Teresia Holmlund säger att hon blev ledsen och orolig när hon fick höra att det finns PFAS i bäcken hon vattnar sina odlingar med. ”Vi försöker ju leva ett giftfritt liv så gott det går”, säger hon.
Det var i slutet av mars som Norran rapporterade om att de farliga ämnena PFAS hittats i Harrsjöbäcken, Bureå.
Kemikalierna har hamnat där på grund av brandövningar som genomförts på Skellefteå flygplats som ligger uppströms. Numera är ämnena förbjudna att använda i brandskum, men de finns kvar i naturen lång tid efter att de slutat användas.
I april skickade Skellefteå kommun ut information om läget i Harrsjöbäcken till fastighetsägarna längs vattendraget. Där står det bland annat om rekommendationerna att inte använda bäcken till bevattning, att inte ge vattnet till djur samt att inte äta fisk från bäcken.
Teresia Holmlund är en av de som bor längs vattendraget. Hon flyttade in i huset för i snart tio år sedan och under hela den tiden har hon använt vattnet i Harrsjöbäcken till att vattna sina odlingar.
– Jag odlar allt! Potatis och morötter, jag är självförsörjande på vitlök, purjolök och olika sorters baljväxter. Tomater, gurkor, fruktträd, bärbuskar och även en del prydnadsväxter. Vi är självförsörjande på väldigt mycket, säger Teresia Holmlund.
Prover som tagits i Harrsjöbäcken i Bureå visar att det finns PFAS i vattnet.
I ungefär sex års tid hade även hon och hennes familj frigående höns i trädgården. Hönsen fick äta gräset som bevattnades med bäckvattnet. Familjen åt av äggen och tog reda på köttet när det blev för många djur.
Hur var det att få beskedet att det finns PFAS i vattnet?
– Jag blev ledsen, för jag känner att det är hemskt att använda vanligt färskvatten till att bevattna grödor. Det var fantastiskt att flytta hit och kunna använda vattnet utan att känna att jag slösade på naturens resurser. Så jag blev väldigt ledsen och orolig, säger hon och fortsätter:
– Vi har ju använt vattnet sedan vi flyttade hit. Vi har ätit av produkter som vuxit av vattnet. De som bodde här innan oss använde också vattnet – vi har bara utökat bevattningssystemet.
Vad händer nu för er del?
– Vi måste tänka om. Det innebär dels att vi till en början behöver använda färskvattnet som kommunen levererar. Dels måste vi försöka ta vara på regnvattnet, införskaffa tankar att fylla vatten med – för jag håller fast vid att jag tycker det är olämpligt att använda färskvatten.
Teresia Holmlund är till viss del självförsörjande och odlar året om.
Tankarna spelar också en viktig roll i att kunna försäkra sig om att de kan vattna även om det skulle bli en torr sommar.
– Jag vill vara förberedd om det blir ett bevattningsförbud. Det skulle innebära att jag inte får vattna med det kommunala vattnet och jag vill inte riskera att min odling går åt pipsvängen.
Teresia Holmlunds hus ligger närmare slutet av vattendraget, så hon hoppas att nivåerna av PFAS inte är så höga i deras mark.
– Men med tanke på den mängd vi använder av vattnet så finns ändå en risk. Jag vill inte ge mina barn gift, säger hon.
Teresia Holmlund säger att de nu behöver tänka om kring bevattningssystemet. Till en början kommer de behöva att använda det kommunala vattnet. ”Men jag tycker det är olämpligt att använda färskvatten till grödor.”
Teresia Holmlund har en kran i trädgården där hon brukar koppla på självbevattningsslangar som sköter sig självt.
På sommarhalvåret är hela trädgården full med växtligheter, och redan under tidig vår även under tidig vår börjar Teresia Holmlund att odla ute i växthuset.
Det har skett provtagningar vid flygfältet sedan några år tillbaka och två provtagningspunkter lades till i Harrsjöbäcken år 2022.
Under 2022 och 2023 visade proverna att det fanns PFAS i vattnet, men det var först i december 2023 som man kunde beräkna ett årsmedelvärde. Det visade att vattnet inte nådde upp till god kemisk status. Av den anledningen är det först nu som kommunen valt att gå ut med information kring bäcken.
– Gränsvärdena för PFAS har ändrats ett antal gånger med åren. Det har inte funnits någon anledning att göra någonting åt det tidigare, säger Elisabeth Berggren, miljöavdelningens verksamhetschef.
Om man har frågor kring PFAS uppmanas man kontakta kommunens miljöavdelning. Arkivbild.
Det finns gränsvärden för PFAS i dricksvatten, men inte för specifikt bevattningssyfte. På grund av det är det svårt att säga hur mycket ämnena i Harrsjöbäcken påverkar. Rekommendationerna att bland annat inte använda Harrsjöbäcken till bevattning säger Elisabeth Berggren är utifrån försiktighetsprincipen.
– Man får sätta det i perspektiv. Vi utsätts för PFAS i så många andra sammanhang. Alltifrån köksredskap till kosmetika, säger hon.
Sedan utskicket har kommunen bara blivit kontaktade av någon enstaka person, men om man har frågor kring PFAS uppmanas man kontakta kommunens miljöavdelning.
PFAS-ämnena har hamnat i Harrsjöbäcken då flygets brandövningsplats ligger uppströms. Förr var det vanligt att brandskum innehöll PFAS.
Under året planeras att brandövningsplatsen ska saneras genom schaktsanering. Under våren ska det upphandlas, och det är Skellefteå City Airport som sköter både den biten och provtagningar i berörda områden.
Efter att saneringen är klar väntas PFAS-halterna att avta även längs Harrsjöbäcken, men kontroller kommer att göras framöver för att hålla koll på nivåerna.