Nedläggning av gatlysen hotar, om byarna inte är med och betalar

Byaföreningar måste betala 40 procent, annars hotar nedläggning av utslitna gatlysen.

Foto: Yvonne Rönngren

I cirka tio år har det legat en död hand över satsningar på gatubelysning. Orsaken var att de nya regler som tekniska nämnden ville införa stötte på patrull i kommunfullmäktige. Frågan blev långdragen och under tiden gjordes inga satsningar utom det akuta.

Därför anses underhållet i dagsläget vara sämre än någonsin.

2017 kunde de nya reglerna klubbas, och belysningsavdelningen har nu tagit sats för en storsatsning.

För satsningen behövs extra pengar, och önskemålet har skickats till kommunens budgetberedning.

Det begärs fyra miljoner per år under 2020-2022 och sju miljoner år 2024.

– Men satsningen är tänkt att fortsätta ännu längre eftersom fler anläggningar faller för åldersstrecket. Vi vill hålla på i tio år och det kostar totalt 34 miljoner, säger Anders Saadio, belysningsansvarig.

Blir helt nytt

Pengarna ska gå till att helt byta ut de belysningar som är elfarliga eller har passerat sin ekonomiska livslängd.

Man gräver då nya ledningar och sätter nya stolpar.

– Hälften av alla gatlysen på kommunala vägar är äldre än 50 år. Tekniskt kan de kanske drivas vidare, men drift- och underhållskostnaderna stiger snabbt och då blir det inte ekonomiskt försvarbart, säger Anders Saadio.

Om pengarna beviljas ska man i år besikta alla dessa anläggningar. Sedan görs en prioriteringsordning.

Led-belysning

De nya lamporna ska vara led som har tre fördelar: Låg energiförbrukning, kan dimras på natten (nattsläckning slopas) samt att de inte behöver översyn två gånger per år.

– Vi sparar fort pengar på bytena, säger Anders Saadio och ger ett räkneexempel:

– Om vi bygger om all belysning i kommunen som är äldre än 50 år skulle det kosta 110 miljoner. Om vi gjorde det i år så skulle vi ha tjänat in pengarna år 2028 och sedan gå på plus.

Utöver elkostnaden skulle kommunen tjäna på bemanning och antal fordon. I dag jobbar åtta personer på avdelningen, om all belysning vore förnyad kunde antalet vara fyra.

Men trots att nya anläggningar snabbt skulle ge besparingar är förslaget att byggena sker successivt.

Prata med byarna

– Vi hinner inte ta det snabbare, för det krävs mycket förberedelser och överläggningar med byaföreningarna.

Haken är att byarna inte får lamporna gratis. Regeln är att de ska bidra med 40 procent, och kommunen betalar resten. Sedan håller kommunen drift och el.

Satsningen är alltså en engångskostnad för byarna, men kommer att kosta.

– I snitt kostar nyanläggning cirka 10 000 - 16 000 kronor per belysningspunkt, inklusive allt.

Om byn har en väg där man får köra 80 km/timme eller mer blir det ännu dyrare. Då måste stolparna vara av en sort som ger efter vid krock.

Kan bli oeniga

Anders Saadio befarar att samtalen drar ut på tiden.

– Det kan finnas synpunkter att allt fungerar bra, då vi måste argumentera för bytet. Att en anläggning är uttjänt syns inte alltid.

– Dessutom kan det bli oenighet i byarna: Folk som vägrar vara med. Diskussioner om hur många lampor man ska ha.

Solidariteten prövas

Under senaste åren har kommunen gjort några få akuta nybyggen och en vanlig diskussion gäller vilka som ska få vara med.

– Det finns en tendens att man vill utesluta gårdar som ligger en bit bort. Solidariteten är inte lika stor som när belysningen anlades för 50-60 år sedan.

Om byborna inte kommer överens blir bygget inte av. Då släcks den befintliga anläggningen ner.