datorer
Frågan om porrfilter väcker ofta känslor. Många uppfattar det som en stor och betydelsefull fråga om skolor har innehållsfilter som begränsar vad eleverna har tillgång till på sina skoldatorer. Jag menar att frågan är en slags skuggboxning som mer handlar om att signalera god moral än att genomföra betydelsefulla förslag.
Ungefär lika länge som det har förekommit enskilda elevdatorer i skolor har det också funnits en diskussion om filtrering av datorernas innehåll. Många lärare har till och från önskat sig en möjlighet att stänga ner vissa program eller hela internet under lektionstid. Det är ju så att datorer stör och distraherar elever i skolan.
Grundproblemet med datorerna hänger ihop med deras starka sidor. De ger tillgång till stora mängder information och de är ett arbetsredskap som kan användas till väldigt många olika saker av både elever och lärare. Det är dessa möjligheter som också gör att eleverna kan ta del av olämpligt innehåll, som porr och våld, via skoldatorerna.
Anette Lindgren (M), har föreslagit att Skellefteå kommun ska införa innehållsfilter i skoldatorer.
Det som Moderaternas Anette Lindgren nu föreslår i en motion till kommunfullmäktige är att kommunen installerar ett innehållsfilter i elevernas skoldatorer. Förslaget stöds av andra partier och bland annat Lena Sandberg (Kd) har tidigare drivit ett liknande förslag. De styrande Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har hittills sagt nej till att installera innehållsfilter och när motionen behandlades vid kommunstyrelsens arbetsutskott måndag 10 juni så höll de fast vid den linjen.
Det finns rimliga argument för innehållsfilter. Under förra hösten intervjuade Norran Elsa Lantz från organisationen porrfri barndom:
– De allra flesta kommuner har redan digitala barnskydd och det fungerar bra. Äldre elever kan hitta sätt att ta sig runt ett filter. Men ska man därför avstå från att skydda yngre elever? Det är en bisarr logik sade Elsa Lantz.
Elsa Lantz är en av grundarna av Porrfri barndom.
Samtidigt finns det motargument mot införandet. Innehållsfilter är opålitliga, ibland filtrerar de för mycket och ibland för litet. Filter kan skapa en falsk trygghet och riskerar göra att det förs för lite samtal med eleverna om vad de kan möta på internet. Filter riskerar göra att barn och unga förhindras ta del av sund sexualupplysning via nätet och filter anses vara ett sätt att relativisera frågan om censur i samhället. Innehållsfilter i skoldatorer kan bli en slags tillvänjning för att det är okej att myndigheter begränsar vilken information som människor ska ha tillgång till.
Jag anser att det ligger något i de motargumenten, men ser ingen sida i debatten som är helt på spåret i vad som är den viktigaste skolfrågan. Det är vilken roll datorer faktiskt ska ha i skolors undervisning. Frågan om filter aktualiseras av en situation där elever tänks ha i uppdrag att sitta för sig själva med skolarbete på datorn. Det är den grundförutsättningen som verkligen borde ifrågasättas. Varför sitter Sveriges elever så mycket ensamma vid datorer? Ett skäl är att lärarledd undervisning under lång tid har ansetts vara något fult. Ett annat skäl är att lärare har för stora klasser och för lite tid till eleverna.
De rätta besluten om skoldatorer borde handla om när och på vilka sätt som elever ska ha tillgång till datorer. I väntan på sådana beslut är det klokt av Skellefteå kommun att undvika opålitlig teknik som vänjer elever vid tanken att censur kan vara rätt.