Protesen. Johan Nilsson visar upp en TAVI-klaff. Foto: Leif Andersson.
Metoden heter TAVI, kort för transcatheter aortic valve implantation. Istället för att gå in i bröstkorgen och öppna aorta för att byta ut en klaff, går man in via ett kärl i ljumsken med en kateter.
Det innebär att personen i princip skulle kunna vara vaken, men än så länge söver man patienterna på NUS. Man slipper också använda hjärtlungmaskin och därmed blir det mindre jobbigt för kroppen att klara av operationen och kortare återhämtning.
Läs även: Förre hockeyspelaren: Visste inte att han hade hjärtfel – räddades med ny klaff
Vid NUS har man använt metoden sedan 2009 och antalet personer som har fått TAVI-klaffar har ökat successivt.
Läs också: Krönika: Smakar det så kostar det – hur mycket är vi beredda att betala för ny vård?
– I år räknar de med att sätta in 52 nya klaffar, säger Johan Nilsson, TAVI-operatör.
Det finns flera anledningar till att man måste byta klaffar. När det gäller TAVI-tekniken görs detta bara om patienten har aortastenos, ett fel som kan uppstå med ökad ålder på grund av förkalkning som gör att aortan blir trång.
– Det blir som ett strypkoppel på hjärtat. Behandlad har man lika goda chanser som andra att få lång livslängd. Obehandlad dör man inom ett till några år, säger Johan Nilsson.
Det kan även handla om medfödda missbildningar av klaffen eller fel orsakade av reumatisk feber.
Operationen tar drygt en timme. Klaffen som förs in genom kärlet i ljumsken består av ett metallnät med klaffsegel av hjärtsäck från kalv. Den sitter hoptryckt katetern som förs fram till den gamla dåliga klaffen.
Med pacemakertrådar får man under en kort stund hjärtat att sluta slå – det står i princip och darrar. Då placerar man den nya klaffen på rätt ställe och blåser upp nätet med en ballong så att det lägger an mot kärlväggen. Samtidigt trycker nätet ut den gamla klaffen mot kärlväggen. Där blir den kvar.
Hela momentet med monteringen måste gå fort, på 20 sekunder, eftersom man stannar av cirkulationen tillfälligt.
Se även: Film om hur det går till
Dyr metod
Fortfarande sker majoriteten av klaffoperationer med öppen bröstkorg. Men om det finns sådana fördelar med de nya klaffarna, varför väljer man då inte att ge alla som behöver TAVI-klaffar?
Det finns två anledningar. Den ena är att TAVI kostar 187 000 kronor, medan vanliga biologiska klaffar kostar 8 500 kronor och mekaniska 10 000 kronor.
Den andra är att man ännu inte vet hur hållbara TAVI-klaffarna är. På andra klafftyper har man mer erfarenhet.
Därför finns regler för hur läkarna ska prioritera. I huvudsak är det äldre personer, som är för dåliga för att klara en vanlig operation som får TAVI. Samtidigt måste de ha minst ett års förväntad överlevnad och även nytta av operationen.
– Kostanden är ett stort problem och ställer oss läkare inför etiska ställningstaganden. För att komma fram till beslut träffas olika experter inom hjärtsjukvården för att diskutera vad som är bäst för patienten. Ofta handlar det här om patienter som tidigare ansågs för sjuka för att över huvud taget opereras, säger Fredrik Holmner, överläkare och chef vid thoraxkirurgin.
Om de nya TAVI-klaffarna visar sig fungera bra på lång sikt kan det bli aktuellt även för yngre patienter.
– Men då riskerar kostnaderna att svämma över. Företagen som tillverkar klaffarna vill tjäna pengar. Från början fanns två tillverkare, nu är de sju till åtta stycken, men priset har inte sjunkit nämnvärt, säger Fredrik Holmner.
Läs även: Hur mycket vill vi betala för avancerad vård?
Finns då inte pengar att spara på att slippa göra öppna operationer?
– Vi har inte riktigt kunnat se det då det i nuläget handlar om patienter som är förhållandevis sjuka ändå och har långa vårdtider, säger Fredrik Holmner.
Läkarna spår ändå att intresset för TAVI kommer att öka och hamna på cirka 70–100 operationer i Västerbotten per år. Men siffran är beroende av om yngre patienter också ska få TAVI – antalet operationer kan i så fall stiga drastiskt tror Fredrik Holmner.
– Men hur det blir vet vi först om fem till tio år, säger han.
Det har redan skett i vissa länder. I Tyskland exempelvis görs fyra gånger så många TAVI-operationer per 100 000 invånare som i dag.
– Jag vill betona att resultatet av vanlig klaffkirurgi är fantastisk i dag. Den nya tekniken måste vara mycket bättre om det ska vara motiverat att gå över till den med tanke på kostnaden, säger han.
Kostanden är ett stort problem och ställer oss läkare inför etiska ställningstaganden.
