Lantmäteriet ser alla handlingar som kommer in från husaffärer men har inte haft som uppdrag att slå larm om de ser något fuffens.
Det var i maj 2021 som Norran publicerade de första artiklarna om de många husköpen som väckt stort uppseende i Boliden och även Burträsk. Granskningen visade att något märkligt var i görningen. Många hus köptes och såldes på kort tid, en majoritet av utländska personer, varav de flesta inte bodde i Boliden. Experter ansåg att det måste handla om någon form av skumraskaffärer, exempelvis penningtvätt eller bedrägerier.
I centrum stod Victoria Roekshild och hennes företag, som köpte ett stort antal fastigheter som sedan såldes vidare. Flera av de personer som sedan köpte fastigheter gjorde affärer med varandra. En del namn återkom upprepat. Norran kunde konstatera att personerna bodde i Ukraina, Bulgarien, Ryssland och Turkmenistan. Många hade kopplingar till Victoria Roekshild. I slutet gavs ett stort antal fastigheter bort i ett sjok.
Efter en långdragen rättsprocess, som fördröjdes av att den huvudåtalade Victoria Roekshild försökte fly från Sverige, kom domen som bekräftade misstanken om ekobrott. Även en mäklare och en närstående till honom dömdes för ekobrott i härvan. FMI beslutade nyligen att dra in mäklarens legitimation.
Men vad hände med de 49 husen som Norran granskade? Är de kvar i utländsk ägo?
Den som äger flest fastigheter i dag är en ukrainsk kvinna från Melitopol. Hennes före detta man, Andrey som Norran kallat honom i granskningen, var en av dem som köpte flest fastigheter i Boliden. Han säger själv att han investerat pengar i fastigheterna som han tjänat i sitt hotellföretag.
Norran mejlade honom tidigare och fick till svar att anledningen till köpen var att han vill investera i fastigheter, men att affärerna inte gått så bra på grund av omfattande kostnader. Istället skänkte han bort fastigheterna till sin före detta fru i Ukraina. Oklart varför. I dagsläget står nio fastigheter registrerade på henne. En av dem äger hon tillammans med en man i Luleå. Norran har tidigare försökt få kontakt med kvinnan via sociala medier och även via brev utan framgång.
Mannen hon äger en fastighet med är enligt uppgifter till Norran en släkting till Victoria Roekshild och han bor här. Han äger därutöver tre fastigheter, varav en i ett bolag som han är styrelseledamot i. Mer om bolaget senare.
En företagare och hans syster från Melitopol äger fyra fastigheter. Utöver det finns flera utländska personer som äger enstaka fastigheter och saknar adress i Sverige. De ser ut att vara från Ukraina, Ryssland, Turkmenistan eller möjligtvis Azerbajdzjan, med tanke på namnen. Ett av efternamnen återkommer, även hos en kvinna bosatt i Luleå som äger en fastighet. En av husägarna är också den ukrainska man som vittnade mot Victoria Roekshild i rätten och som nu befinner sig här på grund av kriget.
Norran har tidigare berättat att husen i Burträsk och Finnforsfallet köpts upp av ett par bröder från Umeå. Det framgår dock inte hos lantmäteriet vem som äger huset i Finnforsfallet i dag. Utöver det äger fyra svenska företag hus.
Ett av företagen drivs av Victoria Roekshilds tidigare man, en bekant och ett par släktingar till henne. Företaget sysslar alltjämt med uthyrning av bostäder, samt personal, skönhetsvård och lokalvård, enligt allabolag.se. Och det verkar gå bra. Under 2021 gick det med 800 000 kronor i vinst. Företaget äger tre av fastigheterna.
Sammanfattningsvis ägs ännu mer än hälften av fastigheterna av personer som inte bor i Sverige.
Norran har hämtat det mesta av materialet kring fastigheterna i granskningen från lantmäteriet. Dit skickas bland annat köpehandlingar, ansökningar om lagfart, information kring mäklare, fullmakter och identitetsdokument.
Lantmäteriet är därmed en instans som skulle kunna reagera på ovanliga mönster för köp och försäljningar av fastigheter. Men de gör inga kontroller gällande exempelvis belopp som florerar vid affärerna. Det berättade jurist David Fridh i samband med att Norran granskade det dyra rucklet som nyligen såldes i Lövånger.
Men nu kan en förändring vara på gång. Regeringen gav myndigheten ett uppdrag i början på september. Lantmäteriet skulle utreda hur de kan hjälpa till för att förebygga och motverka brottslighet rörande fastigheter, exempelvis brott mot borgenärer, lagfartskapningar, penningtvätt och organiserad brottslighet.
Enligt lantmäteriets hemsida pekar ett flertal rapporter på att fastighets- och byggbranschen utnyttjas av den organiserade brottsligheten.
"Penningtvätt kan exempelvis ske genom under- eller övervärdering av fastighetsvärdet eller genom att fastighetsköp görs via bulvaner för att dölja pengars ursprung eller den verkliga ägaren. Vid fastighetsförvärv finns det även en risk att de betalas av med brottspengar", skriver de.
Uppdraget ska redovisas i maj 2023.
"Vi kommer att öka vår tillsyn och använda sanktionsavgifter för att utveckla god sed på området. Vi kommer fortsätta att samverka med andra myndigheter för att hjälpa mäklarna och företagen att göra rätt", säger David Johansson, operativ chef på FMI.
Även hos FMI agerar de. Myndigheten släppte nyligen en rapport som handlar om att mäklarna har bristande kunskaper när det gäller att skydda sin verksamhet från att utnyttjas av kriminella. Enligt pressinformation har finanspolisen vittnat om att de får in mycket rapporter från mäklarbranschen. I flera fall har mäklare medvetet eller omedvetet medverkat till penningtvätt.
Mäklarna har brister i kunskaper om hur fastighetsaffärer används vid penningtvätt.
I rapporten framgår det den tekniska utvecklingen gör att pengar kan tvättas genom alltmer avancerade upplägg. Pengar kan färdas över många konton och landsgränser på kort tid. Detta gör brotten svårutredda.
Dessutom har mäklarna brister i sin dokumentation.
"Som det ser ut i dag så är det en betydande risk att fastighetsmäklarbranschen blir utnyttjad för penningtvätt", står det i rapporten.
– Det är inte mäklarens uppgift att hitta eller ingripa mot brott. Däremot måste mäklarföretaget ha bra rutiner så att mäklaren kan förhindra att kriminella utnyttjar mäklarverksamheten för penningtvätt, säger Annika Westin, jurist på FMI.
FMI konstaterar att mäklarföretagen måste skaffa sig bättre arbetsmetoder. De har dålig koll på hur penningtvätt går till i fastighetsaffärer och dålig förståelse för penningtvättregelverkets syfte.
Dessutom måste FMI själva bli bättre på att informera då reglerna är komplexa.
Enligt David Johansson, som är operativ chef, kommer de att öka sin tillsyn och även använda sanktionsavgifter.
– Tillsammans med branschen måste vi arbeta mer effektivt mot penningtvätt i samhället.