Äldre bild av huset.
Huset ligger centralt i Byske, precis vid bron över älven. Här gick tidigare E4 och det är inte konstigt att huset en gång i världen innehöll handelsverksamhet. Nu är det bostäder i hela huset.
Huset var bygget på 1920 eller 1930-talet och är k-märkt. Detta skedde 1983 i ”Bebyggelseinventering av Byske, Ytterstfors och Furuögrund”. Det är också utpekat i ”Våra kulturmiljöer – kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun”, som har oklar ålder, men gjordes tidigast 2006.
Om detta visste Akbar Mohammadi inget när han köpte huset.
– Varken mäklaren eller den tidigare ägaren sade något om att huset är k-märkt, säger Akbar när Norran träffar honom och hans storebror, som också är engagerad i frågan.
Känner ni er lurade?
– Lurad är ett starkt ord. Kanske var det inte medvetet. Men det var absolut en information som vi borde ha fått, tycker brodern.
När huset köptes hade den tidigare ägaren bytt fyra fönster till nya och moderna. Akbar fortsatte med det projektet:
– Jag beställde ytterligare 25 nya fönster så de skulle räcka till hela huset. Vi hann byta 11 stycken på andra våningen, det gjordes av en snickare som jag anlitade. Sedan nåddes vi av beskeden att det var fel sorts fönster, och avbröt arbetet. De fönster som skulle ha varit på bottenvåningen har jag nu stående i ett rum inomhus eftersom jag inte vågar ha dem ute, säger han.
Nytillverkade fönster var köpta även till nedre våningen och de står nu inomhus och blockerar yta. Akbar Mohammadi säger att fönsterfabriken inte tar tillbaka dem eftersom de har speciella mått.
Akbar Mohammadi har känt till att kommunen misstänkte ett så kallat svartbygge och har varit förvarnad om att det krävs återställning.
– Jag har redan kontaktat snickeriet som har gjort fönstren, men jag får inte returnera dem eftersom de är specialbeställda.
– Totalt har jag investerat cirka 300 000 kronor i fönstren. Dels för köpet och dels för snickarens arbete.
Akbar Mohammadi säger att huset hade ett bra pris då det köptes, och det var därför han kunde och vågade satsa så mycket på fönsterbytet. Men att nu satsa ännu mer pengar på att köpa ytterligare en omgång nya fönster känns svårt.
– De gamla som vi tog bort är kastade så de finns inte kvar. De som sitter på bottenvåningen sitter ju kvar, men tanken var ju att byta dem eftersom de är dragiga.
– Jag är också kritisk till att jag måste återställa samtliga fönster, eftersom fyra var utbytta av den gamla ägaren. Det var många år sedan och jag borde inte vara ansvarig för dem.
De nya fönstren på övre våningen har fel modell. Rutorna har fel indelning, fönstret sitter infällt istället för att vara i nivå med fasaden. Foder runt fönstren skulle inte ha funnits.
Nu är Akbar villrådig och vet inte vad han ska göra. Han fick en lång frist innan bytet ska vara gjort, 1 januari 2029. Om det inte är gjort då hotar vite, ett slags böter, på 5 000 kronor per fönster, vilket totalt kan bli 75 000 kronor.
Om huset säljs innan återställandet följer kravet med till en ny ägare. Det har skrivits in i fastighetsregistret och kommer inte att missas på samma vis i framtiden.
Egentligen skulle Akbar även ha fått straffavgift för svartbygge på 107 437 kronor. Men den tar inte bygg- och miljönämnden ut, eftersom det var gamle ägaren som drog igång hela projektet. Inte heller denne person drabbas, eftersom man inte får ta ut sanktionsavgift av en person som inte är ägare i nuläget.
Akbar Mohammadi måste återställa 15 fönster, varav han bytt 11 själv och fyra var gjorda av den förra ägaren.
Vad hade då den gamle ägaren gjort för att undersöka saken? Hen har uppgett att hen hade sökt information på kommunens hemsida och även frågat en handläggare på kundtjänst som ska ha sagt att man inte behöver bygglov för fönsterbyten. Med det lät sig personen nöja, och denna information fördes också vidare till Akbar Mohammadi.
I sin utredning medger kommunen att det har varit dålig funktion på kartan för k-märkt när det gäller Byske. Därför anses det trovärdigt att den gamle ägarens utredningar har gått till på det här viset och att gamla ägaren därför inte fick "träff" på sin egen fastighet.
Om kommunen känner till att det är dålig funktion på den digitala kartan, varför åtgärdar man då inte det snarast?
Frågan går till Enar Nordvik som är chef på bygglov, Skellefteå kommun.
– Så snart vi fick veta att det var fel i karttjänsten för bland annat Byske så åtgärdade vi det. Vi kan tyvärr inte veta om det var under denna tid som personen hörde av sig, och ens om personen har hört av sig. Kundtjänst har inte gjort någon anteckning om att någon har hört av sig.
– Man ska kunna lita på vad som sägs i kundtjänst, tillägger han.
Fotnot: Norran berättade i går om ytterligare ett hus inom Skellefteå kommun som måste återställas. Den ägaren vill inte uttala sig i nuläget.