Hälften så dyrt som att bygga nytt - men dubbelt så dyrt som det var tänkt. Ombyggnaden av de tre skolorna har hittills kostat över en halv miljard kronor.
Det stora gymnasieprojektet är snart klart. Då har tre gymnasieskolor byggts om till två, och Kaplanskolan förvandlats till grundskola. Men trots att kostnaderna har vuxit år efter år, tycks politikerna knappt ha reagerat. Delar av fördyringarna har det tagits nya beslut om, men en utökning av totalbudgeten har aldrig varit uppe på bordet.
Varför – kan man undra?
– Det är så vi har arbetat. Principen har varit att vi redovisat avvikelser i delårsrapporter och årsredovisningar. Men det håller på att ändras nu, så att vi tidigare kan gå upp med frågan om tilläggsbudgetar, säger Tomas Teglund (S), ordförande i nämnden för support och lokaler.
Budgeten låg från början på 325 miljoner kronor. Det skulle täcka både investeringsbehov och eftersatt underhåll på skolorna.
Läs mer Del 1: Spräckta kalkyler hotar miljardinvesteringar
Men kalkylerna sprack nästan direkt. Mindre än ett år efter byggstarten 2014, stod det klart att Anderstorpsgymnasiet skulle bli mer än dubbelt så dyr som beräknat. Även prognosen för Balderskolan hade ökat rejält. Så när det var dags att börja med den största och dyraste delen av projektet, förvandlingen av Kaplanskolan till en grundskola, var budgeten redan urgröpt. Då återstod bara cirka 130 miljoner kronor.
Skolbygge: Prislappen för skolentrén – nästan fyra miljoner
Enligt den ursprungliga kalkylen skulle skolan kosta 150 miljoner kronor. Dessutom förändrades förutsättningarna efter att budgeten hade klubbats. Förändringar som kommunen idag hävdar är orsak till nästan alla de stora fördyringarna.
– Det har tillkommit saker sen budgeten sattes. Vi har sett att projektet varit komplicerat och det är fyra stora poster som orsakat fördyringarna, säger Tomas Teglund.
De poster som Teglund syftar på är att fler elever skulle in i blivande Lejonströmsskolan, asbestsanering på två skolor, tillgänglighetsanpassningar och byggtekniska komplikationer.
Hur det egentligen ligger till med den förklaringen kan ni läsa mer om i morgondagens Norran.
Skenande prognos
I årsredovisningar och delårsrapporter kan vi se hur slutprognosen för skolprojektet har stigit; från 325 miljoner kronor till 461, vidare till 508 miljoner kronor. Nu ligger slutprognosen på 563 miljoner kronor inklusive underhållskostnader.
Ändå har det dröjt till januari 2018 innan nämnden för support och lokaler begär en utökad investeringsbudget hos kommunstyrelsen. Investeringarna har då blivit 155 miljoner kronor dyrare, enligt nämnden. Tio miljoner betalas med medel från Boverket, resten begär man som tillskott.
Kommunstyrelsen ställde sig häromdagen positiv till den reviderade investeringsbudgeten. Pengarna ska tas från kommunens sparade medel.
Ändå vill kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) inte hålla med om att skolbudgeten har spruckit.
– Om en budget spricker, så får vi det vi har beställt - fast till ett dyrare pris. I det här fallet har ju projektet utvecklats till att egentligen bli mycket mer än vi från början hade tänkt oss att beställa, säger Lorents Burman.
Mycket mer skola för pengarna, alltså. Men också väldigt mycket mer pengar än man hade tänkt sig. Den första kalkylen låg på sammanlagt 250 miljoner kronor i investeringskostnad för alla tre skolorna. När Peab tilldelas jobbet 2013 räknas budgeten upp till 325 miljoner kronor. Där ingår även underhåll.
Dubbelt så dyrt
Men knappt hann ritningarna torka innan det blev dags att räkna upp kostnaderna igen. På Anderstorpsskolan insåg man att ventilationen var underdimensionerad, och dessutom upptäcktes mer asbest än man hade räknat med. Även Baldergymnasiet har drabbats av komplikationer, som bland annat försenat färdigställandet av skolans matsal.
Dyrast av allt - det blev Lejonströmsskolan. Den ursprungliga kalkylen på 150 miljoner kronor har nu landat i en slutprognos på 304 miljoner kronor. Enbart Lejonströmsskolan är idag alltså dyrare än vad alla tre skolorna var tänkt att kosta från början.
Hur kunde man räkna så fel?
– Om jag ska gå i taket, om jag ska reagera negativt på att någonting gått riktigt fel, så måste jag titta på: vad är det vi har beställt, vad är slutresultatet av det vi får, och vad är summan? Och då kan jag konstatera att det här är gjort till halva priset än att bygga tre nya skolor. För 12 000 kronor per kvadratmeter har vi fått tre i princip helt nya skolor, säger Lorents Burman.
Ni har på fyra år räknat fel på grundläggande saker gällande Lejonström. Hur många barn som ska gå i skolan, vad byggnaderna har för skick och vilka elever som ska gå där. Har det gått fel i projekteringen?
– Nej, det tror jag inte, vi har byggt för fler elever än det var tänkt från början då man har sett att det är en uppåtgång på elever. Dom ska ju ändå rymmas någonstans, säger Maria Marklund (S), kommunalråd.
Göran Brandt är arbetschef på Peab, som byggt om alla tre skolorna.
Vad säger ni om att det dragit iväg?
– Vi kan alltid försöka bena ut vad som är tilläggsarbeten och vad som beror på verksamhetsutveckling, och det ena ger det andra ibland. Det är svårt när man hållit på så länge.
– Problemet är väl kanske att ambitionsnivån var lägre i budgeten, jag upplever det så, säger han.
I morgon tittar vi närmare på hur det egentligen såg ut med elevprognoser, vilka ”överraskningar” som kostat vad och hur oförutsedda kostnaderna egentligen har varit.
I MORGON: Slukhålet – Tvivelaktiga förklaringar till skolans chocknota
Det här är gjort till halva priset än att bygga tre nya skolor.
