Det har gått ett år sedan den senaste stora debatten startade om vägbelysning på landsbygden. Då var samhällsbyggnadsnämnden på turné till fem byar.
Tanken var att deras anläggningar skulle åtgärdas eftersom lampor hade släckts av elsäkerhetsskäl. Samtidigt skulle byarna bli först att anpassas till de nya reglerna.
Kritiken blev så omfattande att politikerna beslöt om ännu ett omtag den 2 mars 2020. Sedan dess har det varit tyst i frågan utåt, men diskussion inom partierna.
Totalt har nio nya förslag tagits fram.
– Politikerna ville ta in en konsult, så då gjorde vi det. Denne kollade bland annat hur det ser ut i andra kommuner. Resultatet blev tre förslag, rapporten var klar före sommaren, berättar belysningschef Anders Saadio.
Men inget ansågs nog bra och belysningsavdelningen fick i uppdrag att jobba vidare.
– Under hösten har vi därför visat sex ytterligare förslag.
För varje nytt förslag räknas det på effekterna med hjälp av typbyar.
– Från början använde vi tio byar, men såg att det var för få. Varje by är ju egentligen unik. Nu använder vi 30 byar, som är så olika som möjligt. De är tätbebyggda och glesa. Har många och få hushåll.
– Att räkna på utfallet för hela kommunen skulle vara ogörligt, det skulle ta flera månader för en utredare på heltid.
Förslagen har antingen visats i samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott eller bara till ordföranden. De har aldrig gått vidare till nämnden.
Här kan du läsa kommentarer från nämndens ordförande.
Nu hoppas Anders Saadio att nämnden ska vara redo för beslut i februarimötet. Då kan det nå till kommunfullmäktige i mars.
– Direkt reglerna är beslutade kan vi börja projektera för de byar där vi har släckt lampor. Helst vill vi ta byar där det är mest bråttom, men då måste vi starta i tid. Hälften av alla berörda vägar är nämligen statliga, och där måste vi ha särskilda tillstånd som har tre månaders handläggningstid.
– Skulle nya reglerna beslutas först mot sommaren måste vi nog fokusera på kommunala vägar, och vänta med de statliga till nästa år.
– Ett sent beslut kan även innebära att vi inte hinner upphandla entreprenör. De är svåra att få med kort varsel, och alla grävningar måste göras före tjälen kommer.
Under 2021 har nämnden fem beviljade miljoner till att förnya gatlysen.
– Men inget bygge kan genomföras förrän reglerna är på plats, säger Anders Saadio.
Reglerna
2007: Nya regler antas, som ger möjlighet att släcka ner anläggningar.
2011: Släckningar börjar. Protester från befolkningen.
2012: Kommunstyrelsen pausar alla nedsläckningar och beställer nya regler.
2017: Nya regler beslutas. De är något "snällare" än de gamla och aktiv nedsläckning slopas, såvida inte anläggningen är elfarlig.
2019: Samhällsbyggnadsnämnden vill förnya gamla anläggningar. Men byarna måste vara med och betala och det blir omfattande debatt. 29 april beslutar fullmäktige att det ska göras nya regler som blir snällare än de befintliga och innebär att kommunen betalar hela kostnaden. De gamla reglerna upphävs 31 december.
2020: I början av året finns förslag på nya regler. De ska testas i en handfull byar där byten brådskar, och samråd ordnas. Mängder av kritiska synpunkter kommer in. Beslut var tänkt att tas 2 mars, men nämnden får kalla fötter och begär respit till december. Socialdemokraterna lovar att förslaget ska bli ännu mera generöst, vilket även Allianspartierna vill. Inga nya förslag kommer under året.