Bilden är ett montage. Foto: Fotograf Andreas Nilsson AB.
Verksamheterna hade ett underskott på 111 miljoner kronor och dessutom har sjukvården tappat intäkter för 116 miljoner kronor. Det är en försämring med 77 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Läs även: Osäkert om åtgärderna räcker.
Inför 2016 sjösattes ett åtgärdsprogram för att få bukt med de ökande kostnaderna. Enligt årsrapporten har tre fjärdedelar av aktiviteterna genomförts men det har bara fått en effekt till 55 procent, vilket är 56 miljoner kronor. Däremot ökar inte kostnaderna lika mycket som 2015.
Läs mer: Så ska landstinget få bukt med ekonomin 2016.
Främsta orsaken till underskottet är bland annat bristen på fullt bemannade vårdplatser, störningar i operationsverksamheten och lokalomflyttningar på grund av sjukahusproblem. Kommunerna har också haft problem med att ta hem utskrivningsklara patienter.
Karin Lundström (S) är ordförande i hälso- och sjukvårdnämnden:
– Det är absolut inte bra, men jag tycker att vi har bra koll på var problemen finns och på kostnadsutvecklingen. Jag tycker absolut det går åt rätt håll. Bland annat håller vi budgeten för egen personal.
Däremot konstaterar hon att intäkterna blivit mindre än väntat medan kostnaderna för utomlänsvården har ökat. Intäkterna får landstinget bland annat när patienter från andra landsting vårdas här i länet och tvärtom får landstinget betala för patienter som vårdas i andra landsting.
– Det är svårt att budgetera dessa poster. Det kan hänga på några större operationer som måste utföras utanför länet av specialister, säger hon.
– Vi förstod redan när vi gjorde budget att det skulle bli tufft. Sjukhusverksamheten har gått med stora underskott i flera år. Det är ingen bra situation. Vi får en ständig besparingsstress. Det är viktigt att framtida budgetar ligger i linje med verksamheten. Det finns ingen acceptans för stora nedskärningar och det är svårt att effektivisera ikapp stora underskott, säger Daniel Öhgren (C), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Den stora utmaningen är att den medicinska utvecklingen går framåt, men den kostar pengar samtidigt som befolkningen åldras och skatteintäkterna blir mindre i förhållande till den. Samt att stora pensionsavgångar väntar inom landstinget.
Läkemedlen har också blivit dyrare än beräknat.
– Vi känner inte alltid till kostnaden då det kommer till nya dyra läkemedel under året, säger Karin Lundström.
En stor post är kostnaden för inhyrd personal.
– Där har vi lyckats på vissa håll, exempelvis inom öron-näsa-hals, medan det blivit dyrare på andra. Men vi ger inte upp målet. Vi har läkare på ingång men många behöver fortfarande utbildas, säger Karin Lundström.
Daniel Öhgren anser att det handlar det om gamla synder då man tidigare sparade in på platser för ST- och AT-läkare. Det innebär att det saknas specialister.
– Vi behöver utbilda fler läkare och specialistsjuksköterskor så vi har också kostnader för generationsväxlingen, säger Karin Lundström.
Vad händer nu under 2017?
– Vi behöver göra en åtgärdsplan inom en del områden, få ner sjuktalen, minska hyrläkarna och effektivisera. Vi kommer att behöva omfördela 100 miljoner kronor per år framöver för att ha råd med nya hjälpmedel och ny teknik, som på sikt kommer att avlasta sjukvården, säger Karin Lundström.
Hon pekar på att det pågår mycket arbete inom E-hälsa och digitalisering som ska bidra till effektiviseringar.
– Det har vi inte kunnat räkna hem än. Vi får också allt mer kunniga patienter som på olika sätt kan underlätta genom att klara mer via egenvård, säger hon.
Daniel Öhgren anser att en lösning är att primärvården stärks så att den kan avlasta sjukhusvården.
– Det ger en snabbare och billigare vård, säger han.
