Uthållighet krävs mot våld i nära relationer.

Både vi som privatpersoner och samhällets myndigheter har ett ansvar för att våldet ska minska.

Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem i Sverige.

Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem i Sverige.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledarkrönika2024-02-10 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här om veckan häktades fyra män i Skellefteå inom loppet av tre dygn, misstänkta för brott mot sin fru, sambo eller flickvän. Norran har skrivit om dessa händelser och tillsammans utgör de ett lokalt negativt rekord för denna typ av brott. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och mäns våld mot kvinnor kräver nationellt lika många människoliv som gängvåldet.

Mäns våld mot kvinnor har en lång och sorglig historia inom det svenska samhället. För 60 år sedan var det fortfarande möjligt för en make att ostraffat våldta sin fru. Men även efter det har det funnits starka normer om att konflikter mellan makar eller sambos är något som utomstående inte ska lägga sig i. Kopplat till detta har det också varit svårt för kvinnor att bli hörda av myndigheter när de anmält brott i nära relationer.

För att vi som samhälle ska komma längre i arbetet mot detta våld så behöver vi tillsammans arbeta på två fronter. Den ena fronten handlar om förändring av mellanmänskliga normer. Ingen ska behöva stå ut med fysiskt eller psykiskt våld för "husfridens skull". Den andra fronten handlar om systematiskt arbete i myndighetsvärlden. Socialtjänsten, polisen och andra myndigheter ska ha resurser och kompetens att upptäcka, bemöta och motarbeta våld i nära relationer.

Människor som är positivt lagda kan eventuellt betrakta rapporterna om brott mot kvinnor i Skellefteå som ett steg i rätt riktning på båda dessa fronter. När brott anmäls är det ett tecken på att normen för vad man ska tåla och tala tyst om har förskjutits, och när polisen agerar, utreder och lagför personer som anklagas för våld mot kvinnor visar det att myndigheternas rutiner och arbetssätt har uppdaterats för att motarbeta detta skadliga samhällsfenomen. Men hur ljust man än ser på saken så är den tragiska sanningen ändå att våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem.

Landets ideella och idéburna kvinnojourer organiseras inom riksförbundet Unizon. Vartannat år presenterar de den så kallade kvinnofridsbarometern. Den 7:e februari kom barometern för 2023. Den visar att kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor går för långsamt. Men den visar också att arbetet i Skellefteå kommun ligger relativt bra till. För övriga kommuner i Norranområdet ger den dock ingen information.

I Skellefteå finns det inom kommunen en professionell organisation, Centrum mot våld, som ger stöd till brottsoffer, hjälper våldsutövare till beteendeförändring och stöttar barn som far illa. Denna typ av verksamhet skulle behövas i fler kommuner, och det är utvecklandet av denna typ av verksamheter som enligt Unizon går för långsamt i landet. Det är för få kommuner som sätter mål för arbetet, och som har en budget och en strukturerad process i arbetet mot våld i nära relationer. Även fast Skellefteå kommun lever upp till flera av dessa förväntningar så kan förbättringar göras, till exempel behöver kommunen lyckas bättre med att garantera säker skolgång till barn med en våldshistorik i hemmet.

Med tanke på hur angeläget det är att fortsätta ett tydligt arbete mot våld i nära relationer är det mycket viktigt att regeringen prioriterar detta arbete. Under 2024 satsas 600 miljoner kronor på olika förebyggande och behandlande insatser. Det är bra. Arbetet mot våld i nära relationer måste vara uthålligt.