Fall 1, där fönstren blev för moderna och inte har samma indelning i rutor som tidigare. Fasaden blev för modern när ribborna togs bort.
Två likartade ärenden var uppe i ett av vinterns möten i bygg- och miljönämnden. Det handlar om bostadshus som var byggda på 1920-1930-talet och som har fått nya ägare. Husen var i det läget ganska slitna. De ligger vid centrala gator och därmed synligt på sina respektive orter.
Ägarna har sedan gjort stora renoveringar av det yttre. En av dem har bytt 15 fönster, medan den andra har bytt flera fönster, fasad och yttertak. När man ser bilder på husen ser de närmast nya ut, allt utvändigt är tipp topp.
Men haken var alltså den bevarandevärda stämpeln, och delvis också att det saknades bygglov.
– Att göra stora förändringar av sin fasad kräver ofta bygglov, även om huset inte har någon klassning. I de här två fallen hade ägarna inte begärt bygglov, i så fall hade vi ju hunnit hejda dem och sett till att renoveringarna gjort på ett godkänt sätt. Att byta fönster till mera energieffektiva ska man givetvis få göra, men man ska välja rätt modell, säger Enar Nordvik, chef på avdelningen för bygglov.
I det första fallet utdöms både sanktionsavgift på 247 807 kronor för svartbygge och att förändringarna ska återställas. Fönstren ska bytas tillbaka till gammalt utseende, fasaden av trä ska ha ribbor och taket av plåt ska bytas tillbaka till tegel. Dessutom ska en plåtinklädnad på skorstenen tas bort, och ett litet tak över en dörr ska sättas tillbaka.
– I det fallet fick vi tips om att renoveringen pågick och meddelade till ägaren vad det kunde innebära. Men ägaren fortsatte med åtgärderna, säger Enar Nordvik.
Fall 1, där taket blev för modernt och måste återställas till tegel. Kupan av plåt över skorstenen måste tas bort.
I det andra fallet kräver bygg och miljönämnden att fönstren ska återställas så de har samma modell som tidigare. Däremot krävs ingen sanktionsavgift.
Båda husen finns på orter som saknar modern byggnadsordning. Det är den genomgång som Skellefteå kommun gjort av olika stadsdelar och samhällen på senare år. De leder till en bok som alla ägare till bevarandevärda byggnader får.
De berörda husens bevarandeklassningar är istället gjorda för länge sedan. De finns inte med i någon fin bok, utan de tunna skrifter som gjordes har förmodligen försvunnit med tiden, både fysiskt och ur folks minne.
De två aktuella husen var också slitna, och då kanske det känns extra otänkbart att de i sig är bevarandevärda.
Fall 2, där fönstren på andra och tredje våningen har fel indelning av rutor, och har fått foder. Dessutom sitter fönstren infällda i väggen istället för att vara på samma djup som fasaden.
Vilket ansvar har kommunen för att informera fastighetsägare?
– Rent generellt kan sägas att man har skyldighet att känna till statusen för sitt eget hus, och även skyldighet att söka bygglov när sådant behövs. Men vi har absolut också informationsskyldighet och gör vad vi kan. Det finns information på kommunens hemsida och det går att ringa och fråga. Det är gratis, och kundtjänst förmedlar kontakten, säger Enar Nordvik.
– Man kan också googla: Sök ”k-märkta hus i Skellefteå". Där hittar man de flesta som är k-märkta, vare sig de har klassats nyligen eller om det är långt bakåt i tiden. Men kartan är inte 100-procentig, säger han.
– Vi rekommenderar alltid att de som funderar på att köpa hus ska boka rådgivning med oss. Det kan ju exempelvis finnas svartbyggen sedan tidigare som man annars blir ansvarig för.
– Att medier rapporterar är också bra, även om det är sorgligt att det behövs konkreta fall för att andra ska förstå.
Förmodligen tänker många att äganderätt är 100-procentig. Äger man något så får man göra vad man vill. Kanske är det extra vanligt om man kommer från ett annat land med andra regler...
– Så kan det absolut vara, och det är möjligt att det blir fler sådana här fall nu när det är stor inflyttning i kommunen. Vi har information på engelska på vår hemsida, kanske borde det utvecklas mer, funderar Enar.
Enar Nordvik, chef på bygglovsavdelningen, säger att k-märkta hus ska finnas med på kommunens karta för alla att se.
Människorna som nu måste återställa sina hus drabbas av stora kostnader. Hur känns det att ställa så här långtgående krav?
– Det känns hårt och är så onödigt. Vi får nu hoppas att de kan sälja fönster och byggmaterial vidare, det har ju ett värde. Vi har erbjudit rådgivning och hjälp så att det blir rätt nästa gång.
Väljs det ut för många fastigheter när myndigheterna utser bevarandevärda hus?
– Det är ett myndighetstvång när fastigheter k-märks och det ska göras med omsorg. Men ett utpekat hus kan också få högre marknadsvärde genom att vi understryker vad som är fint och värdefullt.
– Vi tycker att förslagen är balanserade när de läggs fram till bygg- och miljönämnden och sedan är det politikerna som bestämmer.
Norran i morgon: Så säger ägarna till husen.