De stora industrietableringarna driver på en stark inflyttning till Skellefteå kommun. Under 2023 ökade befolkningen med 2 140 personer. Samtidigt gläds vi denna vecka över Skellefteås idrottsliga framgångar på isen. Just nu känns det som om ingenting skulle kunna stoppa Skellefteå.
Man behöver dock inte leta särskilt länge för att se ett grundläggande problem. Var är kvinnorna? Två tredjedelar av de som flyttar till kommunen är män. En ökande andel av invånarna i kommunen är män. De som tjänar bäst på jobbet är män och de kända idrottarna är (trumvirvel) män! En ganska brant uppförsbacke för kvinnorna skulle man kunna säga.
Nyligen presenterade Norran listor över personerna med de högsta inkomsterna i några av Norranområdets kommuner. I både Norsjö och Malå var andelen kvinnor och män någorlunda rimlig sett till topp tio av de som tjänar mest. För Skellefteå var emellertid listan en ohygglig läsning. Bland de 30 personer som tjänade mest i kommunen var endast två personer kvinnor. En sådan skillnad skickar en dyster signal om läget.
Höga och låga löner kan diskuteras ur många olika vinklar. Idag på första maj kommer säkert flera talare gå till angrepp mot de allmänna löneskillnaderna i samhället. Den debatten framstår dock ofta som lite överdriven. De allmänna löneskillnaderna har inte ökat så mycket under de senaste tjugo åren som det ibland kan låta. Både hög- och låginkomsttagare har haft en stark reallöneutveckling under lång tid även fast lågkonjunkturen slagit ned inkomsterna de sista två åren. Höginkomsttagare i Sverige (90:e percentilen) tjänar idag 2,2 gånger mer än låginkomsttagare (10:e percentilen). Det är bara Norge och Belgien i hela världen som har lägre allmänna löneskillnader.
Något som verkligen sticker ut är löneskillnaderna mellan kvinnor och män. I Sverige är den ungefär tio procent. Hälften av denna löneskillnad brukar förklaras med hur män och kvinnor generellt lever sina liv. Det kan handla om karriärval och val av branscher att arbeta i. Även om detta stämmer så är det stötande att män och kvinnors arbete värderas olika. Dessutom täcker dessa förklaringar bara in hälften av löneskillnaden mellan män och kvinnor. Vad beror den andra hälften på?
En huvudteori brukar kallas för moderskapsstraffet. Den innebär att kvinnor får en sämre löneutveckling av att bli mammor och att män samtidigt får en bättre löneutveckling av att bli pappor. Kvinnor uppfattas mindre fokuserade på jobbet när de får barn, medan män uppfattas mer pålitliga och seriösa när de blir pappor. Ekonomipristagaren 2023 Claudia Goldin har preciserat varför moderskapsstraffet får sådant genomslag på kvinnors löner. Hon menar att arbetsgivare överkompenserar män som jobbar övertid och underkompenserar kvinnor som får jobbet gjort även om de jobbar deltid eller går hem tidigt ibland.
Dessa förklaringar ursäktar dock inte det rådande läget. För det första är inte alla livsstilsval frivilliga. Förväntningar påverkar oss alla mycket. Det gör att vissa val är mer tillgängliga för män än för kvinnor. För det andra är det dåligt för samhället om kvantitet (tid på jobbet) värderas högre än kvalitet (ett väl utfört arbete).
Man skulle kunna säga att Skellefteå har ett allvarligt kvinnoproblem. Men egentligen är det vi män i regionen som har problemet. Tänker vi sitta här själva och uggla i framtiden? Om kvinnor ska vilja bo här måste möjligheterna öka. Kvinnor behöver bevis på att norra Västerbotten är en plats där valmöjligheterna i livet inte begränsas av vad som anses kvinnligt eller manligt. Att Skellefteå AIK:s damlag tagit sig upp i SDHL kan ses som ett symboliskt tecken på att möjligheterna finns. Samtidigt är det inte tillräckligt. Det måste få utvecklas mer här i form av utbildningar, jobb, kultur och fritid som lockar kvinnor. På jobbet måste det vara tydligt att det är kompetens och kvalitet som värderas och inte i bara antalet arbetade timmar.
Moderskapsstraffet måste bort. Det handlar om rättvisan i hela Sverige, men för Skellefteå är det en ren ödesfråga. Här behövs fler kvinnor och de får gärna tjäna både två, tre och sju miljoner kronor om året.