Lyssnar. ”På en hälsocentral kan man se och känna på personen. Här måste vi se patienten genom personens egna ögon. Det är en ganska stor utmaning vid bedömningen”, säger sjuksköterskan Ann–Charlotte Sjöström. Foto: Ulrika Andersson.
På området sitter nämligen majoriteten av de 30 sjuksköterskorna som arbetar vid 1177 vårdguiden på telefon i Västerbotten.
Man tänker kanske på en spartansk sambandscentral, sjuksköterskor i rader och ett sorl av röster när samtal efter samtal landar. Istället möts undertecknad av en trevlig och lugn kontorsmiljö. Just vid den tidpunkten sitter fyra sjuksköterskor vid sina skrivbord och svarar på samtal från allmänheten.
Läs även: Stor ökning av ambulanslarm – ”Vill ha gräddfil in på akuten”
Sedan starten för 15 år sedan har antalet samtal ständigt ökat. Nu tar man emot 16 000 samtal i månaden i hela Västerbotten.
Cirka fem till sju personer jobbar dagtid i länet med att svara i telefon. På nätter och helger är de något färre.
– Västerbotten har god tillgänglighet. I medeltid svarar vi på 3,5 minuter. Nationellt är det 12 minuter, säger Karina Salomonsson, verksamhetschef vid 1177 i Skellefteå.
– Vi är väldigt stolta över det så klart och vi har satsat mycket på att personalen ska trivas och bli duktig. Sjuksköterskorna har lång erfarenhet och många har vidareutbildat sig, tillägger hon.
Tips och råd
De vanligaste orsakerna till att man ringer är för att fråga om läkemedel. Samtalen kan ofta handla om biverkningar eller hur man kan kombinera läkemedel.
– Jag vill passa på att slå ett slag för läkemedelsupplysningen. De har ännu mer kunskaper än vi har, säger Karina Salomonsson.
Buksmärtor hos vuxna, feber hos barn, halsont, utslag på barn, bröstsmärtor, ryggbesvär och sårskador är annars de vanligaste orsakerna till att personer ringer.
– Det är övervägande kvinnor och barnföräldrar som ringer, säger Karina Salomonsson.
Ungefär 40 procent av samtalen leder till egenvårdsråd.
– Om man ringer och har kräkts till exempel kan vi ge råd om hur man blandar vätskeersättning. I vissa fall ringer vi också tillbaka för att kontrollera hur det går. Det kan till exempel gälla små barn som är känsliga, säger Karina Salomonsson.
Samma beslut
Hon vill betona att det är viktigt att veta att deras bedömning görs utifrån situationen här och nu.
– Vi kan inte läsa övriga vårdens journaler. Vi jobbar efter en samtalsprocess och för våra egna journaler, säger hon.
För att göra bedömningar har de också ett beslutsstöd. Det är samma beslutsstöd som används av akuten, ambulansen och hälsocentralerna när de gör sina bedömningar. Efter det hänvisas man till olika nivåer i vården. De allra flesta hänvisas till hälsocentraler.
– Jag skulle önska att man alltid ringde oss innan man åker in till akuten på kvällar och helger. Våra råd kan göra att man slipper åka dit, säger hon.
Läs även: Därför får du vänta på akuten - ”Vi har blivit bortskämda”
– Vi kan efter vår bedömning sätta upp en patient på hälsocentralens återuppringningssystem om patienten måste ha kontakt med den samma dag. Det är inte så att man kan räkna med förtur om man ringer hit utan det är ärendet som styr, tillägger hon.
Men det händer också att de ber personen ringa 112 om de bedömer att det behövs.
Tipsar om hemsidan
Karina Salomonsson förklarar att 1177 egentligen står på tre ben och vill slå ett slag för 1177 på nätet.
– Sidan är superbra och finns på flera språk. Jag skulle önska att man gick in där först och läste igenom information för att sedan ringa oss för att konsultera. Vi har samma råd men vi har lite djupare information. Vi hänvisar ofta dit, för i samtal kan det vara mycket information, men på webbsidan kan man läsa igenom i lugn och ro, säger hon.
Via telefonsamtalen har 1177 även möjlighet att samla värdefull statistik om sjukdomsutbrott.
– Om många ringer om samma sak går ett larm, säger Karina Salomonsson.
Hon visar på sin datorskärm två noteringar om att två larm gick på förmiddagen samma dag som Norran är på plats.
Ett handlade om barn med feber i Umeå och ett om vuxna med hosta i Umeå.
– Vi sprider informationen internt och smittskyddet får också ta del av detta. På så sätt kan man snabbt ringa in om det går magsjuka någonstans till exempel, säger hon.
Anledningen till att systemet utvecklades var utbrottet av cryptosporidium i Skellefteå och Östersund.
– Numera är det en nationell tjänst, säger hon.
Det är övervägande kvinnor och barnföräldrar som ringer.
