Lars Westermark uppger att han var tydlig med den drabbade tjejens familj om att han var sportchef och inte polis i möten med dem: ”Det kan tyckas förmildrande att han är rak. Men vid jäv räcker blotta misstanken om partiskhet”, säger Annika Norée, docent och universitetslektor i straffrätt.
SK Lejons klubbordförande, Johan Marklund, hävdar att klubben från början inte insåg hur allvarlig händelsen var. Det var förklaringen till att han informerades sent. Men enligt uppgift till Norran kände ledningen till det som inträffat redan dagen efter. Ändå har ingen från klubbens sida polisanmält den kränkande fotograferingen.
Lars Westermark är sportchef i SK Lejon.
Har inte du som polis en skyldighet att anmäla direkt?
– Den information jag fick från början var väldigt begränsad, endast att det var en form av händelse. Sedan när det klarnar ansåg jag att det var lämpligast att den drabbade själv anmälde. Hade hon inte gjort det, skulle jag ha anmält, säger han.
Vare sig ordförande eller sportchef säger sig ha sett bilden.
Om det är något som bryter mot er värdegrund, borde ni inte sätta er in i vad det är för bild?
– Om det är en olämplig bild vill jag ju inte som företrädare för klubben medverka till att den exponeras. Det är ju för mig en del av ett brott. Jag kan inte sätta mig och titta på bilder, det får polismyndigheten göra, säger han.
Lars Westermark understryker att han endast agerat som sportchef i detta sammanhang. Han har inte haft någon kontakt med de utredande poliserna och har inte insyn i utredningen. Samtidigt har han haft möten med den drabbade tjejens familj. Möten där de tillsammans diskuterat möjligheten att få spelaren lagförd.
Kan det inte för en utomstående se ut som att du sitter på dubbla stolar?
– Om jag har förkunskaper om något, det kan exempelvis jämföras med en läkare som fått sjukdomsfrågor i ett sammanhang, så kan jag svara på det.
Planen som kommunicerades handlar, enligt uppgift, om fördelen med att inte stänga av honom, eftersom han då kan fly landet. Det låter polisiärt?
– Det kan ju finnas omständigheter, om personer är unga till exempel, då det är ovanligt att de blir häktade och anhållna. Har du inga tvång mot dig är det ju fritt att lämna landet, så är det.
Hur ska andra veta om du säger det som sportchef eller polischef?
– Det var jag ganska tydlig med. Jag har inte burit uniform, vi har inte varit på polishuset och pratat, säger Lars Westermark.
Skulle ni ha stängt av honom om det inte fanns en flyktrisk?
– Jag har inga kommentarer på det egentligen. Vi har hållit det här inom föreningen, pratat med den som är drabbad, de ville ha ett möte med oss, ett bra möte tycker jag.
Han vill först inte kommentera vilken kommunikation han fört med den misstänkta. Spelaren har berättat för honom att han kallats på förhör. Men Lars säger att han inte kommunicerat med honom på ett rådgörande sätt.
Har du förklarat för honom att ett strafföreläggande vore ett bra alternativ?
– Nej, det kan ju inte jag göra, det är ju något som en offentlig försvarare kan säga i planeringen av ett försvar. Däremot kan jag ju ha upplyst om han frågat vad som kan hända. Men jag fattar ju inga beslut i det här.
Ni vill hålla det inom laget. För en utomstående kan det ju se ut som att du förhandlar med den drabbade tjejens föräldrar för att killen ska få fortsätta spela. Att ni vill rädda hans karriär?
– Nej, det har jag inte gjort. Jag har lämnat information om det är något jag kan svara på, utifrån vad jag kan om svensk lagstiftning. Allmänna råd, det är väl en beskrivning på hur jag uppfattar det i alla fall.
Det är nästan en månad sedan händelsen och killen spelar vidare som om inget hänt?
– Det kanske inte är så det är. Men om vi vidtagit åtgärder så kanske det inte är något vi vill förmedla i media, särskilt om en person är under 18 år.
Men ni vet ju vad han gjort, oavsett vad domen landar i. Spelare kan bli avstängda för mycket mindre?
– Om vi berättar vad vi gör, i en så liten stad som Skellefteå, då är det samma som att namnge honom och det får andra göra. Vi vill som förening inte bistå till att det blir mer känt än det redan är, det är tillräckligt mycket skada för den drabbade. Ingen mår bra av en häxjakt.
Lars Westermark säger att han inte nåtts av att någon i klubben skulle ha ansett att det som hänt är okej.
– Det här är jätteolyckligt, det har skapat förstämning i laget och det är ingenting någon ställer sig bakom.
Men att den misstänkte förövaren är under 18 år har betydelse, fortsätter han.
– Vi har ansvar för ett barn. Det är bara att tänka sig själv om man haft barn i ett annat land. Vi har ett ansvar för honom också och kan inte bara ställa ut honom på gatan, säger Lars Westermark.
Det har framkommit uppgifter till oss om problem med en machokultur, där en bristande kvinnosyn är en del. Hur arbetar ni med det?
– Det är klart att det kan finnas saker att arbeta med, boendesituationen kan vara en sådan sak. En del av de här spelarna lämnar hemmet tidigt, för att exempelvis spela i andra länder. Inackordering kan vara en sak att arbeta med, att försöka undvika kluster och blanda upp dem mer.
Han påpekar också att föreningen dragits med andra stora utmaningar de senaste åren, och att en policy för värdegrund inte stått högst upp på dagordningen.
– När jag tog över var föreningen nära att lägga ned, så det var ju inte det första jag kunde sätta mig med, arbetet med värdegrunden.
Annika Norée är docent och universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet.
Polisen säger att han varit tydlig mot alla i vilken roll han agerar. Men vi vet ju inte exakt vad som avhandlats i möten med den drabbade tjejens familj eller den misstänkte. Hur ser du på det?
– Det kan tyckas förmildrande att han är rak. Men vid jäv räcker blotta misstanken om partiskhet, säger hon.
Om de diskuterat strategier för att få honom fälld – exempelvis att inte stänga av honom för att undvika att han flyr?
– Det låter som jäv. Polisen bör inte befatta sig med detta och inte diskutera någon taktik tillsammans med brottsoffrets familj. Det kan vara olämpligt och till och med straffbart, säger Annika Norée.
Hon påpekar också att polis ska göra en anmälan om brott så fort hen får reda på brottet. Det finns inga förmildrande omständigheter runt detta.
– Det här reser frågor om tjänstefel och brott mot tystnadsplikten. En polis kan begå tjänstefel genom att agera eller inte agera, genom oaktsamhet eller medvetet. Och det måste inte vara när polisen är i myndighetsutövning. Det spelar ingen roll om gärningen delvis skett utanför tjänsten, säger Annika Noreé.
Hon berättar om ett fall där en polis utövat påtryckningar mot en familj för att hjälpa en dotter i familjen. Han agerade till synes som polis, men på fritiden. Domen i det fallet blev grovt tjänstefel.
När det gäller brott mot tystnadsplikten handlar det om bland annat förundersökningssekretess.
– Om det finns minsta anledning att tro att man kan påverka utredningen ens i någon ovidkommande riktning ska man inte befatta sig med den. Det är så påtagligt här att polisen i fråga är chef och samtidigt vet att spelaren är misstänkt. Någon annan bör hantera det här, säger hon.
Även Lena Landström, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, ser risker med beteendet.
Är det problematiskt om han kommit överens om en åtgärdsplan för spelaren som har att göra med att få honom fälld för brott?
– Att agera så är nästan som att gå in i en sådan roll, som en polis. Vad har föreningen med detta att göra? Det är inte föreningens sak att få personen fälld för ett brott. Det vore bättre att prata i allmänna ordalag och hänvisa brottsoffret till brottsofferjouren och brottsofferstöd. Det kan ske en sammanblandning av olika roller och det kan bli oklart i vilken roll man agerar, säger Lena Landström.
Det faktum att han inte endast är polis, utan polischef, kan det påverka saken?
– Om det är en polischef och högt uppsatt inom föreningen kan situationen förstås bli ännu mer problematisk och känslig, säger hon.
FAKTA
Jävsreglerna i kommunallagen gäller för förtroendevalda, ledamöter och tjänstemän. Enligt dessa får man inte delta i handläggningen av ett ärende ”som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.”
I Brottsbalken framgår att den som vid myndighetsutövning, genom handling eller underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel. Detta gäller både om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet.