Det var natten mellan 12 och 13 februari i år som mordet inträffade i Malå.
Inlandsborna Marlene Ahlqvist och William Ahlqvist – tillika mor och son – och en tonårspojke begav sig till 30-åringens bostad i Malå. Maskerade och beväpnade med knivar utförde de våldsdådet ”gemensamt och i samförstånd”.
Det kom såväl Skellefteå tingsrätt som hovrätten i Umeå fram till i domarna 14 juli respektive 27 september.
Marlene Ahlqvist dömdes till 16 års fängelse, William Ahlqvist till livstids fängelse och tonårspojken till tre och ett halvt års sluten ungdomsvård.
En 50-årig man dömdes för grovt skyddande av brottsling (eldat upp bevisning). Påföljden blev två års fängelse.
Norran kunde 25 oktober berätta att tre av de fyra hade överklagat till Högsta domstolen (tonårspojken överklagade inte).
Advokat Erik von Ahn, den livstidsdömde William Ahlqvists försvarare, påpekade:
– Vi yrkar på nytt på en frikännande dom. Min klient och jag tycker att Högsta domstolen ska pröva det här i ljuset av deras tidigare avgöranden, att principen för bevisvärdering måste klarläggas och vilket genomslag det ska få.
Nu har Högsta domstolen beslutat att inte bevilja prövningstillstånd, det blir ingen ny rättslig prövning.
Därmed fastställs de två domarna för knivmordet för mamman och sonen, såväl vad gäller rubricering som påföljd, samt påföljden för brottet grovt skyddande av brottsling (50-åringen).
Ur beslutet:
”För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande av detta slag krävs prövningstillstånd. Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd.”
Ulf Holst, försvarare åt morddömda Marlene Ahlqvist, skrev i sin överklagan att han anser att det begåtts rättegångsfel.
Anledningen är att Marlene Ahlqvist, enligt Ulf Holst, dömts för något annat än vad som står i åtalets gärningsbeskrivning, som sammanfattar vad hon gjort sig skyldig till.
I åtalet om mordet i Malå står det bland annat att de utsatt 30-åringen för dödligt våld genom att ”hugga, sticka och skära honom”.
Ulf Holst har tidigare poängterat att det inte är bevisat att Marlene Ahlqvist knivhuggit offret – och att hon ”därför dömts för annan gärning än den som hon åtalats för”.
– Högsta domstolen tycker inte att det finns någon anledning att bilda prejudikat, vilket jag tycker är konstigt.
Även 50-åringens försvarare Jens Nyström är besviken över beskedet:
– Besvikelsen handlar bland om att man inte gör en prövning av ansvarsfrågan för de andra.
50-åringen dömdes för grovt skyddande av brottsling och överklagade påföljden, inte rubriceringen. Jens Nyström konstaterar att ett frikännande för de morddömda även skulle spela roll för hans klient:
– Om de inte är dömda skulle min klient inte ha någon att skydda.
Målsägandebiträdet Linda Sundlöf, som företräder offrets mamma och två syskon, säger till Norran:
– Mina klienter tycker att det är en stor lättnad att den här rättsprocessen nu är över och att de här personerna döms för det här brottet. Nu får mina klienter fokusera på läkningsprocessen efter den här händelsen.
Din reaktion på Högsta domstolens besked?
– Det är inte överraskande med tanke på att det här handlar om bevisvärdering, det är ju sällan som Högsta domstolen tar upp den typen av mål.
Åklagare Andreas Nyberg säger till Norran:
– Beskedet känns både tillfredsställande och bra. Samtidigt är det inte förvånande med tanke på att det är min uppfattning att det inte fanns några frågor av intresse för Högsta domstolen, varken något prejudikat eller kring bevisprövning.
Hur ser du på detta rättsfall?
– Utredningen var från början utmanande. Vi trodde oss veta inom vilken konstellation som gärningspersonerna fanns. Det gällde därefter att så nära som möjligt på individnivå utreda vad som hänt. Resultatet blev väldigt tillfredsställande; tre dömdes för mord samt den fjärde för grovt skyddande av brottsling, säger Andreas Nyberg.
Både tingsrätten och hovrätten var på olika sätt inte eniga i domarna?
– Det visar hur komplext ärendet varit. Hovrätten skärpte straffet för grovt skyddande av brottsling, där man ansåg att mannens agerande handlat om att undkomma och förstöra bevisning för polis och åklagare, vilket han i viss mån också lyckades med genom att elda upp föremål.
Andreas Nyberg tillägger:
– Att de som begår brott faktiskt straffas är åklagarmyndighetens tydligaste brottspreventiva uppgift. Det känns naturligtvis tillfredsställande att vi kunnat utreda vad som hänt och med det också lagföra de inblandade.
Hur ser du på detta utifrån ett brottsofferperspektiv?
–Jag är naturligtvis nöjd över att vi har fått en fällande dom där tre av fyra åtalade döms för mordet, att målsäganden och anhöriga fått upprättelse samt att – ur rättssäkerhetssynpunkt – personer lagförs för ett så grovt brott.