Patrik Larsen var ansvarig när de två exploatörerna antogs för Västra Erikslid. Här var han med när första spadtaget i höstas togs av Magnolia/Heimstaden. Arkivbild.
I går framförde personal vid Regional Utveckling oro för att Skellefteå ska växa så snabbt att allt som byggs inte blir genomtänkt.
En maktfaktor är kommunen i egenskap av markägare. När den säljer mark kan det ställas krav på vad som ska byggas och hur. Skrivs det in i avtalet, så är det sedan vad som gäller.
Patrik Larsen säger att det är stor skillnad nu jämfört med för tio år sedan.
– Då jobbade vi reaktivt och planerade områden först när någon ville bygga, och då hade bolagen rätt mycket att säga till om. Nu börjar vi med att göra detaljplanen och bestämmer själva vad vi vill ha. En fördel med denna metod är också att detaljplanen går mycket snabbare att göra.
Nu ökar konkurrensen med varje nytt bostadsområde som ska skapas. Då går det ställa högre krav, och bolagen blir också mer offensiva för egen del, då de tävlar om kommunens intresse.
– Hittills har cirka 80 bolag hört av sig till oss och vill bygga bostäder. En del kan vara små och nystartade och är inte aktuella för de stora projekten. Men tillräckligt många bolag med genomförandeförmåga är intresserade.
Sedan beslutet om batterifabriken har det i tur och ordning planerats för stora byggen på Västra Erikslid, Getberget, Anderstorg samt Södra Sunnanå.
– Vi lär oss mer för varje nytt projekt och höjer ambitionerna.
Här är ett område där kommunen bestämmer om utformningen, eftersom den äger marken. Platsen är Getberget, och sedan skissen gjordes har husen fått andra placeringar.
Att områdena blir tätbebyggda är ett faktum. Patrik Larsen medger att det finns ett stort tryck om att ordna nya bostäder, men han tycker ändå inte att volymen är viktigast. Områdena ska inte bli så täta att de blir otrevliga att bo i.
– God arkitektur är ju mer än utseende på husen. Vi vill att det blir bra innergårdar, att man placerar och vrider husen så att utsikten blir så bra som möjligt, att det fungerar bra med gång- och cykelvägar. Kort sagt att man tänker på de som ska bo där.
Omtanke om klimatet är också viktigt, med miljövänlig byggprocess, energieffektiva hus och praktiska lösningar för att kunna cykla och åka buss.
– Sedan finns det tekniska krav som det måste jobbas mycket med. Att regn- och tövatten tas omhand på den egna tomten är exempelvis ett krav numera. Trafiken, parkeringsplatserna och den kommunala servicen ska också ha bra lösningar.
Även på Anderstorg äger kommunen marken, och det har nyligen bestämts vilka tre bolag som får bygga dessa hus.
När det gäller husens utseende säger han att kommunen gör gestaltningsprogram och kräver god bebyggd miljö. Sedan får arkitekter som byggbolagen anlitar göra lösningarna. Dessa ska till sist stämma med detaljplanen så att det kan ges bygglov.
– Det finns inga motsättningar i ambitionerna, aktörerna vill göra bra saker, tycker Patrik Larsen.
Men ekonomin lägger ofta en övre ribba för hur märkvärdigt det byggs.
– Byggena måste gå ihop ekonomiskt så att hyrorna blir rimliga. Därför är alla krav som ställs i stans bostadsbyggande komplexa, och det krävs många kompromisser.
Det planeras för en bomässa i Skelleftehamn vilket väntas leda till modern bebyggelse som sticker ut.
– Det stämmer, bomässor är tillfällen när man vill ligga i framkant. Men jag tycker också att de nya områden vi planerat i stan får hög nivå, säger Patrik Larsen.
Enligt kommunens bostadsförsörjningsplan har byggandet kommit ikapp behovet cirka 2027.
– Jag håller med Region Västerbotten att det skulle kunna gå fel om en kommun blir stressad inför en så stor befolkningsökning som vi står inför. Men vi planerar för rätt volymer de närmaste åren, och jag är trygg i att det blir bra kvalitet.
FÖLJ SERIEN
Det här är andra artikeln i en serie på sju avsnitt när vi skildrar byggandet i Skellefteå. Håll koll efter fler de kommande dagarna, och tyck gärna till i artikelkommentarerna.