Skolbygge: Prislappen för skolentrén blev nästan fyra miljoner

Entrén till hus 2 på Lejonströmsskolan är förvisso inte gjord av guld, men av prislappen att döma är det inte långt ifrån. Nästan fyra miljoner kronor kostade den att bygga.

Prislappen för sittrapporna: 250 000 kronor. Foto: Anna Wikner.

Prislappen för sittrapporna: 250 000 kronor. Foto: Anna Wikner.

Foto: Foto: Anna Wikner.

Samhälle och välfärd2018-01-31 13:45

Enligt ett tips till Norran ska en ramp vid skolan ha kostat ”nästan lika mycket som en ny enfamiljsvilla på Eriksberg”. Det visar sig nästan stämma. Rampen, eller snarare entrén, är tillgänglighetsanpassad och består av både trappor och en ramp. Ytan för rampen är 255 kvadratmeter, utemiljön runtomkring entrén utgör även umgängesyta för högstadiet. Här finns bland annat sittytor i trä för 250 000 kronor och smidesarbeten för 300 000 kronor.

Läs mer: Miljonrullningen del 1 – Spräckta kalkyler hotar miljardinvesteringar

För att hålla rampen snöfri har värmeslingor installerats. Kostnaden på 350 000 kronor ger en kvadratmeterkostnad på knappt 1 400 kronor. Mer än tre gånger så dyrt som när Umeå kommun installerade värmeslingor på Rådhustorget förra året.

Kvadratmeterpriset låter saftigt?

– En öppen plan yta är ett enkelt jobb, här är det en ramp. Det är olika vinklar, lutningar och trappor så det blir en helt annan typ av jobb hur man lägger slingorna. En plan yta är billigare, så är det, säger Fredrik Nilsson, fastighetschef på Skellefteå kommun.

Den främsta anledningen till att rampen blev så dyr beror enligt Fredrik Nilsson, förutom höjdskillnaderna, på att där även finns ett intag till ett fläktrum att ta hänsyn till. Man var även tvungen att tömma fjärrvärmesystemet för att kunna bygga.

Men det finns fler orsaker. När kommunen räknade på vad det skulle kosta att bygga om gamla Kaplanskolan till dagens Lejonströmsskola – räknade man inte med grundsärskolans behov. Det har gjort att de tillgänglighetsanpassningar som måste göras, har kommit som överraskningar under byggtiden. Anpassningarna har alltså inte budgeterats utan fått tas upp tas upp som extrakostnader.

Christer Norberg är byggledare på kommunen.

Att grundsärskolan skulle till Kaplan var väl ingen överraskning?

– Ja, den var med sedan början. Men hur det skulle lösas, det var inte alls planerat när vi drog igång. Det är mycket som kommer fram när man sitter med projekteringen, säger han.

Eftersom ombyggnaden av skolan genomförs som ett partneringprojekt, istället för en ”vanlig” entreprenad med fast pris, innebär det att detaljprojekteringen sker samtidigt som man bygger.

I de första ritningarna fanns det ingen tillgänglighetsanpassad entré alls till hus 2, den tillkom under byggtiden. Och bara att fundera på vilket alternativ som skulle bli bäst - kostade 250 000 kronor.

– I den summan ingår även projekteringen, diskussioner med tillgänglighetskonsult och arkitekt. Man brukar räkna på att projekteringen kostar fem, tio procent generellt, säger Fredrik Nilsson.

I den ursprungliga planen saknades entré i det hörnet. Hade det verkligen inte kunnat lösas billigare?

– Det är svårt för mig att svara på, då jag inte är insatt i detaljerna.

Göran Brandt är arbetschef på Peab, entreprenören som byggt om skolan.

Det låter som att det blev kostsamt?

– Njae … jag vet bara att vi upplevde att det blev stort. Det sitter ju ihop både med utemiljön, tillgänglighet och fastighetsskötsel med mera. Det blev ju beslutat att det får bli så där. Det är en ganska komplicerad grej, men på något sätt måste det ju lösas. Nu blev det ju bra tycker jag, det blir säkert trevligt när det är snöfritt.

undefined
Smidesarbeten för 300 000 kronor. Foto: Anna Wikner.
undefined
Prislappen för sittrapporna: 250 000 kronor. Foto: Anna Wikner.
undefined
Kostsam entré. Rampen vid entrén till Lejonströmskolan landade på 3,87 miljoner kronor. Alternativ utreddes, vilket också kostade en slant – cirka 250 000 kronor. Foto: Anna Wikner.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!