, säger han.
Fotnot: Uppgifterna i artikeln bygger på offentliga handlingar. Norran går inte ut med information som omfattas av sekretess.